– Jag tycker att vi just nu är i ett läge där det viktigaste inte är att universiteten får mer pengar, utan att vi fortsätter hålla armlängds avstånd från staten. Vi ligger farligt nära och jag ser att det i dagsläget inte finns någon viktigare fråga än organisatorisk autonomi, säger Tim Ekberg, planeringschef vid Lunds universitet.
Tim Ekberg har arbetat vid Utbildningsdepartementet under fem olika ministrar från båda politiska blocken. Historiskt har, menar han, Socialdemokraterna verkat under parollen ”Hela Sverige ska leva”. I praktiken har det lett till fler universitet och högskolor på orter som tidigare inte haft högre utbildning och forskning. Perioder då det borgerliga blocket haft makten har prioriteringarna lutat mer mot excellens och spetsforskning och vikten av att forskningen uppmärksammas internationellt.
Nya politiska vindar
– Socialdemokraterna ser jag som en socialliberal kraft, så oavsett vilket block som har regerat så har krafter med liberala värderingar styrt Sverige sedan andra världskriget. Men nu finns andra politiska krafter som enligt mig inte är liberala och som riskerar att hota våra grundvärderingar och den akademiska friheten, säger Tim Ekberg.
Vad som är kunskap och hur fakta definieras har blivit en allt hetare fråga. Högerpopulistiska krafter har bland annat riktat in sig på utbildning och forskning som är kopplad till jämställdhet och klimat. Dessa rörelser sprider klimatförnekelse, misstänksamhet och konspirationsteorier.
– Vad händer om vi får en regering som säger att ”här får ni pengar men ni får inte använda dem till feministisk forskning”. Vad händer om vi accepterar det? Är vi i så fall fortfarande trovärdiga som självständiga förmedlare och skapare av kunskap?
Akademisk frihet diskuteras i Europa
Fritt kunskapssökande och fri förmedling av kunskap är kärnan i universitetens uppgift. Det finns ingen annan samhällsinrättning som har detta som sitt huvudsyfte. Denna unika ställning gör lärosätena extra skyddsvärda, enligt Tim Ekberg.
Frihet har olika innebörd för olika människor. En del lägger betydelsen i den individuella friheten – att få forska om vad man vill. På en annan nivå ryms den kollegiala akademiska friheten, det vill säga gruppens frihet. Ytterligare ett snäpp upp finns den organisatoriska friheten, och med den frågan om, och i så fall hur hårt, politiken ska styra lärosätena.
– Den frågan bubblar nu och kommer att diskuteras mycket framöver, både här i Sverige och ute i Europa, tror Tim Ekberg.
"Muckar inte med oss"
Förutom att frågan om akademisk frihet och universitetens autonomi kan puffas i olika riktningar beroende på valutgången tror inte Tim Ekberg att höstens val får särskilt stor påverkan på universitetens verksamhet på kort sikt. Historiskt har de politiska partierna, oavsett färg, varit relativt försiktiga med att styra högre utbildning och forskning. Hans erfarenhet från arbetet i regeringskansliet gör att han till och med menar att det finns en viss rädsla från politikerhåll för att gå in och styra alltför oblygt och direkt.
– De har en viss inbyggd ryggmärgsreflex och försiktighet i förhållande till oss. Politiker vill helst inte gå in och mucka med oss för de vet att akademiker och forskare ofta har god kontakt med media.
Samtidigt förekommer styrning, och inte minst har den över tid ökat för forskningen, enligt Tim Ekberg. Tidigare var regeringen försiktig med att styra vad universiteten skulle forska om, men Utbildningsdepartementet har allt mer kommit att peka ut och satsa på olika prioriterade områden.
– Trenden har varit mer pengar, men också mer styrning.
Finns en misstro
De aktuella profilområdena innebär inte samma styrning. Varje lärosäte ska ta fram sina profilområden, utan att politikerna lägger sig i.
– Men bakom detta finns ett slags misstro som funnits länge bland politiker. Det är en misstro till vår förmåga att prioritera och att kraftsamla. Profilområdena blir som en signal att om vi kraftsamlar och förnyar oss så får vi pengar. Men den misstron är egentligen dåligt underbyggd. Forskningen vid universiteten har oftast en god förmåga att förändras, förnyas och vara relevant, säger Tim Ekberg.
