Beslutet innebär att president Donald Trump beslutat att införa en global tull på 25 procent för all stålimport och 10 procent på aluminiumimporten från alla länder. Motiveringen är att skydda amerikansk stål- och aluminiumindustri. Kanada och Mexiko har fått undantag, men det är ännu inte klart om fler nationer kan omfattas av detta.
Om USA inför importtullar på vissa varor, vilket scenario ser du framför dig på kort sikt?
Maria Persson (MP): Det är värt att komma ihåg att president Trump hittills tenderat att vara ytterst ombytlig när det gäller policyinriktning, och det kan inte uteslutas att tullarna i realiteten rinner ut i sanden (t.ex. genom att alla eller de flesta länder undantas). Baserat på Trumps retorik som både kandidat och president kan man dock konstatera att handel är ett av få områden där han varit förhållandevis konsekvent, vilket kan tolkas som att han verkligen vill genomföra en ändring av USA:s politik i protektionistisk riktning. Det talar alltså för att tullarna verkligen kommer genomföras. På kort sikt blir det mest intressanta därför att se hur processen kring undantag från de nya tullarna kommer se ut. Vilka länder undantas? Måste de erbjuda något i gengäld? Stor osäkerhet verkar ännu råda kring hur undantagen kommer fungera.
Karin Olofsdotter (KO): Tullen höjer priset på stål på den amerikanska marknaden vilket gynnar den inhemska stålindustrin, men kommer att slå hårt mot de största leverantörerna av stål till USA. Konsumenter av stål på den amerikanska marknaden, som tex den amerikanska bilindustrin, kommer att få se ökade kostnader. När ett så stort land som USA inför en tull kan också världsmarknadspriset på stål sjunka, vilket ytterligare kommer att påverka stålproducenterna i omvärlden negativt.
Och hur ser scenariot ut på längre sikt?
KO: Att skydda mindre effektiv stålproduktion från konkurrens från mer effektiv stålproduktion i omvärlden (notera att Kina som anklagas för att dumpa stål på den amerikanska marknaden bara står för en liten andel av USA:s stålimport) leder till ökade kostnader för tillverkningsindustrin och i slutändan för vanliga konsumenter. Detta kan i sin tur leda till en allmän nedgång i ekonomin. Det stora hotet är dock om ett handelskrig uppstår som drar in allt fler länder och sektorer och som verkligen kan utgöra ett hot för världsekonomin.
MP: Det blir intressant att se hur andra länder svarar, och inte minst, vilka följder detta får för det multilaterala handelssystemet.
Hur tror du EU kommer att reagera och hur reagerar resten av världen. Kina, Indien eller Ryssland? Eller andra ekonomier?
MP: Det centrala i det här sammanhanget är inte främst att USA inför nya tullar, utan sättet man gör det på. Som medlem av Världshandelsorganisationen (WTO) har USA förpliktigat sig att följa regler kring hur handelspolitik bedrivs, och det innebär bland annat att man inte får lov att höja tullar över ett visst tak (den så kallade bundna tullen), och att man heller inte får diskriminera länder, och t.ex. behandla vissa handelspartners bättre än andra.
Det finns visserligen undantag från dessa regler, men det som gör USA:s nya förslag bekymmersamma är att de inte följer de etablerade reglerna för undantag. Mera konkret finns det minst två problem med USA:s förslag. För det första så motiverar USA tullarna med hjälp av argumentet att de behövs för landets nationella säkerhet. Detta är ett argument som WTO-medlemmar alltid försökt undvika, för om man väl börjar använda det här argumentet så är farhågan att det blir alltför lätt att införa nya handelshinder eftersom det saknas effektiva sätt för andra länder att ifrågasätta argumentet.
Ett andra problem med de föreslagna tullarna är ironiskt nog att Trump signalerat att han kan tänka sig att undanta vissa länder
Om andra länder väljer att följa i USA:s fotspår och själva införa handelshinder motiverade med ”nationell säkerhet” riskerar man då snabbt att skada hela poängen med det regelbaserade handelssystemet som byggts upp under hela efterkrigstiden. Länder kommer alltså alltför lätt kunna ändra sin handelspolitik utan att ta hänsyn vad man tidigare lovat omvärlden, eller att det skadar andra länder.
Ett andra problem med de föreslagna tullarna är ironiskt nog att Trump signalerat att han kan tänka sig att undanta vissa länder. Detta strider mot icke-diskrimineringsprincipen som är central i WTO. I stället för att behandla alla WTO-medlemmar lika så går alltså Trump åt det rakt motsatta hållet och söker individuella förhandlingar med enskilda länder. Återigen riskerar detta att skada det regelbaserade WTO-systemet.
Det farliga med USA:s förslag är alltså inte främst den direkta ekonomiska effekten av tullar på stål och aluminium – om det stannade vid det skulle världsekonomin förmodligen klara av det utan katastrofala följder även om det inte är bra – utan den mer långsiktiga indirekta skadan på det regelbaserade multilaterala handelssystemet.
Motåtgärder att vänta
Hur svarar då omvärlden? Min bedömning är att EU förmodligen kommer svara med motåtgärder, eftersom man uppfattar det som alltför riskabelt att inte skicka en protestsignal. Tullar på utvalda amerikanska varor är alltså troliga. Den stora frågan är dock hur man väljer att motivera sådana tullar rent juridiskt. Problemet är nämligen att även om man med rätta hävdar att de amerikanska tullarna strider mot WTO:s regler, så finns det ändå inte något bra sätt att snabbt reagera i enlighet med WTO:s regler. Risken finns alltså att EU självt kommer bryta mot WTO:s regler för att kunna protestera mot att USA bryter mot WTO:s regler. Detta kan i sig återigen skada WTO-systemet.
Om EU svarar finns det sedan anledning att misstänka att USA i sin tur ökar tullar på ännu fler varor, och så riskerar man att en ond cirkel inleds. Risken att vi kommer få se en hel del nya handelshinder framöver.
KO: Det är svårt att svara på. Det låter ju som att EU är inställt på att införa strafftullar på amerikanska varor, men det vore olyckligt då det skulle eskalera handelskriget. EU:s utspel får ses som ett sätt att försöka skrämma USA. Ett handelskrig vore dock olyckligt. Det vore bättre att vara försiktig och avvakta och i stället ta upp USA:s tullar i WTO och därmed följa det regelverk som gäller för internationell handel.
EU:s utspel får ses som ett sätt att försöka skrämma USA
Kina har också hotat att införa motåtgärder mot USA. Trump har ju också nämnt att det kan göras undantag för vissa länder och Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström har uttryckt vissa förhoppningar om detta. Min egen bedömning är att det kanske inte är EU-länderna som Trump avser, utan snarare andra viktigare stålexportörer för den amerikanska marknaden. Det har redan talats om undantag för Mexiko och Kanada, men även länder som Sydkorea och Brasilien kan komma ifråga.
Om det blir ett handelskrig, hur påverkas då världsekonomin tror du?
KO: Ett handelskrig skulle kunna ha allvarliga konsekvenser för världsekonomin. Risken är ju också att internationella relationer försämras som också gör att samarbete på andra områden kan försvåras.
MP: Internationell handel är en central del av hur världsekonomin fungerar, så allt som ökar kostnader för internationell handel riskerar att skada den globala ekonomin. Det är dessutom så att världsekonomin blivit alltmer känslig för handelshinder i takt med att varor i ökad utsträckning produceras i så kallade globala värdekedjor – dvs produkter produceras ofta inte längre i ett enda land, utan olika delar av produktionskedjan sprids ut i ett stort antal länder. Eftersom den färdiga varan alltså består av delar från många länder blir produktionen också väldigt känslig för handelshinder, för ju fler gränser som måste passeras, desto fler handelskostnader adderas till de totala produktionskostnaderna. På lång sikt är det sedan helt avgörande om det regelbaserade multilaterala handelssystemet kan överleva – om det skadas finns risken för allvarliga negativa effekter även på lång sikt.
Hur drabbas Sverige?
MP: Som en relativt liten, öppen ekonomi kommer Sverige påverkas negativt, men hur stor påverkan det blir beror på hur och hur mycket hindren för internationell handel ökar. Det är dock viktigt att komma ihåg att Sverige handlar väldigt mycket med resten av EU, och den handeln kommer ju inte påverkas på ett direkt sätt av ett eventuellt handelskrig utan fortsätta vara relativt friktionsfri. För Sveriges del är det alltså i det här läget en viss trygghet i att vara en del av det större EU, samtidigt som man så klart också kan dras in i motåtgärder som man kanske egentligen skulle vilja slippa.
KO: Såklart i första hand svenska stålproducenter, oavsett om de är beroende av den amerikanska marknaden eller drabbas av sänkta världsmarknadspriser. Ett handelskrig skulle vara speciellt allvarligt för Sverige som är väldigt handelsberoende.
Vad finns det för historiska paralleller att göra till tidigare handelskrig/tullproblem?
KO: En liknande situation uppstod under Bushadministrationen då liknande tullar på stål infördes. Även den gången hotade EU med strafftullar, men den gången löstes konflikten inom ramen för WTO. De senaste dagarna har vi också kunnat läsa om Smoot–Hawley-lagen från 1930 då USA införde höjda tullar för att skydda producenter i jordbruk och tillverkningsindustri och som anses ha utlöst ett förödande handelskrig och bidragit till den stora depressionen.
Varför tror du det här händer just nu? Är det bara Trump, eller finns det andra förklaringar också?
MP: Det finns just nu en trend i många länder där frihandel (och mera allmänt globalisering) ses med skeptiska ögon, och där politiska aktörer försöker vinna mark genom att peka på handelns negativa effekter. Ofta – såsom i fallet med debatten inför Brexitomröstningen – kopplas detta dessutom samman med en negativ syn på migration.
Att Trump vann presidentvalet efter en kampanj där han var ovanligt tydlig med just sitt protektionistiska budskap kan alltså ses som en del av ett större sammanhang, och det är inte bara USA som överväger att gå i riktningen mot minskad internationell ekonomisk integration.
Samtidigt går det inte att bortse från hur stor roll Trump personligen spelar här
Samtidigt går det inte att bortse från hur stor roll Trump personligen spelar här. Det är tydligt att det finns ett starkt politiskt motstånd (från både demokrater och republikaner) i USA, och flera av presidentens egna topprådgivare är starkt kritiska. Om tullarna trots allt blir av – vilket jag personligen ändå lutar åt är troligt – så är det framförallt för att Trump personligen genuint tycker ökade tullar på USA:s import är en bra idé.
KO: Vi har sett en ökad protektionism i globaliseringens spår även i andra länder. Att Trump blev vald till president följer till viss del denna utveckling.
