Textversion av poddavsnittet om Naturvetenskapliga kandidatprogrammet i astronomi och astrofysik

Om poddavsnittet

Lunds universitets podd "Plugga naturvetenskap - astronomi och astrofysik"
Inspelningsdatum: 4 mars 2021

Medverkande:

• Hedda Thomson Ek, moderator och miljövetarstudent
• Jesper Nielsen, masterstudent 
• Nils Ryde, universitetslektor och studievägledare

Intro

Finns det liv bortom jorden? Och kommer universum att gå under?  I det här avsnittet ska du få höra mer om hur det är att studera astronomi och astrofysik vid Lunds universitet.

Vad är astronomi?

Hedda: Idag sitter jag i studion med två representanter från kandidatprogrammet i astronomi och astrofysik. Det är universitetslektor och studievägledare Nils Ryde och studenten Jesper Nielsen, välkomna. 
Att astronomi har med rymden och planeter att göra förstår jag men det är ju ett väldigt stort ämne. Vågar ni er på att förklara vad astronomi är för något?

Nils: Jag kallar det mer astrofysik. Man använder fysikaliska lagar och begrepp för att förstå sig på universum och de objekt som finns däri och för att få insikt i hur de har uppkommit.

Jesper: Precis som med allt annat så finns det lite olika skalor på det hela, så man kan forska inom hur universum som helhet är uppbyggt och fungerar. Sen kan man forska på individuella galaxer, och man kan även gå ned till stjärnor och planeter. Så det finns lite olika nivåer man kan forska på inom astronomin.

Hedda: Så det finns olika uppdelningar där man kan välja att specialisera sig sen?

Nils: Precis, man kan dela upp det som Jesper sa att man studerar universum inom kosmologin, man kan studera galaxer, stjärnor och planeter. I Uppsala så var vi en galax-grupp, en planet-grupp och en stjärn-grupp, och det var någon som tyckte att det lät som ett dagis med olika grupper.

Hedda: Ja det låter väldigt roligt. Igår satt jag och kollade på en serie som heter ”Cosmos”, och tänkte att om jag hade sett den när jag var liten så hade jag nog blivit lockad att läsa astronomi. Någonstans har ju säkert även era intressen kommit ifrån. Nils när kom du in på astronomi-spåret?

Nils: Jag kom faktiskt in från fysiken mer. Jag tyckte fysik och matematik var jättekul, och astronomi var det roligaste inom fysiken som samlade massor av fysikämnen på ett ställe. Jag såg den första omgången av Cosmos som är ännu bättre än den senare. Det är massor av spännande frågor som berör alla, och det är även något man kan komma in på snabbt i forskningen. Det dyker upp nya frågor hela tiden inom astrofysiken, det är inte en stor fråga som ska lösas, utan många små, och väldigt spännande.
Det är även mycket teknologi med NASA (National Aeronautics and Space Administration) och ESA (Europeiska rymdorganisationen) och alla nya teleskop som byggs. Att få vara med där är jättehäftigt. 

Hedda: Har du studerat fysik innan då?

Nils: Jag läste teknisk fysik här i Lund, och läste till fysikkurser som astronomerna gav, och det var det som väckte intresset för ämnet. Sen såg jag program på tv som många andra, bland annat program som Bengt Gustavsson i Uppsala introducerade, och det var också spännande. Det är lätt att man ramlade in där.

Hedda: Hur väcktes ditt intresse för astronomi Jesper?

Jesper: Det var lite likadant faktiskt, jag var intresserad av matematik och fysik, och alla naturvetenskapliga ämnen egentligen. När jag läste i trean på gymnasiet hade jag en fysiklärare som fick mig att bli mer engagerad i fysiken. Jag gjorde mitt gymnasiearbete inom astronomi, och sen så var jag fast. Det var väldigt intressant, man fick lära sig mycket och ta reda på mycket om stora häftiga grejer. Sen dess var jag fast och jag sökte in direkt. 

Hedda: Vad handlade gymnasiearbetet om?

Jesper: Det handlade om universums potentiella undergång. Ett alternativ är att universums expansion accelererar hela tiden så att det till sist inte finns något i närheten, utan allt är bara dött. Men det är ganska många miljarder år tills dess. 

Hedda: Häftigt att få söka svar på så stora frågor. 

Nils: Jo precis, det är frågor som berör en. Solen kommer att bli en röd jätte om fem miljarder år, och kommer då att sluka jorden. Men innan dess, om bara två miljarder år, så kommer Andromedagalaxen att krocka med oss, och vi vet inte vad som kommer att hända då. 

Hedda: Det här är väldigt långa tidsperspektiv vi talar om. Är det inte svårt att forska om och lära sig om ett ämne som är så stort och långt bort? Eller är det nära oss ändå?

Jesper: Man hamnar väl lite i ett annat tankesätt när man är inne i det, allting handlar om hur allt förhåller sig till varandra. När man håller på med stjärnor så gör ett par miljarder år inte så stor skillnad, men håller man på med planeter och hur jorden utvecklas så gör ett par miljarder år kanske väldigt stor skillnad. Det handlar lite om i vilket tankesätt man är i.

Nils: När man väl håller på med det handlar det bara om parametern t, tid. Det är samma fysikaliska lagar som gäller på jorden som överallt annars, fast lite mer extremt, och det är det som är kul. Det är extremt låga densiteter, extremt höga temperaturer och enorma energimängder. Det är roligt att det expanderar åt dem hållen i fysiken också.

Hedda: Så på jorden säger man att allt är större i USA, men här är allt större i universum än på jorden.

Nils: Precis, mycket större, mycket mindre, mycket allt. 

Fördomar om astronomi?

Hedda: Tror ni att det finns några fördomar om astronomin som ämne eller astronomer?

Jesper: Ja det finns det väl alltid. Det finns väl lite allmänt en bild om naturvetare att man är lite asocial och bara sitter instängd med penna och papper. Men väldigt mycket inom astronomin, och även andra naturvetenskapliga ämnen handlar om samarbete - att man måste jobba tillsammans för att nå ett gemensamt mål. En person kommer inte ensam kunna arbeta för att lösa alla världens mysterier. Så det finns nog dem fördomarna definitivt. 

Hedda: Känner du igen de fördomarna Nils?

Nils: Ja, men det finns också positiva fördomar. Att det är otroligt häftiga frågor som kan vara lätta att ta till sig och som folk tycker är jätteroligt att jobba med. 
Det är väldigt mycket fysik för att förstå astronomin, så det är en bit att gå. Det är inte riktigt så att man kan ge sig i kast med astronomi direkt, det blir ju roligare om man har mer kunskap. Man går ju en utbildning som tar fem år innan man kan komma igång med det riktigt roliga, och i början är det väldigt mycket fysik och matematik. Det är först i tredje året som man börjar med riktiga astronomikurser, så det är inte riktigt så att man hoppar in i astronomikurserna direkt. 

Hur är programmet upplagt?

Hedda: Så när man börjar att läsa kandidatprogrammet är det inte så att man går in i ett rum där det hänger planeter från taket och står massor av kikare, utan man läser med andra fysiker också. Hur är programmet upplagt, och vilka kurser får man läsa?

Jesper: I första terminen är det ganska likt det man läste på gymnasiet eller under ett naturvetenskapligt basår. Man läser lite mekanik, lite ellära, lite termodynamik, så att man verkligen får ihop det grundläggande. Efter fysiken läser man matematik i en och en halv termin. Man behöver matematik för att kunna nyttja fysikkunskaperna på rätt sätt. Första terminen får man också lite praktisk erfarenhet: man får lära sig att hitta på experiment och sådana grejer. Så man slängs in i det ganska snabbt och man lär sig väldigt mycket på kort tid, det är kul. 

Hedda: Nils undervisar du i kandidatprogrammet också?

Nils: Precis, jag undervisar i astronomi under tredje året. Det är något unikt för Lund att vi börjar med en termin fysik där man kommer igång med fysiken som man tycker är kul, det är därför man söker. Men så inser man snart att man behöver mer språk att uttrycka sig med, och då kommer matematiken andra terminen. Då är man väldigt motiverad att lära sig matematikens språk. På andra ställen börjar man med matematiken, men man ser inte meningen med det då.

Hedda: Så astronomi och astrofysik kan man även läsa på andra universitet. Är det något mer än att man läser fysiken först i Lund som skiljer sig mellan utbildningarna?

Nils: Grundutbildningarna är väldigt lika, det är först senare när man ska doktorera och så som man kan välja inriktningar. Och det är väldigt lätt att byta mellan lärosätena också. Alla kandidatutbildningar och masterutbildningar håller sig till Bolognasystemet.

Hedda: Så de ska motsvara varandra var man än läser utbildningen?

Nils: Precis, och vi har väldigt många som kommer utifrån, och många som kommer och lämnar, så det är ett väldigt stort utbyte. Lunds universitet är väldigt populärt i Sverige, men även attraktivt internationellt också. De internationella studenterna som kommer till Lund ger en väldigt speciell karaktär på studierna. 

Hedda: Är det internationella studenter som läser i ert program. Är hela programmet på engelska?

Jesper: Det finns två inriktningar man kan göra. De två första terminerna kan man välja att bara ha på engelska, men det finns också på svenska. Sen efter ett år går utbildningarna tillsammans, så efter andra året är allt på engelska.

Hedda: Jesper har du känt att det varit svårt, eller är det nödvändigt att studierna är på engelska?

Jesper: Jag tycker definitivt att det är nödvändigt. Jag började att läsa första året på svenska, och jag tyckte det var lite jobbigt eftersom mycket av litteraturen och forskningen är på engelska. Ibland var det lite svårt att koppla de svenska begreppen med de på engelska. Men sen när man kommer in på engelska helt och hållet så blir det ganska naturligt och det fungerar mycket bättre. 

Hur är studentlivet i Lund?

Hedda: Jesper varför valde du att studera här i Lund?

Jesper: Jag är född och uppvuxen i Skåne, så då var det enkelt att välja Lund eftersom jag kunde bo hemma första delen av studietiden. Men sen var det också det att Lunds universitet är ett stort, erkänt och väldigt bra universitet. Det är ett väldigt stort och aktivt studentliv. Så alla de sakerna spelade in när jag valde och som gjorde att det blev Lund tillslut.

Hedda: Och visst har du varit aktiv i studentkåren också?

Jesper: Det stämmer. Jag har varit ganska aktiv både i studentkåren och på fakultetsnivå.

Hedda: Vad kan man göra inom i naturvetarkåren?

Jesper: Det som lockade mig mest var att planera sociala event. Man kan planera fester eller introduktionsperioden för de nya studenterna, quiz-kvällar och allt vad det är. Det var något jag var väldigt intresserad av och kom in på ganska snabbt. Sen så är det mer de seriösa sakerna som att se till att alla har en ordentlig utbildning och att alla blir behandlade på rätt sätt. Det finns väldigt många olika aspekter av studentlivet som man kan ta del av.

Nils: Det är jätteviktigt att engagera sig. När man kommer in första året så tror jag att det är viktigt att man känner efter själv hur mycket tid man behöver lägga på det, så att man inte hamnar för mycket i studentlivet till en början, utan att man får känna efter om det fungerar bra. Och kommer man igång då ska man försöka att träffa folk och engagera sig, det ger väldigt mycket mer.

Hedda: Så när man börjar utbildningen kommer man in till en ganska stor klass för att läsa fysik med fysiker i många olika inriktningar. Hur stor klass är ni sen som studerar astronomi? 

Nils: Det är runt hundra studenter som börjar varje år med olika inriktningar av fysik och hälften av dem brukar vara astronomer. Inriktningarna spelar egentligen inte så stor roll utan man kan byta väldigt lätt.

Jesper: De som går upp till astronomi i kandidaten är ungefär tjugo stycken, och när man kommer upp till mastern så är det runt fem till tio personer som läser, så det blir lite färre och färre för varje år man läser. 

Nils: Det är vissa som upptäcker att de vill läsa astronomi istället för något annat, och andra som upptäcker en annan gren av fysiken än astronomin, så det är väldigt fritt och det är så det ska vara.

Hedda: Jesper var utbildningen som du hade trott att den skulle vara?

Jesper: Ja det tror jag nog. Jag var ganska inbiten på astronomi redan innan studierna, och visste att det var det jag ville göra. Så jag var ganska inställd på att de första två åren inte skulle vara astronomi-relaterade, men jag hade redan ett intresse av andra fysikämnen också. Så min bild var lite att man får ta sig igenom de första två åren innan man kommer till det roliga. När man väl började med astronomi, det var då det verkligen kickade igång, och då fick man motivation att lära sig ännu mer.

Hedda: Hur ser fördelningen ut mellan olika moment, såsom föreläsningar och laborationer?

Jesper: Det varierar lite men mycket av tiden är lärarledda föreläsningar. I början är det ungefär fyra timmars föreläsningar om dagen, ungefär tre dagar i veckan. Kursen jag går just nu har ungefär sex lärarledda timmar i veckan, så det är ganska mycket lärarledd tid. I fysikkurserna så har man även laborationer och projekt. Det kan vara allt från programmering till fysiska saker där man pillar med allt möjligt. Så det finns en väldigt stor variation i det. Sen finns det väldigt mycket egna studier med inläsning, och att göra egna uppgifter.

Nils: Man fyller sin verktygslåda med ämnen som man hade tidigare i matte och fysik.

Hedda: Och efter de tre åren så brukar man kunna gå vidare att läsa en masterutbildning. Vilka möjligheter finns att läsa masterutbildning inom astronomi här i Lund?

Jesper: Det finns ett masterprogram inom astronomi. Det är egentligen ganska strukturerat, så det finns ett par fasta kurser som man läser, och sen är det tre kurser man kan välja fritt. Man börjar med att läsa om planeter och galaxer, och sen går man in på att läsa mer om statistik och programmering. Det är väldigt strukturerat och organiserat där man läser om allt som finns inom astronomin och astrofysik. Även om man har ett masterprojekt som kanske handlar om galaxer, så får man fortfarande läsa brett inom astronomi vilket är väldigt trevligt, så om man vill doktorera kan man göra det inom vilket område som helst inom astronomin.

Nils: Masterprogrammet är väldigt populärt och väldigt uppskattat och det är många utifrån som kommer in. Det är nästan hälften internationella studenter som kommer in, och väldigt många som gillar upplägget. I mastern håller man på med hundra procent astronomi, så det blir mer fokuserat.

Hedda: Och vilken master man kan läsa är kanske något man kan ta hänsyn till när man letar efter en kandidatutbildning också?

Nils: Precis, och man kan också komma in från andra håll från andra lärosäten, även om man läser exempelvis kemi. Alla dem som går ut mastern i Lund som har velat fortsätta att doktorera och forska och få lön, har kunnat göra det någonstans i Europa, det är väldigt internationellt. När man väl har gått fem år så är man väldigt internationellt sinnad så får man en doktorandtjänst någonstans i Europa så känner man sig som hemma. Jag har märkt att masterstudenterna från Lund är väldigt attraktiva, det är ett bra betyg på utbildningen. Det är nog för att utbildningen är bra strukturerad. Man lär sig att presentera resultat och utbildningen är väldigt när forskningen. Studenterna är engagerade i forskningen från början. De gör ett stort projekt där de nästan skriver vetenskapliga artiklar, och vissa gör det om de har tur, vilket ger mycket.

Hedda: Vad gjorde du när du hade läst klart din masters?

Nils: Då sökte jag till Uppsala, det är bra att flytta på sig också, man ska ha hela världen som sitt arbetsfält. Jag fick en doktorandtjänst i Uppsala som jag tyckte var väldigt kul. Då doktorerar man. Det är väldigt kul att forska och få lön för det, och utbilda sig forskningsmässigt. Det är som ett första jobb på fyra år, med avancerade simuleringar och sådant, det är verkligen vid forskningsfronten, och det är väldigt många som tycker det är kul. Och sen läser man kurser samtidigt, avancerade masterkurser och doktorandkurser.

Hedda: Så det är som ett mellanting mellan att vara forskare och student.

Jesper: Ja precis, det är en bra brygga till att faktiskt vara forskare på heltid.

Hedda: Är det något du är intresserad av Jesper? 

Jesper: Absolut, och det är något jag planerar på att förhoppningsvis få göra.

Hedda: Vad kan man arbeta med utanför akademin om man inte vill bli forskare?

Nils: Fysiken, matematiken, programmeringen och statistiken som man lär sig är väldigt användbar. Alla kommer ju inte jobba med astronomin som sådan, utan den kan vara en drivkraft att ta sig igenom fysik och matematik och vara väldigt duktig på det. Då hamnar man inte på specifika ställen, utan man hamnar på jobb där man kan projektledning, fysik, statistik och sådant och utvecklas i det jobbet sen. 
Det är många företag som behöver den kunskapen, både myndigheter, skolor och företag. Det är det som är bra, man är så allmänbildad och har mycket verktyg i verktygslådan så man kan applicera det på olika jobb sen, så man är inte specifik för något speciellt utan man är väldigt lättrörligt. Man kan ha ett jobb i teletransmissionsteori på Ericsson först och sen kan man lätt byta till att arbeta med kameror på Axis, med samma verktyg. Och är man intresserad av astronomi så kan man ta sig igenom utbildningen och lära sig det snabbt, och vill man sen så kan man fortsätta som astronom, eller faktiskt med fördel gå ut i industrin eller näringslivet.

Hedda: Var brukar studenter ta vägen efter utbildningarna?

Nils: Hos oss är det nästan häften som fortsätter som doktorander inom astronomin, och det är som jag sa ett första jobb. Man kan också efter dem fyra åren söka sig ut i näringslivet. 

Hedda: Och en viktig fråga i det här är ju samhällsnyttan i astronomin, varför behöver vi ha kunskap om astronomi och astrofysik?

Nils: Det är dem stora frågorna som varför är vi här, var kommer vi från och var är vi på väg? I de specifika delarna man jobbar med så är det avancerad teknik, avancerad programmering och spännande frågor. Man pressar vår förståelse i delar av fysiken i extrema förhållanden som man inte kan göra på jorden, och som är nyttigt att lära sig och veta.

Hedda: Jesper är det något särskilt område du tycker är mer intressant?

Jesper: Som jag nämnde tidigare så är jag personligen väldigt intresserad av hur livet uppstod på jorden, och hur det kan uppstå på andra ställen än just jorden. Jag är intresserad av möjligheten att observera om det finns liv på andra ställen än jorden. Det är en stor drivkraft för mig, och det blir också lite filosofiskt: vad gör vi här? Och vad skulle vi göra om vi fick kontakt med liv utifrån? Det blir lite science fiction. Det är något som är väldigt relevant, och som man kan hålla på med redan på masternivå, vilket är väldigt häftigt. Så det är frågor som jag kommer kunna ta upp i mitt masterarbete exempelvis. Så även om man är intresserad av sådana stora saker så finns det plats för en.

Hedda: Vad är drömjobbet Jesper?

Jesper: Antingen blir det att kunna forska som professor, men också att kunna bli lärare sen. Om det är på gymnasienivå eller på universitetsnivå det vet jag inte än, men att kunna lära andra det man själv har lärt sig, det känner jag lite är meningen med allting.

Hedda: Det är alltså en möjlighet också. Man behöver inte gå lärarlinjen direkt utan man kan läsa en kandidat eller masters och sen gå lärarlinjen?

Jesper: Precis, det finns något som heter kompletterande pedagogisk lärarutbildning, så när man är klar med sin kandidat eller masters så kan man läsa den. Då får man den pedagogisk träning som man behöver och sen är man utbildad lärare också.

Nils: Och det är jättekul. Det finns gymnasieskolor som exempelvis är inriktade mot astronomi, där man kan göra väldigt mycket. Det är många elever som är väldigt intresserade av astronomi, och det är en otrolig kick och feedback att vara lärare och undervisa. Precis som du säger, det är meningen med det.

Vilka är era bästa studietips?

Hedda: Har ni några bra studietips?

Jesper: Jag har två tips. Dels är det att hitta andra människor att plugga med. Det jag har märkt under min tid här är att dem som kommer längst är dem som har någon att plugga med. Man är en grupp som håller ihop och man lär sig av varandra.
Det andra är att inte fokusera på att man måste göra ett visst antal uppgifter, utan att man sätter tidsgränser. Exempelvis att man jobbar en timme och tar en kvarts paus. För mig fungerar det jättebra. Även om man inte ens klarar en uppgift så kan man känna att man ändå har jobbat något.

Nils: Precis, och satsa hårt från början, ge järnet för då blir det lättare sen. Men också att ta tid till annat. Gå och träna och var en del av studentlivet så att man får mänskliga kontakter också.

Hedda: Hur brukar examinerande momenten se ut?

Jesper: Det varierar mycket från kurs till kurs. I början är en del av de examinerande momenten labbar, och så har man ofta en stor salstentamen där man sitter ned i ett stort klassrum, eller en stor sal, och skriver prov på allt man har lärt sig under kursen. Det brukar ske i slutet av kursen. Sen finns det andra moment där man har muntliga tentamen exempelvis. Då får man ett par frågor av föreläsaren som man ska svara på muntligt eller visa på tavlan. Sen finns det vissa kurser som bara har projekt som man ska lösa. Exempelvis hade vi en programmeringskurs där vi hade olika projekt där man skulle lösa frågor. Det finns lite olika varianter.

Hedda: Innan vi avslutar vill jag att ställa några sista frågor om astronomin. Vilken planet skulle ni vilja bosätta er på om ni fick välja vilken planet som helst?

Nils: Mars, den ligger på ett rimligt avstånd från solen så att det är beboeligt. Det finns andra planeter som är alldeles för kalla eller för varma.

Jesper: Om man inte ska vara så realistisk så finns det ju en coolhetsfaktor i planeter som går i omloppsbanor kring dubbla stjärnor, det är något jag skulle vilja uppleva och se. Men det är lite mer science fiction och är inte helt realistiskt.

Nils: Då får man två soluppgångar och solnedgångar, så om man missar en kan man alltid se en annan.

Hedda: Spännande, blir det två dygn på ett dygn då?

Jesper: Jag vet inte riktigt, jag har inte tänkt på den effekten.

Hedda: Sista frågan är: Vad skulle ni helst vilja upptäcka eller få svar på inom astronomin?

Jesper: Jag skulle ju vilja se om det finns liv på något annat ställe än på jorden. Om det är något jag skulle vilja vara med om så är det att få vara en del av det teamet som först observerar liv på ett annat ställe än på jorden.

Nils: Jag tror också att det är den stora frågan nu. Sen finns det ju mer detaljerade frågor. Vi de här dagis-grupperna förstår hur planeter och stjärnor bildas, men inte galaxer. Och vi förstår hur universum uppkom, den storskaliga strukturen, men just varför beståndsdelarna i vintergatan ser ut som de gör vet vi inte.

Hedda: Så det som ligger oss lite närmare är något vi är mer osäkra på.

Nils: Precis, det är den pusselbiten som saknas. Det skulle vara intressant att förstå, för då förstår vi hela den värld vi lever i. 

Hedda: Jag ska hem och kolla mer på ”Cosmos” för att lära mig mer om detta. Tack så mycket Nils och Jesper för att ni ville komma och berätta mer om utbildningen i astronomi och astrofysik.