Funktionsrättsrörelsen, det vill säga den rörelse som kämpar för att människor ska få leva ett fullvärdigt liv oavsett hur ens kropp eller hjärna fungerar, är en av rörelserna som studerats, tillsammans med den sexualpolitiska rörelsen och hbtq-rörelsen. Mikael Mery Karlsson har velat ta reda på vad de vill och hur de kämpar för förändring.
- Kampen har alltid kretsat kring att sprida kunskap och utmana fördomar. Det är såklart jätteviktigt. Men möjligheten till att ha nära relationer med andra påverkas också av saker som till exempel personlig assistans och färdtjänst. De materiella frågorna hamnar dock sällan i fokus för vad grupperna väljer att göra, säger Mikael Mery Karlsson.
Han pekar på att andra forskare tydligt har visat att LSS, lagen om särskilt stöd till funktionshindrade, som stiftades på 90-talet innebar en enorm förbättring för funktionshindrade på alla plan, inklusive sexualiteten. Men lika revolutionerande som LSS-lagen var i de funktionshindrades liv på 90-talet, lika förödande var de nedskärningar som kom på 2010-talet.
- Kampen mot nedskärningar skulle därför kunna beskrivas som en av vår tids viktigaste sexualpolitiska frågor. Men i dag skiljer många på kampen mot nedskärningar och den sexualpolitiska kampen, säger Mikael.
Du har studerat funktionsrättsrörelsen och den sexualpolitiska rörelsens kamp, vad tycker du är det viktigaste som de har åstadkommit?
- Många vill mäta sociala rörelsers framgångar utifrån vad för lagförslag eller beslut från makthavare de tvingar fram. Men minst lika viktigt är det som händer med individen när hen organiserar sig. Jag beskriver det som en radikal bildningsprocess där individen växer och utvecklas på ett genomgripande, personligt plan. Detta är något som händer inom många sociala rörelser och där min studie kanske kan ge ett bidrag till forskningen.
Underrubriken för din avhandling är ”funktionsrättsaktivism i nyliberala landskap”. Vad menar du med det?
- Alla som bedriver en politisk kamp behöver förhålla sig till hur civilsamhället har förändrats de senaste decennierna. Civilsamhället har behövt ta över flera uppgifter från välfärdsstaten. Samtidigt har vi sett att mycket av civilsamhället delas upp i projekt, människor engagerar sig mer utifrån enskilda frågor de brinner för en viss tidsperiod snarare än att betrakta ett medlemskap i en organisation som ett livsprojekt. Min studie är en fallstudie som visar på vilka hinder, men också vilka möjligheter, som det ger för de som vill kämpa för ökad social rättvisa.
Du skriver att du använder dig av cripteori i din avhandling. Vad är det?
- Cripteori handlar om att flytta fokus bort från att bara studera den avvikande gruppen mot att studera de processer i samhället som skapar maktojämlikhet mellan personer vars kropp och hjärna fungerar på olika sätt. I Sverige har många forskare avvisat cripteori för att det är ett nytt perspektiv som skiljer sig från hur de är vana att se på saker och ting. Med min avhandling vill jag bidra till att visa att cripteori visst är användbart för att förstå sociala relationer, också i Sverige.
