Med fåglars flyttmönster i fokus

Publicerad 26 januari 2015

Varför flyttar fåglar långa sträckor kors och tvärs över jorden? Med denna och andra närbesläktade frågor arbetar professor Susanne Åkesson och hennes kollegor vid Lunds universitets biologiska institution. Tillsammans håller de nu på att ta fram en ny e-bok som ska locka fler unga till forskningsområdet.

I höstas blev det bestämt att det tidigare Linnéanslaget från Vetenskapsrådet och Lunds Universitet som möjliggjort verksamheten, nu förlängs. Anslaget, som mer precist går till forskningsmiljön CAnMove, eller Centre for Animal Movement Research (CAnMove), ger forskarna finansiella muskler att fortsätta studera djurs migrationsmönster.
- CAnMove bildades 2008 som ett initiativ för att skapa större förståelse kring hur och varför djur förflyttar sig, hur beteendet har uppstått och vad det har för för- och nackdelar. Vi vill studera förflyttning i olika skalor, både över korta och långa sträckor. Genom att hjälpas åt och samordna alla forskningsinsatser inom vår grupp vill vi försöka föra forskningsfronten framåt och bli världsledande. I flera av våra forskningsprojekt studerar vi djur som förflyttar sig över stora områden och ibland kan därför många av studierna utföras utanför Sverige. Vissa av de djur som vi undersöker rör sig över hela jorden, säger Susanne Åkesson, koordinator för CAnMove och professor i zooekologi på avdelningen evolutionär ekologi vid biologiska institutionen

Fram till ganska nyligen kunde forskarna enbart studera förflyttning genom att notera var djuren befinner sig på sommaren och var de är under vintern. Det kan man göra genom att märka djuren på olika sätt och sedan återfånga dem. De senaste åren har den tekniska utvecklingen öppnat upp en guldgruva med information, data som hjälper CAnMove-forskarna att förstå mycket mer om själva förflyttningen och vilka områden som är viktiga för olika arter.
- Vi använder nanometerstora markörer för att undersöka förflyttning hos vattenloppor. För spindlar och insekter använder vi radar, radiopejling eller genetiska markörer. Småfåglar och fladdermöss kan vi studera med hjälp av radiosändare eller små dataloggrar. För större fåglar och havssköldpaddor kan vi använda GPS-dataloggrar med satellitkommunikation. Alla dessa nya insikter bidrar till vår grundforskning men också till vår förståelse för behovet av skydd för flyttande djur och av hur klimatförändringar och annan mänsklig aktivitet påverkar flyttbeteendet hos djur.

Anslag och donationer skapar nya möjligheter
Anslagen från Vetenskapsrådet och Lunds universitet uppgår till sex miljoner kronor årligen. Därutöver har forskarna ett treårigt anslag för utveckling av stora databaser finansierat från Vetenskapsrådet. Pengarna har bland annat använts till att anställa ny teknisk personal som bland annat sysslar med teknikutveckling för datainsamling samt utveckling av en gemensam databas.
- Med hjälp av den större mängden data kan vi sortera ut en viss art ur den stora massan och göra jämförelser, se vilken orienteringsriktning de har, vilken flyghastighet de har i olika vind- och vädersituationer, eller när på året de väljer att flytta. Det kommer att ge oss betydligt större kunskap om hela det flyttningsfenomen som vi vill studera för olika arter och djurgrupper.

I höstas blev Susanne Åkesson uppringd av en privatperson som intresserat sig för hennes forskning och som beslutat sig för att ge ett större finansiellt bidrag.
- Jag fick förtroendet att använda pengarna helt fritt. Bland annat har de gått till att använda ljusloggningstekniken för mer storskaliga studier av tornseglarens flyttning, vilket är ett område som jag specialiserat mig på.

Ljusloggningstekniken gör det möjligt att studera flyttningen hos riktigt små fåglar. Detta är något som hittills inte gjorts i någon större skala över ett större geografiskt område för samma art. Inom kort kommer även GPS-teknik utvecklas inom programmet som ger följningar med högre precision.
- Vi har kunnat köpa in utrustning som gör det möjligt för oss att följa fler populationer och över längre distanser och i nya områden. Det är viktigt eftersom vi då kan lära oss hur dessa minskar och ökar över ett större område. Varför väljer fåglarna till exempel vissa bestämda områden att flyga över varje år, var finns deras rastplatser, och hur sker deras rörelser i förhållande till tillfödotillgång? Detta är frågor som gäckar oss.

Susanne Åkesson kommer även att använda pengarna till att studera hur man kan förbättra det övergripande skyddet av fåglar, samt sprida kunskap till allmänheten om hur de kan bidra till förbättrat skydd av tornseglaren, eftersom detta är ett område som donatorn själv är intresserad av.

Susanne Åkesson är mycket tacksam för donationen. Hon ser den som en klapp på axeln, ett bevis på att någon uppmärksammat hennes arbete.
- Vi har arbetat mycket med att sprida information om vad vi gör, exempelvis via vår hemsida, och det har visat sig ge resultat. Jag tror att alla forskare inser vikten av detta, men ofta saknas kunskap eller resurser och i vissa fall tid. Den här donationen har gjort att vi väldigt snabbt kunnat realisera forskning som vi finner angelägen. Med externa medel av den här typen kan vi både snabba på forskningen och skapa utrymme för större kreativitet.

E-bok-projekt ska locka fler unga till naturvetenskapen
Ett anslag från stiftelsen Sten K Johnson i maj 2014 på 150 000 kronor blev startskottet för det e-boksprojekt som via modern teknik ska sprida kunskapen om CAnMove-forskningen till skolans värld. Boken är ett projekt som ligger Susanne Åkesson särskilt varmt om hjärtat.
- Intresset för naturvetenskaplig utbildning bland dagens unga är svagt. Det vill vi ändra på! Vi arbetar nu med en digital bok, en så kallad e-bok, som ska fungera både som ett läromedel i skolan och som informationsmaterial som allmänheten kan ta till sig. Den kommer bland annat att innehålla information om genetiken bakom djurs flyttning, mekanismerna bakom djurs navigationsförmåga, aerodynamik och evolutionen av flyttning.

Susanne Åkesson menar att hon och hennes kollegor har ett ansvar att få ut resultaten från forskningen till samhället.
- Jag är övertygad om att det finns ett stort intresse bland allmänheten för det vi håller på med. E-bok-projektet handlar om att inspirera omvärlden och i synnerhet ungdomar att närma sig naturvetenskapliga ämnen och forskningen. För att det ska bli en realitet måste vi berätta vad forskningen innebär på ett attraktivt sätt. Därför arbetar vi med unga forskare, doktorander och post-docs som är aktiva i CAnMove-programmet och låter dem synas och komma till tals.

Innehållet i boken, som förväntas vara klar hösten 2015, kommer att täcka ett stort antal olika djur och forskningsmetoder, allt från fjärilar och fåglar till fladdermöss och vattenloppor.
- Vi hoppas kunna ge en bred bild av hur det är att jobba som forskare, vilken teknik vi arbetar med och olika arbetssätt.

Under 2014 har Susanne Åkessons team utlyst en filmtävling där doktoranderna uppmanas att filma sin egen forskning och berätta om den. Tanken är att utnyttja materialet i bokprojektet. Många filmer har redan strömmat in till tävlingen.