Dessutom får forskning om halvledande nanotrådar fortsättningsanslag. Vidare ingår lundaforskare i två ytterligare projekt som koordineras vid andra universitet.
Här följer en kortfattad beskrivning över de beviljade projekten:
Mikael Akke, professor i biofysikalisk kemi, får drygt 40 miljoner kronor som förhoppningsvis kan leda till nya och bättre metoder för att utforma läkemedel. Utmaningen är att förstå vilka drivkrafterna är när den lilla, läkande molekylen i ett läkemedel binder till sin måltavla, oftast ett protein i människokroppen vars funktion man vill påverka.
Hittills har man betraktat proteinerna som om de vore statiska och jämnt såg likadana ut, men verkligheten är inte så enkel, påpekar Mikael Akke:
– Proteinerna har en benägenhet att ändra struktur ibland, något som påverkar styrkan i bindningen. Bindningen påverkas också av förändringar i vattnet som finns i proteinets närmiljö. Det är sådant här vi vill studera, förklarar han.
Till sin hjälp kommer Mikael Akke och hans kollegor använda en rad avancerade undersökningstekniker, bland andra Max-labb och Lund NMR centrum.
Anders Tunlid, professor i mikrobiologisk ekologi, får drygt 35 miljoner kronor för ett femårigt projekt om kolinlagring i marken. Om markens kollager bryts ned kan koncentrationen av koldioxid öka i atmosfären, vilket bidrar till en förstärkning av växthuseffekten. Det är därför viktigt att på molekylnivå identifiera de mekanismer som kontrollerar nedbrytningen och stabiliseringen av markens kolföreningar. Projektet bygger på ett unikt samarbete mellan biologer, kemister och fysiker. Utifrån de nya kunskaper som projektet får fram kommer en ny generation av biomarkörer att utvecklas. De ska användas till att med hög precision mäta nedbrytningen och inlagring av organiskt kol i markekosystem. Sådana metoder saknas idag, vilket kraftigt begränsar möjligheterna att undersöka och förutspå hur kolinlagring i mark påverkas vid miljö- och klimatförändringar.
Sofia Feltzing, professor i astronomi, får tillsammans med kollegor från Lund och Uppsala nästan 34 miljoner kronor för ett femårigt projekt om vår egen galax Vintergatan. Projektet handlar om att öka förståelsen för hur galaxer bildas och varför de ser ut som de gör. Vintergatan är en av miljardtals spiralgalaxer i universum.
– Nyckeln till att förstå universums utveckling finns bland detaljerna i hur enskilda galaxer är uppbyggda, säger Sofia Feltzing.
Hon påpekar att detta forskningsområde kommer att genomgå en spektakulär utveckling under de närmaste 10-15 åren. Tack vare den tekniska utvecklingen av effektiva instrument både i rymden och på jorden går det numera att samla in de väldiga mängder data som behövs för att testa olika modeller för galaxers och universums utveckling. Stjärnorna i galaxen växelverkar knappast med sin omgivning och utgör därför en provkarta på de olika förhållanden som rådde vid deras bildande. I princip är det därför möjligt att pussla ihop en bild av Vintergatans utveckling med data för ett mycket stort antal stjärnor av olika åldrar, i olika banor och i olika delar av galaxen.
Marcus Aldén, professor i förbränningsfysik, får drygt 15, 5 miljoner för att utveckla nya tillämpningar av laserdiagnostik. Allt sedan dess tillkomst i början av 60-talet har lasern spelat en allt större roll i vårt dagliga liv, exempelvis i CD-spelare, optisk kommunikation, avståndsmätning och i olika medicinska tillämpningar. På senare tid har olika former av diagnosticering blivit ett snabbt växande område för lasertekniken tack vare att man kan göra beröringsfria mätningar med hög tids- och rumsupplösning.
Vid avdelningen för förbränningsfysik på LTH finns en av världens mest avancerade utrustningar på området. Denna har skänkt omvärlden en fördjupad förståelse om hur främst förbränningens inre liv - till gagn för effektivare motorer av olika slag, bland annat.
Detta projekt handlar dock mestadels inte om förbränning, utan här ska laserdiagnostiken som förbränningsfysikerna i Lund utvecklat sedan tidigt 1980-tal korsbefruktas och förädlas till helt andra användningsområden.
Fem områden är identifierade. Dessa handlar om att öka förståelsen runt förgasningsprocesser tillsammans med världsledande expertis från DTU, materialforskning i samarbete med synkrotonljusforskare och Max-labb, om att fördjupa kunskapen om hur nanotrådar kan tillverkas i gasfas, så kallad aerotaxi, studier av processer i olika plasmafenomen samt utveckling av ny diagnostik utnyttjande ultrasnabba så kallade femtonsekundspulser
– Gemensamt för alla är att de har potential för vetenskapliga genombrott och kan komma svensk industri och samhälle till godo, säger Marcus Aldén.
Lars Samuelson, professor i fasta tillståndets fysik, får ett fortsättningsanslag på 18 miljoner kronor för sin forskning om att bygga oerhört små halvledande nanotrådar, som förväntas kunna ge energieffektivare och billigare lysdioder, transistorer och solceller, bland annat. Läs reportage på KAW:s hemsida: http://www.wallenberg.com/kaw/forskning/nanotradar-kan-losa-varldens-energiproblem. Forskningen finns också presenterad i Nature, ”Continuous gas-phase synthesis of nanowires with tunable properties", Nature 492, 90 (2012))
Dessutom ingår Olle Lundh, forskarassistent i atomfysik, och Claes-Göran Wahlström, professor i atomfysik, i projektet "Plasma based compact ion sources" som beviljats drygt 38 miljoner kronor. En tredjedel av medlen, ca 13 miljoner kronor, går till Lunds universitet där den experimentella delen av projektet kommer att äga rum. Vid Lunds högeffektlaserlaboratorium finns en så kallad multi-terawattlaser som kommer användas för avancerade laserexperiment inom extrem plasmafysik och jonacceleration. Huvudsökanden finns vid Chalmers och även medarbetare vid Umeå universitet ingår i projektet.
Även William Agace, professor i slemhinnans immunologi, ingår i ett projekt som syftar till att utveckla nya, högeffektiva vacciner som kan drickas eller ges i form av nässpray. Sådana vacciner skulle avsevärt förbättra möjligheterna att vaccinera jordens befolkningar. Forskningen sker vid Sahlgrenska akademin i samarbete med Chalmers och Lunds universitet.
Medsökande i LU-beviljade projekt:
”Rationalizing drug design” med huvudsökande professor Mikael Akke: Ulf Nilsson, Ulf Ryde, Derek Logan, Hakon Leffler, Stina Oredsson, och Esko Oksanen (ESSS).
”The new milky way” med huvudsökande Professor Sofia Feltzing: Lennart Lindegren, Thomas Bensby, Lunds universitet samt Paul Barklem, Nik Piskunov och Andreas Korn, Uppsala universitet
”Advanced non-intrusive laser diagnostics of high temperature environments” med huvudsökande professor Marcus Aldén: Per-Erik Bengtsson, Knut Deppert, Peter Glarborg (DTU), Zhongshan Li, Edvin Lundgren och Lars Samuelson
”Molecular interactions controlling soil carbon sequestration” med huvudsökande professor Anders Tunlid: Per Bengtson, Erland Bååth, Emma Kritzberg, Per Persson, Carsten Peterson, Johannes Rousk, Carl Troein, Håkan Wallander
Kontaktuppgifter till forskare och pressansvariga
Se samtliga finansierade projekt på KAWs hemsida
Text: Lena Björk Blixt och Kristina Lindgärde