EU och regeringen
Den största förändringen handlar om den maktförskjutning som skett från riksdag till regering. Allt fler lagar stiftas på EU-nivå, det vill säga av regeringens ministrar inom ministerrådet och ofta tillsammans med Europaparlamentet.
– Antalet frågor som det beslutas om i Bryssel är mycket större nu än när vi gick med i EU för 30 år sedan. Jag tror inte att man riktigt insett konsekvenserna av detta skifte, säger Maria Strömvik som är statsvetare och en av Sveriges ledande experter på den europeiska unionen.
Hon pekar på att vissa ministrar uppfattar att de spenderar mer tid med kollegorna i Bryssel än med ministrarna i hemmaregeringen; många diskussioner har flyttats från regeringens korridorer till Bryssels.
Journalister intervjuar sällan oppositionen under tiden som lagförslag behandlas inom EU.
Detta gör att medborgarna har sämre kännedom om beslut som fattas och om de partipolitiska skillnaderna som ligger bakom. Men det hade inte behövt vara så, menar Maria Strömvik:
– Ett stort problem är att media inte sätter sökljuset mot de förhandlingar som leder till nya EU-lagar, säger Maria Strömvik.
Hon menar att debatten som föregår beslut i ministerrådet inte följs på samma sätt som den i riksdagen. Journalister intervjuar sällan oppositionen under tiden som lagförslag behandlas inom EU. Väljarna missar därför att de svenska partierna ofta tycker väldigt olika om besluten.
Med anpassad rapportering hade väljarna kunnat påverka svensk EU-politik och EU:s framtid bättre. Det kan de inte i någon högre grad idag eftersom det är först när lagstiftningen redan är på plats som det blir det debatt i Sverige. Detta, menar Maria Strömvik, gäller oavsett om det handlar om stora frågor som exempelvis EU:s avskogningsförordning, eller mer ”klåfingriga” frågor som de om majbrasor eller kanelbullar.
Är avståndet ett problem? Ju närmare makthavarna befinner sig desto lättare är det väl att bevaka dem?
– Vissa journalister kanske tänker så, men det handlar absolut inte om avståndet! Titta bara på den massiva bevakning som svensk media gör av amerikansk politik, som ändå berör oss långt mindre än vad EU gör. Jag tror att det handlar om okunskap, att många tror att det är svårare att bevaka politik på EU-nivå än på nationell nivå.
Medan regeringens makt över lagstiftningen ökat, har riksdagens makt försvagats eller åtminstone förändrats.
EU och riksdagen
Medan regeringens makt över lagstiftningen ökat, har riksdagens makt försvagats eller åtminstone förändrats. I stället för att lagstifta om politiken på EU-nivå har riksdagen blivit något av ett reaktivt kontrollorgan. Det menar Maria Strömvik som anser att det kan diskuteras ifall riksdagen har anpassat sig på bästa sätt.
När Sverige gick med i EU bildades EU-nämnden för att regeringen skulle förankra den svenska EU-politiken i riksdagen. Här diskuteras alla större EU-frågor av representanter från de politiska partierna.
– Men EU är ju inte en sakfråga. Det är utskotten som är specialiserade på de olika ämnesområdena. Förmodligen skulle det bli mer av EU-debatt i Sverige ifall mer av EU-politiken löpande diskuterades här, säger Maria Strömvik och tillägger att ingen forskning har gjorts om detta. Det är svårbeforskat eftersom diskussionerna i utskotten inte är offentliga handlingar.
EU, myndigheterna och regionerna
Det finns i dag många fler myndigheter i EU än för 30 år sedan vilket också har förändrat de svenska myndigheternas roll både i politikens utformning och genomförande. De rapporter, utredningar och analyser som våra svenska myndigheter gör bygger ofta på underlag från europeiska myndigheter. Och svenska myndigheter bidrar i sin tur med underlag till europeiska myndigheter. Många gånger sker detta utan politiska riktlinjer.
Ju fler frågor som ligger på myndighetsnivå, desto mer inflytande från svenska byråkrater, helt enkelt.
Utöver regeringens instruktioner och regleringsbrev så har svenska myndigheter ganska fria tyglar, menar Maria Strömvik. Och till skillnad från i andra länder är ministerstyre förbjudet vilket gör att våra myndigheter blir förhållandevis fria att även driva frågor som kan uppfattas som politiska. Ju fler frågor som ligger på myndighetsnivå, desto mer inflytande från svenska byråkrater, helt enkelt.
– I Sverige har vi inget bra kontrollsystem för detta, och inte heller något bra system för att utkräva ansvar för den politik som de svenska myndigheterna för ute i Europa. Det svenska demokratiska systemet har inte hängt med, säger Maria Strömvik.
Det finns många sätt idag för kommuner och regioner att hoppa över regering och riksdag och direkt föra en europeisk politik utanför Sverige
Även kommuner och regioner har fått en ny och viktigare roll sedan inträdet i EU, menar Maria Strömvik.
– Det finns många sätt idag för kommuner och regioner att hoppa över regering och riksdag och direkt föra en europeisk politik utanför Sverige. Förutom att söka EU-medel för olika projekt, finns gott om möjligheter att starta samarbeten med andra kommuner och regioner i EU eller försöka påverka politiken genom olika kontakter med EU:s institutioner, säger hon.
Om du skulle sammanfatta; hur ser du EU-medlemskapet ur ett demokratiperspektiv?
– Jag menar att den europeiska unionen formellt bygger på en demokratisk process. Men demokratiska problem uppstår i Sverige när media inte rapporterar om vad som händer inom EU och när den svenska regeringen och de svenska politiska partierna inte talar om EU-politiken i den offentliga debatten. Men ur ett maktperspektiv så har vi ändå mycket större möjlighet att påverka tack vare vårt EU-medlemskap. Om vi gick ut ur EU så kanske vi fått mer inflytande på vissa saker, men på saker som är mindre relevanta. Vill vi vara med och påverka storpolitik och spelare som USA, Ryssland och Kina så är EU idag den enda reella möjligheten.