– Det är lätt att kritisera rankningar, men de försöker begripliggöra den komplexa helheten i vad ett universitet gör och hur vi tillsammans främjar samhällsutvecklingen. Sedan 2021 har ett systematiskt arbete utförts för att förstärka Lunds universitets internationella anseende. Det är därför mycket glädjande att vi för tredje året i rad stiger i THE:s rankning och att vi stiger på alla de tre stora rankningarna trots den allt mer hårdnande konkurrensen runt om i världen. Att vi gått framåt så mycket visar det fina arbete våra studenter och medarbetare gör för att skapa ett universitet i toppklass och bekräftar att vi är på rätt väg, säger rektor Erik Renström.
THE:s rankning baseras på 13 indikatorer inom fem områden. En tungt vägande faktor är bedömningsenkäter som går ut till lärare och forskare från andra lärosäten som anger de 15 viktigaste lärosätena och en annan tung faktor är citeringar.
Totalt finns omkring 17 000 lärosäten i världen och av dessa rankar Times Higher drygt 2000 från 108 olika länder. Lunds universitet är på plats 2 i Sverige.
Flera års stärkta rankningsresultat
De senaste åren har Lunds universitet förbättrat sin placering vid samtliga större internationella rankningsinstitut. Lunds universitet placerar sig inom topp 100 både på THE och QS (75). Under 2024 uppnåddes dessutom en markant förbättrad placering i ARWU-rankningen, även kallad Shanghairankingen (101-150). Värt att nämna är även Lunds universitets placering som nr 8 i världen på QS WUR: Sustainability.
Oavsett vad man tycker om rankningar så är det en faktor som spelar stor roll både för att rekrytera internationella studenter och nya medarbetare. Det påverkar universitetets attraktionskraft. Rent krasst innebär också en placering utanför topp 100 bland annat att länder som sponsrar sina elitstudenter med stipendier inte överväger Lund längre och att framgångsrika universitet runt om i världen hellre söker partner och samarbetar med andra universitet än Lund.
Samtidigt ökar konkurrensen från omvärlden, med många universitet som presterar allt bättre. Rankningsinstituten anger ett antal faktorer som de mäter, men dessa förändras ibland. Hur de ändrar i sina algoritmer är affärshemligheter, åtminstone i Times Higher Education och QS fall.
Fortsatt utvecklingsarbete
Den tredje rankingen, Shanghai-rankingen, är annorlunda jämfört med QS och THE, som är kommersiella. Shanghairankingen fungerar mer som en benchmarking för de bästa kinesiska universiteten och lägger stor vikt vid de 3 500 mest publicerade forskarna i världen. Här spelar även nobelpris roll, och Anne L’Huilliers nobelpris i fysik förra året har bidragit till uppgången på Shanghais rankning.
– Ett nobelpris betyder mycket, men det är viktigt att notera är att Lunds universitet stiger på bred front inom många ämnesområden. Mycket talar för att arbetet med den strategiska plattformen, vårt globala engagemang och den satsning på utveckling av både lärande och forskning som vi gör har gett resultat, säger Erik Renström
Universitetet har under de senaste fem åren gjort en rad insatser för att bättre förstå rankningsystemen och därmed kunna förstärka samordningen av rankning- och analysarbete. För att bibehålla och utveckla positionerna krävs fortsatt utvecklingsarbete.
Våren 2024 togs ett förslag fram till ett sammanhållet övergripande kvalitetssystem. Nyckeltal och kvalitetsindikatorer ska framöver vara en integrerad del av kvalitets- och utvecklingsarbetet för utbildning och forskning. Internationella och nationella jämförelser är centrala element i kvalitetssystemet och ska nyttjas för insikter om hur verksamheten ska utvecklas.
– Vi jobbar även vidare med indikatorer och nyckeltal för utbildning, hittills har fokus mest legat på forskning. Jag vill understryka att bedömning av vad som är god utbildning och forskning i grunden är en kvalitativ process och att nyckeltalens roll är att rikta extra uppmärksamhet mot de områden som är betjänta av det. Vi satsar på kvalitet för att vi ska kunna försvara den här positionen internationellt, säger Erik Renström.
Läs mer:
