– Biohackare delar sin etik med datahackers. Istället för datorer försöker de ”hacka” kroppen och knäcka koden hur den är ”programmerad”. Alla metoder och resultat ska delas på nätet, alla har rätt till mer kunskap om kroppen. Rörelsens förespråkare menar att det är en demokratirörelse, säger Moa Goysdotter, kulturvetare inriktad på digitala kulturer.
I USA är biohacking en etablerad folkrörelse sedan tio år tillbaka. När biohackare over there ordnar stora event bjuds även företag in för att snappa upp idéer som de sedan kan utveckla till nya produkter. 23andMe är ett exempel på företag som sprungit ur biohacking. De säljer gentester till privatpersoner som vill kartlägga sitt DNA.
Martina Johansson är biohacker och bioteknolog. Hon beskriver de flesta biohackare som nyfikna privatpersoner som försöker hacka enstaka saker då och då, till exempel hur kan jag få en bättre sömn. Men det finns även biohackare som är biologer och kemister med egna labb i garaget, som mer konsekvent testar vad som styr kroppens funktioner. Andra är programmerare eller ingenjörer som gör egna chip eller appar för att kunna följa sin kropps funktioner.
– Biohacking innebär att man slutar se sig som ett offer för sina gener, ödet eller omständigheterna och tar precis allting i egna händer. Man drar sig inte för att genomföra dramatiska experiment med sin egen kropp eller hjärna. En biohacker går ofta emot vedertagna hälsoråd, lyssnar på ingen och är skeptisk mot läkare, tandläkare och psykologer, säger Martina Johansson, biohacker som nu är baserad i Shanghai. Hon har nyss gett ut en bok om hur tarmfloran och magens nervsystem fungerar.
När Moa Goysdotter 2013 började undersöka biohacking fick hon åka till Köpenhamn för att hitta en aktiv grupp. Men nu har nätverket BioNyfiken vuxit fram i Sverige, med avdelningar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Medlemsantalet ökar snabbt, med 2–3 personer per dag. Nyss hölls ett transplantparty i Malmö, där en liten skara valde att låta ”chippa sig”, att operera in ett chip i handen, programmerat till exempel med dörrkoder och ICA-kortet. Sedan är tanken att dörrar ska öppna sig om man håller fram handen. Människa och teknik smälter ihop och kroppen uppgraderas med nya förmågor.
– Det finns enorma databaser med biologiska data som är öppna för vem som helst. En del ser biohacking som en ny vetenskapsform och tror att man snabbare kommer hitta svaren som leder till nya behandlingsmetoder och mediciner om många ”forskar” och hjälps åt, säger Jenny Grönberg-Hernàndez, disputerad i immunologi som deltar i projektet sedan 2014.
Biohacking handlar också om att tillverka tillgänglig, billig utrustning som kan ersätta forskarnas dyra labb. Gentekniken är numera så billig och lättillgänglig att det finns privatpersoner som har DNA-experiment som hobby. På YouTube visar en kille hur man bygger sin egen labbutrustning för att extrahera DNA. Den innehåller en salladscentrifug och är i trä och verkar fungera.
– När vi frågar biologer vad de tycker om biohacking så är den vanligaste reaktionen att det låter som en lek. Men hur ska biologivetenskapen hantera biohacking om det blir en kraft att räkna med? Det vill jag följa, säger Moa Goysdotter.
Text: Jenny Loftrup
Foto: Gunnar Menander
Världens mest kände biohackare
Namn: Jack Andraka
Varför? För att han som 15-åring utvecklade ett test som upptäcka cancer i bukspottskörteln i ett tidigare stadium.
Hur? Till sin hjälp hade han en vetenskaplig artikel om nanotuber, Wikipedia, en biologi-föreläsning om antikroppar och en enorm vilja att vilja hitta lösningen, efter att en nära släkting dött av cancer i bukspottskörteln.
Källa: Wikipedia och YouTube
