Beräkning av skadeståndets omfattning vid sakskada med utgångspunkt i 5:7 1 p. SkL

Calculation of damages in case of damage on personal property - Regarding the calculation of damages, based on 5:7 1 p. SkL, when a damage has occured on personal property.

In English

Författare

Fanny Adler

Summary, in Swedish

I uppsatsen berörs frågeställningen om hur värdeersättning beräknas när en sakskada har inträffat, när egendom har skadats genom en annan persons handling. Värderingen utgår från den skadeståndsrättsliga bestämmelsen i 5:7 1 p. Skadeståndslagen (SFS 1972:207, nedan benämnd SkL). Uppsatsens kärna består av en presentation och en diskussion om vilken värderingsmetod som är tillämplig vid totalskada respektive partiell sakskada och hur en skada klassificeras. I uppsatsen redogörs följaktligen för skillnaden mellan totalskada och partiell skada och hur ersättningen beräknas vid respektive skada. Vid totalskador är huvudregeln att ersättning utgår för sakens värde. Sakens värde beräknas som huvudregel utifrån dess återanskaffningsvärde vid skadetidpunkten. Vid partiella skador är huvudregeln att ersättning utgår för reparationskostnaden. En något oklar omständighet är i vilken omfattning som det är tillåtet att reparera skadad egendom efter en skada. Huvudregeln är att enbart ekonomiska skador är ersättningsgilla. Således får reparationskostnaden som huvudregel inte överstiga skadans värde.1 Avgörandena NJA 2001 s. 65 I och II utgör dock avsteg från denna princip. Efter avkunnandet av avgörandena följde en omfattande, vetenskaplig debatt i doktrinen. Än idag är den faktiska innebörden av avgörandena osäker. Denna problematisk tas upp till diskussion i uppsatsen.

Vidare berör uppsatsen frågeställningarna om i vilken omfattning som avdrag får göras från ersättningen, samt när och i vilken utsträckning som principen om compensatio lucri cum damno är tillämplig. I doktrinen pågår en spännande diskussion om dessa frågor. Sammanfattningsvis kan kort konstateras att rättsområdet kantas av många osäkerhetsmoment. Det finns idag inte ett tydligt svar på de i uppsatsen definierade frågeställningarna. Denna uppsats syftar således till att lyfta fram och därefter granska och värdera de olika synsätten om vad som är gällande rätt.

Uppsatsen utgår från ett reparativt perspektiv med fokus på den skadelidande partens rätt till ekonomisk gottgörelse. Det är idag inte helt tydligt vilken rätt som den skadelidande parten har till ersättning efter att en sakskada har inträffat. Vare SkL eller förarbetena till SkL lämnar något svar på denna frågeställning. I domstolarnas rättspraxis är avsaknaden av tydliga regler påtaglig. Det är inte ovanligt att domstolarna kommer fram till olika ersättningsresultat, baserat på att de tillämpar olika värderingsmetoder för beräkningen. Denna uppsats syftar således till att klargöra det rådande rättsläget.

Uppsatsen belyser även den norska regleringen inom de ovan presenterade frågeställningarna. Uppsatsen syftar till att beskriva och klargöra vilka likheter och skillnader som finns mellan det svenska och det norska rättssystemet, inom de i uppsatsen definierade frågeställningarna. Sammanfattningsvis kan det konstateras att det föreligger övervägande likheter mellan det svenska och det norska rättssystemet, inom de i uppsatsen berörda frågeställningarna.

Avdelning/ar