Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Anmälde kollega – blev utfrusen

Teckning av person som blåser i en visselpipa.
Ill: Lumination/MostPhotos

Magnus anmälde sin kollega för brott mot god forskningssed och för vedergällning mot hans person. Trots att han inte ångrar sin anmälan, blev situationen mer påfrestande än han hade kunnat föreställa sig.

– Att det blev en fällande dom känns som en stor lättnad. Men att det skulle påverka mig så mycket som det har gjort, trodde jag inte. Jag har nog sett mig själv som lite tuffare, men under utredningstiden gick jag ner sex kilo på grund av stressen.

Som forskare hade Magnus tillsammans med flera andra medförfattare samarbetat i ett större forskningsprojekt. Redan under sammanställningen av det initiala manuskriptet uppstod svårigheter att komma överens, men efter omfattande diskussioner skickades ett manuskript slutligen in för bedömning.

Medförfattarna informerades inte

När tidskriften skickade tillbaka texten för omarbetning till den korresponderande författaren, fick varken Magnus eller övriga medförfattare information om detta. De fick inte heller ta del av den slutgiltiga versionen som sändes in till tidskriften. Plötsligt fick Magnus helt enkelt ett brev från tidskriften att publikationen var accepterad. Trots att Magnus kontaktade den korresponderande författaren och bad att få diskutera det som hänt, fick han inget gensvar. Tvärtom vände sig flera kollegor mot honom och Magnus upplevde att de baktalade honom inför andra medarbetare.

– Som forskare får man inte bete sig så, utan måste kunna ta en diskussion när något har gått fel.

Sömnlösa nätter efter anmälan

Genom prefekten på institutionen fick Magnus kontakt med den vetenskapliga ombudsmannen, som bekräftade att det som skett var ett brott mot god publikationssed. Magnus beslöt sig då för att göra en anmälan – dels för brott mot god forskningssed, dels för det förtal som han upplevde som kollegornas hämnd mot honom. Anmälan följdes av många sömnlösa nätter, då Magnus funderade på om han gjort rätt.

– Det tog mycket kraft att vara i konflikt med kollegorna. Men samtidigt anser jag att jag har ett starkt rättspatos och jag ångrar inte att jag anmälde.

Fällande dom

Efter flera månaders utredning blev det en fällande dom för brott mot god forskningssed. Däremot blev det ett frikännande för de hämndaktioner som Magnus upplevt från sina kollegor.

– Beslutet var ändå en lättnad och jag fick bra stöd från både min prefekt och den vetenskapliga ombudsmannen. Visst lämnar det en bitter eftersmak att sam­arbetet med kollegor som man jobbat med i åratal inte fungerar. Samtidigt bygger vetenskapliga arbeten på att man är noggrann, och det är allas ansvar att se till att det förblir så. Jag vill känna mig stolt över att jag arbetar på universitetet.

Fotnot. Magnus heter egentligen någonting annat

Visselblåsning – detta gäller

  • Från och med sommaren 2022 ska offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda ha en intern visselblåsar­funktion. 
  • Den nya lagen stärker skyddet för visselblåsare och sänker tröskeln för vad man kan visselblåsa om. Visselblåsare ska skyddas av tystnadsplikt och sekretess.
  • För att undersöka vilken typ av stöd de personer som är påverkade av en anmälan behöver, har en utredning tillsatts på LU. Utredningen beräknas vara klar under våren 2023 och ligga till grund för universitets­gemensamma riktlinjer.
  • Läs mer om hur man rapporterar missförhållanden med stöd av visselblåsarlagen (Medarbetarwebben)

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.