Christofer Edling, dekan Samhällsvetenskapliga fakulteten
Risk för att det blir profilområdena som styr
Vilken har varit den största utmaningen i arbetet med profilområdena?
– Utmaningen har varit att mobilisera ett intresse för något som både är ganska löst i kanten och som skiljer sig från de vanliga ansökningsprocesserna för forskningsprojekt och forskningsprogram. För en del forskare och lärare har det varit svårt att se varför detta ska prioriteras framför andra engagemang i forskning, utbildning och samverkan.
På vilket sätt kan profilområdena gynna din fakultet?
– Generellt är profilområdena ett störande moment som tar fokus från pågående strategiarbeten, exempelvis uppföljningen av RQ20, och skapar oro för omfördelning av resurser, nationellt och inom lärosätet. Förhoppningsvis lyfter profilområdena intressanta samarbeten som kan utvecklas och pekar mot nya samarbetsytor, både inom fakulteten och i gränslandet mot andra fakulteter.
Finns det farhågor med profilområdena och i så fall vilka?
– Varje nytt inslag av politisk styrning över universiteten väcker farhågor och varje omfördelning från grundforskning mot riktade satsningar begränsar forskningens frihet och handlingsutrymme. Profilområdena ger intryck av att vara ett hastverk redan på politisk nivå, där en viktig drivkraft förefaller vara att fördela forskningsresurser på andra kriterier än vetenskaplig kvalitet. En farhåga är att profilområden, och inte vår egen strategiska plan, blir styrande för Lunds universitet.
Hur har diskussionerna gått inom din fakultet – har ni lärt er mer om varandra?
– På sina håll har arbetet med profilområden skapat större inblick i forskning utanför den egna gruppen och tydliggjort gemensamma intressen, kompletterande perspektiv och möjliga synergier. Till viss del har detta skett inom fakulteten, men den största mervärdet har nog varit kontakterna över fakultetsgränser.
Sven Lidin, dekan Naturvetenskapliga fakulteten
Gynnar tvärvetenskap
Vilken har varit den största utmaningen i arbetet med profilområdena?
– Största utmaningen har varit att hitta rätt samband med andra fakulteters aktiviteter.
På vilket sätt kan profilområdena gynna din fakultet?
– Profilområdena skulle kunna gynna oss genom att öka kontaktytorna mot andra fakulteters verksamheter.
Finns det farhågor med profilområdena och i så fall vilka?
– Det finns en risk för att profilområdena blir mera av ett konstaterande av befintliga samarbeten än genuint nyskapande. Det finns också en risk för att bredden går ut över kvaliteten.
Hur har diskussionerna gått inom din fakultet – har ni lärt er mer om varandra?
– Diskussionerna har varit relativt lågmälda inom fakulteten. Intresset har varit relativt begränsat utanför de grupperingar som har tydliga och upparbetade samarbeten som skulle kunna vara relevanta för profilarbetet.
Annika Olsson, dekan LTH
Kan ge synergier inom LU
Vilken har varit den största utmaningen i arbetet med profilområdena?
– En utmaning är den otydlighet/osäkerhet som finns kring hur den nationella processen kommer se ut och när den kommer ske, men det känns bra att LU nu förbereder för profilområden så att vi är redo när ansökningar behöver skickas in.
En annan utmaning blir antagligen att identifiera starka områden på LU som ska vara breda och samtidigt unika.
På vilket sätt kan profilområdena gynna din fakultet?
– LTH har sedan ett år tillbaka ett eget arbete igång med att skapa LTH-specifika profilområden. Syftet är att skapa tvärvetenskapliga forskningsmiljöer som ska bidra till synlighet, attraktivitet och stimulera samarbeten inom akademin och samverkan med omgivande samhälle. Forskargrupper har inbjudits att komma med förslag till profilområden, och det vi ser nu är att många av de föreslagna områdena på LTH passar in också i LU:s profilområden och därför ser vi en tydlig synergi och möjlighet till stärkta fakultetsövergripande samarbeten.
Finns det farhågor med profilområdena och i så fall vilka?
– Farhågan är väl för de flesta att forskningsanslagen urholkas om en del av de medel vi redan har ska omfördelas till profilområden. I så fall ser vi utmaningar att hitta nya modeller för hur vi säkerställer medfinansiering, och medel för långsiktiga infrastruktursatsningar som vi idag avsätter från de forskningsanslag som vi får.
Hur har diskussionerna gått inom din fakultet – har ni lärt er mer om varandra?
– Med tanke på att vi har en fakultetsprocess igång redan har det gett möjligheter att tillsammans se vilka grupperingar som har gemensamma eller tangerande forskningsområden, och ett arbetssätt som skapat diskussioner mellan nya grupperingar. Det är också roligt att se att så många av LTH:s profilområden tydligt kopplar till och har synergi med forskning på andra fakulteter.
Mats Benner, dekan Ekonomihögskolan
Det finns många frågetecken
Vilken har varit den största utmaningen i arbetet med profilområdena?
– Det har varit svårt att få grepp om den exakta ambitionen med profilområdena – såväl nationellt som inom universitetet – i meningen vad exakt är det som ska åstadkommas. Är det ett nytt sätt att fördela fakultetsmedel, en renodlad excellenssatsning, förnyelse eller konsolidering, ska processen drivas top-down eller bottom-up? Därför har det också varit svårt att förmedla information till fakultetens forskare.
På vilket sätt kan profilområdena gynna din fakultet?
– Det är/kan vara ett sätt att lyfta fram starka forskningsområden, särskilt sådana med bred förgrening inom universitetet. Det kan också vara ett sätt att på allvar diskutera hur universitetet kan skapa långsiktiga villkor för dem och inte överlåta denna fråga till externa finansiärer. Universitetet kan därmed visa vad det menar med profilering och kraftsamling inom ett brett universitet.
Finns det farhågor med profilområdena och i så fall vilka?
– Blir de av? Hur kommer processen, dels inom Lunds universitet, dels nationellt, se ut? Det finns väldigt många frågetecken.
Hur har diskussionerna gått inom din fakultet – har ni lärt er mer om varandra?
– Vi har försökt kombinera en öppen process för enskilda medarbetare, som fått söka sin egen väg på basis av individuell inriktning med en samling kring områden där vi har vitsordat hög kvalitet - mer exakt de områden som fått Linnéstöd samt andra stora anslag. De senare har vi bjudit in att ha en mer framskjuten roll i formulering av ett profilområde som utvecklar redan stark forskning och kopplar an till andra miljöer på universitetet.
Eva Ryrstedt, dekan Juridiska fakulteten
Kan hota den fria forskningen
Vilken har varit den största utmaningen i arbetet med profilområdena?
– Den allra största utmaningen har varit den korta tiden. Det har också varit svårt att navigera ett system som egentligen är bottom-up, men samtidigt kräver top-down-styrning.
På vilket sätt kan profilområdena gynna din fakultet?
– Genom att många medarbetare samlas runt ett ämne, vilket ger incitament för samarbete.
Finns det farhågor med profilområdena och i så fall vilka?
– Det gör det förstås och de främsta är att det hotar den fria forskningen och genererar administrativt arbete.
Hur har diskussionerna gått inom din fakultet – har ni lärt er mer om varandra?
– Vi har en grundläggande god kunskap om varandra, men diskussionerna om profilområden medförde att vi kartlade de olika område som vi arbetar inom.
Sanimir Resic, dekan Konstnärliga fakulteten
Ingen entusiasm för von oben-diktat
Vilken har varit den största utmaningen i arbetet med profilområdena?
– Den korta tiden. Dessutom skapades omgående en turbulens bland lärare/forskare och konstnärer. Denna typ av statlig direktstyrning är alltid svår att hantera inom akademin, och bland konstnärer är denna typ av styrning kanske ännu känsligare. Observera att inom konsten/kulturen finns en mycket lång tradition och kultur att bland annat ställa kritiska frågor och ifrågasätta det självklara inom politiken. Vi har exempelvis åter sett detta fenomen i Ukraina och Ryssland sedan invasionen den 24 februari. I Ryssland är lejonparten av de som gripits för sitt motstånd mot regimens krig, jämte journalister, människor från kultur- och konstlivet.
På vilket sätt kan profilområdena gynna din fakultet?
– Uppenbarligen hade fler gemensamma mål och vägar till samverkan inom fakultetens och mellan LU:s fakulteter och verksamheter varit gynnsamma, det i sig är mycket viktigt, men åter, det måste i de flesta fall emanera inifrån själva verksamheten.
Finns det farhågor med profilområdena och i så fall vilka?
– I linje med tidigare svar upplevs denna typ av statliga initiativ som ett hot mot forskningens och konstens frihet. Vidare är det möjligt att undra vad det kommer att innebära i administrativa termer. Vem skall administrera och vad får det kosta? På en liten fakultet med begränsade medel är detta en avgörande fråga om resultatet skall bli framgångsrikt.
Hur har diskussionerna gått inom din fakultet – har ni lärt er mer om varandra?
– Vi har fått bekräftat att så kallade von oben-diktat har svårt att skapa entusiasm. Jag vill icke desto mindre understryka att det självklart inte alltid är fel med bra och viktiga initiativ från staten, men då måste förutsättningarna vara mycket tydliga, inte minst med tanke på tiden, arbetet, finansieringen samt visionen.
Johannes Persson, dekan Humanistiska och teologiska fakulteterna
Krävande att ta fram förslag
Vilken har varit den största utmaningen i arbetet med profilområdena?
– En av de saker som varit svårast med profilområdena är de stora osäkerheterna: Blir de av? När i så fall? Genom ny finansiering eller omfördelning? Om det handlar om det senare blir vi mer skeptiska - vi vill inte medverka till förändringar som inte är till det bättre. Givet osäkerheterna är det kanske då ett måste att föreslå det som vi vill fortsätta att göra, men på delvis nya sätt och i nya konstellationer, snarare än något helt nytt på bekostnad av det som redan fungerar väl.
På vilket sätt kan profilområdena gynna din fakultet?
– Det har varit ett problem för HT att SFO:erna haft så skev spridning över LU, och arbetet med förslagen kanske flyttar fram HT-forskares tänkande kring att vara med och ta ansvar för riktigt stora tvärfakultära miljöer. Det vore i så fall en värdefull sak.
Finns det farhågor med profilområdena och i så fall vilka?
– Att arbeta med att skriva fram ett förslag till profilområde är förstås mycket krävande. Enbart de förslag som kan användas på andra sätt, om de inte blir profilområden, har uppmuntrats. Kanske resulterar ett förslag till profilområde istället i en fantastisk idé, ett nytt centrum, ett stort forskningsprogram, eller en gemensam utbildning - då är det värt arbetet - och möjligen också om man inser att en idé man länge funderat på inte går att realisera (även om det känns tungt i stunden). Men vi har försökt kommunicera att det inte är någon idé att gå in med ett förslag bara för att möjligheten finns, det måste passa in i det som ändå bör göras.
Hur har diskussionerna gått inom din fakultet – har ni lärt er mer om varandra?
– HT-fakulteterna har i hög grad överlåtit på våra forskare och lärare att komma fram till vad det är som vi ska profilera vidare. Men vi har gjort vårt bästa för att underlätta och uppmuntra de idéer som vi uppfattar binder samman HT med andra fakulteter på nya sätt och ger upphov till nya eller stärkta samarbeten mellan verksamheter som redan idag är starka och självklara.
Kristina Åkesson, dekan Medicinska fakulteten
Blir det pengar över till annan viktig forskning?
Vilken har varit den största utmaningen i arbetet med profilområdena?
– Den stora utmaningen har varit att förstå hur profilområdena ska fungera och hur de bäst kan dra nytta av redan stark forskning men samtidigt öppna för nya samarbeten. Det är förmodligen mindre uppenbart vid ett bredduniversitet som Lund jämfört med ett mindre lärosäte, vi har otroligt många starka områden om än i vissa fall mycket nischade som också behöver inrymmas vid fakulteten. Det är även svårt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av införandet på kortare och längre sikt.
På vilket sätt kan profilområdena gynna din fakultet?
– Om profilområden kan stimulera nya samarbeten där man tar tillvara kompetenser som också finns inom andra fakulteter för att stärka forskningen, både hos oss och i stort. Medicin sträcker sig från humaniora till högteknologi och därmed finns enorm potential för nya forskningsrelationer att etableras som en konsekvens av profilområdena.
Finns det farhågor med profilområdena och i så fall vilka?
– En farhåga är att veta varifrån medlen kommer att tas, så att inte andra delar av vår forskning, lika viktiga, men som inte passar in i profilområden, kommer att skadas genom att resurser omfördelas. För att kunna bedriva våra utbildningar, där majoriteten är professionsutbildningar, krävs högkvalitativ forskning inom många områden. En annan farhåga är oklarheten kring hur eventuella medel ska hanteras så att fakulteten fortsatt har resurser för intern prioritering av alla de områden som inte ingår i profilområden.
Hur har diskussionerna gått inom din fakultet – har ni lärt er mer om varandra?
– Initiativen till tema har genom en bottom-up-process kommit från forskarna. Fakulteten har bjudit in intresserade forskarkonstellationer till pitchmöten för att ge feedback och hjälpa till med att koppla samman kompetenser inom och utanför fakulteten.
