Ny analysmetod ska gynna patienter med bröstcancer

Lao Saal, cancerforskare vid Lunds universitet. Foto: Olle Dahlbäck
Lao Saal, cancerforskare vid Lunds universitet. Foto: Olle Dahlbäck

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en analysmodell som effektivt kan upptäcka och identifiera genmutationer i brösttumörer. I studien, som är den största i sitt slag i världen, redovisar de nu resultat från över 3 200 patienter med bröstcancer.

Till sin hjälp har de använt så kallad RNA-sekvensering, en teknik och ett känsligt, exakt ”verktyg” som så smått har börjat användas kliniskt, dock ännu inte vid bröstcancer som den aktuella studien berör. Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften EMBO Molecular Medicine, har använt sig av brösttumörer för analys från det stora svenska SCAN-B-projektet som initierades av professor Åke Borg och kolleger för mer än tio år sedan. SCAN-B har i dag över 15 000 patienter med bröstcancer registrerade och varje månad tillkommer cirka 100 patienter.

Skräddarsydd behandling

Vi hoppas att SCAN-B RNA-sekvensering kommer att vara i kliniskt bruk redan nästa år, främst som en hjälp för att identifiera vilka brösttumörer som är högrisk- respektive lågrisktumörer. Målet är att patienten redan en vecka efter att kirurgen opererat ut tumören, ska få veta vilken skräddarsydd behandling som passar bäst för den enskilde, säger Lao Saal, en av cancerforskarna som lett studien.

När lundaforskarna analyserade genmutationerna i brösttumörerna hos patienterna i studien, fann de att nästan 87 procent hade minst en mutation som det finns potentiella läkemedel mot.

När vi sedan exempelvis följde mönster av mutationer i tumörerna och relaterade till hur det gått för patienterna, såg vi att 34 procent av dem hade en mutation i en specifik gen, PIK3CA, och att dessa patienter i allmänhet hade en god prognos. Hos 3 procent av patienterna fann vi en annan gen, ERBB2, som var förknippad med en sämre prognos, säger Lao Saal.
 

Vi vill naturligtvis att vetenskapliga framsteg ska ske så snabbt som möjligt och därför har vi gjort databasen tillgänglig även för andra forskare
 

Förbättra prognosen

Resultaten i studien lägger till en annan dimension vad gäller om RNA-sekvensering ska användas som ett ”kliniskt verktyg” i framtiden, då vi visat att verktyget även fungerar för att upptäcka och identifiera genmutationer i bröstcancertumörer. Därför är vi är övertygade om att tekniken skulle vara en god hjälp för att förbättra prognos och behandling för patienten.

I samma studie har förstaförfattaren och doktoranden Christian Brueffer även utvecklat en webbapplikation där andra forskare kan ta del av materialet i databasen för egna studier.

Vi vill naturligtvis att vetenskapliga framsteg ska ske så snabbt som möjligt och därför har vi gjort databasen tillgänglig även för andra forskare, säger Lao Saal.

Finansiering

Detta arbete stöddes av Fru Berta Kamprads Stiftelse, och delvis finansieras av Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Stiftelsen för strategisk forskning, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, VINNOVA, ALF, Vetenskapsliga Rådet Blekinge, Crafoordska Stiftelsen, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Gunnar Nilssons Cancerstiftelse, Skåne Universitetssjukhus stiftelse, BioCARE, Konung Gustaf Vs Jubileumsfond, och Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen.

Studiedesign

Kvantitativ, forskarinitierad,prospektiv,multicenterstudie.Statistiska samband.

Experimentell undersökning: In vitro

Antal patienter i studien: 3217

Patientgrupp: Främst patienter med bröstcancer

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!
I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 4800 forskare.