Sex skrivtips för att motverka ålderism
Trots att den förlegade synen på äldre är utbredd och det flödar av stereotypa bilder är medvetenheten om så kallad ålderism begränsad. En ny snabbguide ger enkla tips om hur du i din kommunikation kan motverka diskriminering av äldre.
Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta Nationerna (FN) har i snart 20 år uppmärksammat ålderism, som enkelt uttryckt kan beskrivas som en fördomsfull inställning gentemot människor på grund av deras kronologiska ålder. Det är oftast äldre personer som utsätts.
– I både media och i populärkultur hörs dagligen ord och uttryck laddade med ålderism. Det kan vara uppenbara saker som att Miss Lis nya låt heter ”Ålderdomshemmet”. Det ordet försvann som beteckning för mer än 30 år sedan och används aldrig av någon med aktuell kunskap om äldreomsorg och olika boendeformer för äldre, säger Susanne Iwarsson, professor i gerontologi vid Lunds universitet.
Handfasta tips till kommunikatörer och journalister
För att bidra till att motverka ålderism har forskare vid Lunds universitet tagit fram handfasta råd om hur den som arbetar med kommunikation exempelvis skribenter, kommunikatörer, journalister, fotografer, forskare och redaktörer kan tänka för att undvika diskriminerande beskrivningar av äldre.
– Hur äldre framställs i media påverkar attityder och beteenden mer än vi tror. Vi vill att snabbguiden ska ge ökad medvetenhet om språkets och bildernas makt, säger Susanne Iwarsson.
I snabbguiden finns handfasta råd om hur man kan uttrycka sig i stället. Guiden vänder sig till alla yrkesgrupper som arbetar med bild och text.
– Trots att vi faktiskt blir alltmer olika när vi åldras framställs ofta äldre som sköra, sårbara eller ensamma. Andra stereotyper är att äldre är nyfikna, kreativa och aktiva, säger Susanne Iwarsson.
Hon säger att det behövs språk och bilder för den mångfald som präglar den åldrande befolkningen i och med att samtiden i hög grad präglas av snabb kommunikation i många olika former.
– Kan vi öka medvetenheten om hur vi beskriver människor i olika åldrar når vi en bit på vägen mot att motverka ålderism, säger Susanne Iwarsson.
- Undvik generaliseringar. Att människor är lika gamla betyder inte att alla i gruppen är likadana.
- Undvik att beskriva äldre och åldrande som problem. Ständiga varningar om att det växande antalet äldre kommer att utgöra enorma problem för samhället, genom att kräva omfattande stöd och utmana samhällsekonomin, framkallar bilder av en negativ och okontrollerbar situation.
- Undvik förminskande omskrivningar. Använd ett objektivt språk som inte bara fokuserar på ålder, funktionsnedsättning eller andra stereotypa föreställningar som kan förknippas med olika åldersgrupper.
- Använd ett neutralt språk. Ett adverb som ”fortfarande” är inte neutralt då det kan antyda att något är anmärkningsvärt vid en viss ålder.
- Undvik att hänvisa till ”de andra”. Det skapar en klyfta mellan åldersgrupper och en gräns mellan vårt nuvarande och framtida jag, vilket minskar känslan av att både yngre och äldre människor förtjänar att fullt ut inkluderas i samhället.
- Välj bilder med omsorg. Det är vanligt med bilder som framställer äldre människor som ledsna, ensamma och svaga. Även om detta kan spegla en del av verkligheten representerar sådana bilder absolut inte alla äldre människors verklighet. Likaså speglar inte bilder som framställer yngre människor som glada, friska, teknikdrivna och bara fokuserade på sociala medier den mångfald som finns i yngre åldrar.
Ålderism
Begreppet ålderism introducerades på engelska (ageism) i slutet av 1960-talet av den amerikanske psykiatrikern och gerontologen Robert Butler. Enligt WHO är ålderism ett samlingsord för fördomar, diskriminering och ohälsosamma strukturer riktade mot personer på grund av deras ålder. Det kan alltså förklaras som åldersbaserad diskriminering.
Det är oftast äldre personer som utsätts, men ålderism kan även drabba unga och brukar i så fall benämnas “omvänd ålderism”.
Språkguiden är framtagen av CASE (Centre for Ageing and Supportive Environments) vid Lunds universitet. Inspiration har hämtats från Världshälsoorganisationens guide (2021), som var en del av en global kampanj för att motverka ålderism.
Kontakt
Susanne Iwarsson
Professor
Telefon: 046-222 19 40
Mobil: 0703-17 31 11
susanne [dot] iwarsson [at] med [dot] lu [dot] se (susanne[dot]iwarsson[at]med[dot]lu[dot]se)
Snabbguide för att undvika ålderism
Hela guiden finns på case.lu.se.
Forskning inom proaktivt åldrande
Genom att studera åldrandets olika faser och fokusera på människor mitt i livet kan forskare vid Lunds universitet utveckla proaktiva angreppssätt inom sjukvård, socialtjänst och samhällsplanering. Det kommer att bidra till förbättrad hälsa och livskvalitet för kommande generationer äldre.
Fler nyheter
-
2024-09-24
Äldre i utsatta områden kämpar för att skapa trygghet
I samhällsdebatten gestaltas ofta äldre som sköra och passiva. Men nu visar en ny avhandling av Afsaneh Taei, i forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande vid Lunds universitet, ... -
2024-03-05
Blodprov minst lika bra som ryggvätskeprov på att upptäcka Alzheimers
I en studie som publicerats i Nature Medicine visar forskare att ett blodprov, som inom kort blir tillgängligt i USA, är lika träffsäkert – och i vissa fall överlägset – ryggvätske... -
2023-11-20
Äldre med missbruk bollas runt och skapar frustration – särskilda boenden en lösning
Forskare vid Lunds universitet har gjort den första kartläggningen någonsin av boenden för äldre med missbruksproblem. Gemensamt för dessa är den som bor där accepteras som aktiv i...
Forskare: Dags för ny syn på åldrande
