– Jag beskriver marknadsekonomin som ett sätt att hjälpas åt. Oavsett om man kritiserar eller försvarar den, så verkar det finnas flera missuppfattningar. Det vanligaste från vänster är att marknadsekonomin är kopplad till egoism och hänsynslöshet, och från högersidan att den är något som gör att vi arbetar hårdare för att inte bli omsprungna konkurrensmässigt. Jag menar att båda är fel och i boken förklarar jag varför, säger Andreas Bergh på Zoom-länk från sommarstugan.
Dit kommer han för att skriva, och mycket skrivet blir det. Andreas Bergh medverkar regelbundet i Dagens Nyheter, bloggar och driver podd. Han har över sex tusen följare på Twitter och har skrivit såväl läroböcker i mikroekonomi som om den svenska välfärdsstaten. På Wikipedia beskrivs han som ”liberal samhällsdebattör”.
Ville nå ut bredare
Den nya serieboken var från början en, som Andreas Bergh kallar det, ”traditionell faktabok med fotnötter”. Han hade kommit långt i researcharbetet när han insåg att han inte ville göra en bok liknande dem han tidigare skrivit och som når en intresserad, men begränsad, läsekrets.
– Jag vill nå ut till fler än de som redan tycker som jag. Och den yngre generationen tar gärna till sig fakta genom att titta på film. Här blir serieboken som en kompromiss. Den kombinerar textens fördelar med att man kan stanna upp eller hoppa över delar, med filmens lättillgänglighet och visualiseringar. Den blir det bästa av två världar.
Andreas Bergh har skrivit manus och Ola Skogäng har tecknat. En rolig utmaning i skrivprocessen var serieformatets koncisa textformat.
– Man får väga varje ord på guldvåg. Varje mening måste gå rakt på sak. Det kan vara nyttigt för fler forskare att åtminstone försöka sig på: vad är det viktigaste du vill ha sagt? Och vilka är de allra bästa invändningarna emot det?
Andreas Bergh menar att marknadsekonomin ”lider av att ha varit så framgångsrik”.
– Vi tar marknadsekonomins fördelar för givna och ser bara enstaka tokigheter. Vi glömmer bort hur det skulle sett ut om vi hade haft planekonomi i stället, säger han.
I serieboken finns ett exempel från när antropologer studerat primitiva samhällen där man bara producerar för sig själv, långt bort från västerländsk civilisation och marknadsekonomi. När man sedan jämfört med platser, som USA, där man knappt producerar något själv och köper det mesta på en marknad, syns en del intressanta resultat.
– Det visade sig att ju mer marknadsintegrerat ett samhälle är, desto mer generösa och rättviseinriktade är människor. Marknadsekonomin gör det lättare att täcka de materiella behoven och låter människor tänka på annat, som musik, religion och miljö. Detta bör påpekas, innan vi börjar såga av den gren vi sitter på, säger han och tillägger:
– Det bästa sättet att få handla med många på en marknad är att vara ärlig. Den som ljuger om sina produkter eller slarvar med att betala kommer snabbt få dåligt rykte och då vill folk handla med andra.
Global arbetsdelning
Ytterligare ett perspektiv på marknadsekonomin finns i global arbetsdelning – också ett sätt att hjälpas åt, enligt Andreas Bergh.
– Det talas ofta om att Europa behöver springa snabbare för att inte bli omsprunget av Kina eller Indien. Men om de nu är med på den globala marknaden, då blir vi fler som hjälps åt. Då kan vi i västvärlden unna oss att inte göra de jobbiga industrijobben som Kina tar emot med varm hand, eftersom att de jobben i gengäld är bättre än de primitiva jordbruk som de hade tidigare.
Under coronapandemin har politiker gång på gång sagt saker som att ekonomin behöver ”kickstartas”. Det är ett uttryck som Andreas Bergh vänder sig emot. Han ser hellre en långsam start, där vi tillåter oss att pröva oss fram.
– Ingen vet hur eller när vi behöver dra igång den ekonomiska verksamheten. Politiker talar om kickstart för att de har en press på sig att inte verka passiva. Men de har ett enormt kunskapsunderläge – det är företagen som möter kunder som är de första att veta hur landet ligger, säger han och fortsätter:
– Det finns ingen mirakelmedicin mot pandemins ekonomiska inverkningar. Men när vi når någon slags normalitet kommer marknaden att hitta de verksamheter som folk vill ägna sig åt. Blir det stora konferenser och spelningar? Det vet vi inte. Det bästa sättet blir att testa och sedan göra mer av det som funkar, och mindre av det som inte funkar.
Elva sidor referenser
Och även om boken är fri från fotnoter, så avslutas den med elva sidor referenser, eller kanske snarare lästips för den som vill lära sig mer.
– I princip allt som sägs i boken bygger på vetenskapliga artiklar. Men jag tog mig friheten att vara lite nyskapande och hoppa över tryckort och sidnummer. Jag tycker nog att sättet vi normalt refererar i akademiska texter är en smula föråldrat, avslutar Andreas Bergh.
