Digitaliseringen och det ökade hemarbetet har lett till att kontor utnyttjas mindre än tidigare. Enligt chefen för LU Byggnad, Åsa Bergenudd, vill många verksamheter ha egna kontor till medarbetarna. Samtidigt finns en undersökning som visar att utnyttjandegraden ligger på 30–50 procent.
I ett mejlsvar till LUM skriver Åsa Bergenudd: ”För att LU:s totala yta ska minska behöver vi inom LU påbörja en diskussion om alla ska ha ett eget kontor? Kan vi börja samutnyttja våra kontor och lokaler mer kan vi troligtvis minska vårt lokalinnehav och klimatavtryck.”
Ojämn beläggning
Undervisningssalar och tentamenslokaler står stundtals tomma hela dagar eller stora delar av dagar, ibland är de belagda till bristningsgränsen och universitetet tvingas hyra externa lokaler så att alla som tenterar ska få plats. Med en jämnare beläggning skulle det inte behövas lika många lokaler som idag, men för att nå dit krävs att bokningarna blir jämnare över tid. Något som hittills visat sig svårt. Enligt Åsa Bergenudd kommer man att undersöka om det går att göra undervisningslokalerna mer flexibla så att användningen kan öka.
Akademiska Hus har inlett ett arbete för att hjälpa lärosäten att utnyttja sina lokaler mer effektivt. Det gäller lärosalar, självstudieplatser och kontor. På vissa håll i landet har mätningarna påbörjats, och i höst startar ett projekt även vid Lunds universitet.
– Vi har påbörjat dialogen med Lund. I samband med det här arbetet är vi beredda att ta tillbaka lokaler om det visar sig att lärosätena inte behöver dem, säger Peter Anderson, CFO (ekonomichef) på Akademiska Hus.
Mäter med sensorer
Lokalutnyttjandet mäts med sensorer som registrerar när och var det är aktivitet i en lokal. Sensorerna kan registrera timme för timme. Den uppmätta utnyttjandegraden kan sedan resultera i förslag på ändrade bokningsregler och schemaläggning för undervisningssalar eller att administrativ personal delar kontor i ökad utsträckning.
Enligt Peter Anderson kan det handla om så enkla saker som att i förväg tydliggöra vilka som är på kontoret en given dag och vilka som jobbar hemifrån.
– Generellt tror vi att svenska lärosäten skulle kunna öka lokalutnyttjandegraden med 20–25 procent och det borde i sin tur innebära att man kan minska lokalytan en del, vilket vore bra ur ett hållbarhetsperspektiv. Det skulle bland annat leda till färre nybyggnationer och att vi kan ta tillbaka lokaler som lärosätena inte behöver och hyra ut till andra aktörer, som stärker campus istället.
Nyckeltal för användandet
I Lund ansvarar respektive fakultet för hur mycket lokaler och yta man anser sig behöva. Utöver sensormätningarna kommer LU Byggnad under hösten att titta på hur lokalerna används vid fakulteterna. Det ska enligt Åsa Bergenudd göras genom att ta fram nyckeltal som visar hur många kvadratmeter fakulteten har per anställd och student.
I sitt mejlsvar till LUM skriver hon att LU Byggnad vill komma i kontakt med verksamheter ”som vill se över sin lokalyta i syfte att tänka nytt och effektivisera”. Hon nämner också att vissa delar går att effektivisera redan nu och hon tar sin egen sektion som exempel: ”Inom vår sektion LU Byggnad sitter cirka 50 procent i delade rum och behov av rum för videomöten med mera uppstod när alla kom tillbaka efter pandemin. Vi beslutade då att alla som sitter i enskilda kontor ska städa sitt skrivbord och skriva ledigt på dörren så fort de avser att jobba hemma, så att de som sitter i delade rum kan jobba ostört eller ha videomöte. Behovet av fler rum för videomöten försvann över en natt.”
