Den är nyttig, lättodlad, har hög avkastning, kan ge bra intäkter och saknar skadedjur i Sverige. Det handlar om sötpotatisen som har blivit en alltmer uppskattad rotfrukt. På bara några år har den svenska konsumtionen flerdubblats.
Nästan all sötpotatis i landets butiker importeras idag från Egypten eller USA och utbudet av olika sorter är i princip obefintligt. Det vill Nelida Leiva Eriksson, forskare i bioteknik vid LTH, Lunds universitet och Dennis Eriksson, forskare i växtförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet, ändra på. Forskarna menar att miljö, ekonomi, och livsmedelsberedskap skulle tjäna på inhemsk odling.
– Det finns ett fåtal entusiaster i södra Sverige som odlar den men avkastningen är inte lika hög på våra breddgrader som på andra håll i världen. Liksom potatis kommer sötpotatis från sydamerikanska Anderna där klimatet är annorlunda, säger Nelida Leiva Eriksson.
6000 sticklingar ska testas i sommar
När den vanliga potatisen kom till Skandinavien på 1600-talet var den också svårodlad. Under årens lopp uppstod naturligt sorter som klarade vårt klimat såsom årstidsväxlingar och korta sommarnätter. Men det tog 200 – 300 år.
Så länge vill de båda forskarna inte vänta. Med en kombination av traditionell växtförädling och modern genteknik, till exempel med gensaxen CRISPR/Cas, vill de korta processen till bara några enstaka år. Redan till sommaren kommer de att plantera ett traditionellt fältförsök med 6000 olika sticklingar från korsningar med ett urval av tidigmognande sorter.
– Ett exempel är att sötpotatisen reagerar på de långa nordiska sommardagarna genom att satsa på bladtillväxt på bekostnad av roten. Den genen muterades på naturlig väg i potatisen under århundradenas lopp. Vi siktar på att identifiera genen i sötpotatisen redan i år och därefter försöka efterhärma den naturliga mutationen med hjälp av gensaxen, säger Nelida Leiva Eriksson.
Även bladen ätbara
Andra egenskaper som sötpotatis behöver utveckla är ökad köldtolerans och förmåga att mogna så pass snabbt att sticklingen – här används inte sättpotatis – går att stoppa i jorden i juni och skördas i september.
De tror att också bönder på sikt ska få upp ögonen för sötpotatisen eftersom också sötpotatisens blad kan ätas, till skillnad från vanlig potatis. I det asiatiska köket är sötpotatisblad vanligt i olika maträtter medan man i Afrika använder bladen till djurfoder.
Men också hemmaodlare är en viktig målgrupp.
– Nästan tjugo procent av all potatis vi äter i Sverige växer i någons trädgård. Vi tror att sötpotatis kan komma att bli lika populärt, framförallt om vi får fram lite nya trevliga sorter som varierar utbudet, säger Dennis Eriksson.
Nu efterlyser Nelida Leiva Eriksson och Dennis Eriksson odlare i södra Sverige som framåt vårkanten vill provodla ett mindre antal plantor av sötpotatis.
– Den som är intresserad av att ställa upp eller bara få veta mer kan höra av sig till mig. För att få vara med krävs att man har tillgång till cirka tjugo kvadratmeter att odla på, samt att man gärna har lite gröna fingrar, tipsar Dennis Eriksson.
