– Sedan tillkomsten av professuren med inriktning på spelberoende har vår forskargrupp haft möjlighet att bidra till en konkret kunskapsutveckling kring spelberoende, inklusive två pågående doktorsavhandlingar och två ytterligare sådana i planeringsfasen, säger Anders Håkansson, professor i beroendemedicin vid Lunds universitet och psykiater i Psykiatri Skåne.
En viktig del av kunskapsutvecklingen handlar om att via forskningen introducera ämnet spelberoende i ett antal olika sammanhang där det i hög grad har saknats, och till fördel för personer som är i riskzonen för spelproblem. Det har handlat om vården, socialtjänsten, idrottsrörelsen och i olika sammanhang i befolkningen.
– Bland annat har vi kunnat sätta fokus på vikten av att i olika typer av vård och omsorg tidigt förebygga genom att screena för risk- och problemspelande, på samma sätt som vården identifierar t ex alkoholproblem och rökning. Vi har också kunnat visa behovet av att idrottsrörelsen arbetar med problemspelande och tidig upptäckt
En annan viktig del av forskningen handlar om att hitta problemindikatorer och instrument som spelbolag ska kunna använda för att inom ramen för ett aktivt spelansvar kunna identifiera personer med hög risk för spelproblem och hjälpa dem till att ta en spelpaus eller få behandling. För närvarande arbetar Anders Håkansson och hans kollegor bland annat med ett verktyg för att tidigt upptäcka och kunna sända signaler till spelare om att de har ett riskfyllt spelmönster.
– Det fortsatta forskningsstödet gör det möjligt att bygga ut spelberoendeforskningen ytterligare. Inte minst får vi möjlighet att bygga upp en långsiktig studie som kan studera förlopp över tid och vetenskapligt evidenstesta olika typer av spelansvarsåtgärder, och samtidigt ge svar på frågor som kräver längre och större projekt – studier som gör det möjligt att se hur tidigt insatta åtgärder kan ha effekt på individers spelande över tid, säger Anders Håkansson.
Katrin Ståhl