Talgoxens förmåga att anpassa sig till vitt skilda miljöer är mycket stor. Ursprungligen kommer fågelarten från det mellaneuropeiska lövskogsbältet, men frodas nu även i såväl stadsparker och trädgårdar som i Norrlands djupa barrskogar. Arten är spridd över stora delar av Europa och Asien samt finns även i Nordafrika.
Anders Brodin, biologiprofessor vid Lunds universitet, har i över 40 år forskat på mesar, dit talgoxen hör. Han konstaterar att den cirka 18 gram lätta talgoxen inte bara har lyckats sprida sig över stora områden utan dessutom har arten talanger som förvånar forskarna.
– En av de mest häpnadsväckande aspekterna är att talgoxar falsklarmar för att få fågelbordet för sig själva, säger Anders Brodin.
Luras med varningsläten
Talgoxar, liksom andra småfåglar, utstöter ett högfrekvent varningsläte, ungefär psiii, när en flygande rovfågel attackerar. Forskarna har upptäckt att talgoxar ibland använder detta varningsläte även i ett sammanhang då ingen rovfågel är i sikte, närmare bestämt vid fågelbordet. Genom att ge ifrån sig det specifika varningslätet kan en talgoxe helt enkelt skrämma bort andra fågelarter i syfte att få ha maten i fågelbordet för sig själv.
– Precis som i Aisops berömda fabel borde det inte fungera att ropa ”vargen kommer”, men talgoxen gör just detta och kan dessutom dra nytta av det, säger Anders Brodin.
Han tror att talgoxarnas strategi fungerar eftersom den inte användas så ofta. Dessutom är en rovfågel som kommer i full fart det farligaste som finns för småfåglar, så det vore potentiellt sett väldigt riskabelt att ignorera den här typen av varningsläte, menar Brodin.
Förvånansvärd förmåga
I sin forskning har Anders Brodin visat att talgoxar har en mängd imponerande beteenden i samma anda. Bland annat pickar de på köksfönster för att få påfyllning i fågelborden när maten tagit slut. Och under kalla vinterdagar trummar de på bikupor för att locka ut de flygoförmögna insekterna som då blir lätta byten.
Anders Brodin konstaterar att talgoxarnas kognitiva förmåga är förvånansvärd. Kognitiv förmåga handlar om hjärnans kapacitet att ta in, bearbeta och använda information. Brodin har nyligen sammanfattat sin forskning om talgoxars kognition i en artikel i den välrenommerade tidskriften Scientific American.
– Ökad insikt i djurs kognitiva förmågor leder till ökad hänsyn kring hur vi behandlar djur, säger han.
Artikeln i Scientific American.