Det finns en ironi i det faktum att utvecklingen av avancerade chattrobotar med AI, som Chat GPT, kan leda till att vi lärare återgår till vad som helt nyligen sågs som förlegade examinationsformer: handskrivna tentor och muntliga förhör. Det här är exempel på att digitaliseringen av vår livsvärld kan ge upphov till problem som vi inte kan lösa med mer eller smartare digital teknik, dock med mindre teknik: papper och penna eller samtal i ett fysiskt rum. Men i det stora hela är våra examinationer ett marginalfenomen.
Bäst i världen på digitalisering
Svenska statens officiella hållning är att vi ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Bäst i världen låter ju jättebra; vem vill inte vara det? Och det ligger ju i vår självbild att Sverige är världens modernaste land. Genom digital teknik kan tjänster, myndighetskontakter och betalningar onekligen bli enklare, snabbare och mer effektiva. Logga in på Skatteverket med Bank-ID och fixa dina ärenden. Swisha för lunchen. Betala parkeringen med Parkster (det finns så klart andra parkeringsappar också, som är precis lika dåliga). Samhället ställer om efter det digitala imperativet. Det är smidigt och bra för de flesta, det vill säga för alla oss som kan, vill och har råd.
Svårt liv utan Bank-ID
Att ”logga in med Bank-ID” som många av oss gör flera gånger om dagen kräver inte bara tillgång till teknik och vissa färdigheter. Det kräver också goda bankkontakter, för i världens modernaste land är det de kommersiella bankerna som utfärdar den elektroniska ID-handling som du måste ha för att kunna använda myndigheters digitala tjänster. Den som inte ses som en pålitlig bankkund kan varken logga in på Skatteverket eller boka Covid-vaccination på 1177.
I Formas-projektet Cash har vi, med fokus på betalningsmarknaden, analyserat situationen för de som är för fattiga och sårbara för det digitala samhället: de som är beroende av att betala kontant för att de inte har råd med en smart telefon, som är rädda för att göra fel, som har minnessvårigheter eller synnedsättning, som inte vill lämna digitala spår för att de övervakas i hemmet, eller som är nya i Sverige. De som behöver något så ineffektivt som ett personligt samtal. De väntar i telefon, det digitala samhällets brödkö. För dem är Swish-samhället inte snabbt, enkelt och effektivt. Det är tidskrävande och dyrt. Det är till exempel omöjligt att åka buss om kontanter är dina enda pengar.
Kräver tvärvetenskapliga studier
En digitalisering av samhällsfunktioner som gör det omöjligt för de sämst ställda att fungera som medborgare och konsumenter behöver studeras tvärvetenskapligt som en rättvisefråga, inte bara som en teknisk fråga. Det är vad vi i den tvärvetenskapliga gruppen ”Mänskliga rättigheter, digital ojämlikhet och de sociala konsekvenserna av AI” ska göra på Pufendorfinstitutet under det här året. Och en social konsekvens av AI har vi lärare som sagt redan fått känna på: det blir till att öva på att läsa studenters handstil igen.
Lena Halldenius
Professor i mänskliga rättigheter och koordinator för profilområdet Mänskliga rättigheter
