Diagnosen atopiskt eksem har stadigt ökat i Sverige under de senaste decenierna, även om takten nu har avtagit. Eksemen förvärras under vintertid och i miljöer med damm och torr luft. Exakt vad som orsakar sjukdomen är fortfarande oklart, men ärftlighet och vår västerländska livsstil ökar risken att drabbas. Barn med eksem kommer till övervägande del från en högre socioekonomisk bakgrund, även om skillnaderna inte är lika tydliga nu som för några år sedan.
– Tidigare har man sagt att de flesta barn växer ifrån sina eksem och runt 60 procent är också symtomfria i tonåren. Men många av dessa kommer dock att återinsjukna senare i livet och då framför allt med handeksem, säger Laura von Kobyletzki, forskare vid Lunds universitet , Yrkes- och miljödermatologi, Skånes universitetssjukhus, Malmö.
Biologiska och sociala faktorer påverkar
Beroende på ålder sitter eksemen på olika ställen på kroppen. I småbarnsåren hittar man dem på kinderna, och runt munnen, på magen, rygg, i böjvecken, för ungdomar finns de oftast på huvud och hals, medan i vuxen ålder är det vanligare med handeksem. Atopiskt eksem är en så kallad barriärsjukdom som skadar hudens naturliga skydd och gör den försvagad och mottaglig för att bakterier och mikrober. Det är också en av de sjukdomar som i hög grad påverkar livskvaliteten med klåda, smärta, sömnsvårigheter och stigmatisering. För kvinnor är ofta prognosen sämre på grund av en kombination av biologiska och psykologiska skillnader och sociala faktorer.
Kvinnor kan få värre utslag i samband med mens, under graviditet eller i klimakteriet och tycker också att deras livskvalitet påverkas mer.
Laura von Kobyletzki berättar att man inom forskningen sett ett samband mellan svåra eksem och minskad stresstålighet och nedsatt kognitiv förmåga. Barn med svåra eksem har sämre betyg i skolan vilket bland annat kan bero på sömnbrist som ger koncentrationssvårigheter samt frånvaro i skolan på grund av akuta skov eller vårdbesök. Som vuxen kan sjukdomen påverka självkänslan och förmågan att bygga nära relationer och forskning har visat att personer med atopiskt eksem är mindre benägna att gifta sig eller bli sambo, jämfört med personer utan sjukdom.
– Svåra atopiskt eksem påverkar hela livet och kan i vissa fall leda till sjukskrivningar och sjukhusvistelser. Det är psykiskt påfrestande att leva med klåda och det kan leda till begränsningar både i yrkesval och fritidsaktiviteter. Även fysiskt tungt arbete där huden utsätts för belastning och psykiskt påfrestande arbete, kan inverka negativt på sjukdomen.
Eksem ökar risk för andra atopiska sjukdomar
Personer med atopiskt eksem har en ökad risk att utveckla andra atopiska sjukdomar som hösnuva, astma och matallergi. Det brukar kallas den “atopiska marschen” och visar hur allergiska tillstånd ofta börjar med eksem och sedan utvecklas till andra sjukdomar. Det finns också en samsjuklighet, särskild vid svårt atopiskt eksem, med depression och ångest, samt inflammatoriska sjukdomar som hjärtkärlsjukdom, tarmsjukdomar och reumatid artrit som kan beror på gemensamma riskfaktorer eller den kroniska inflammation som sjukdomen medför. Att behandla atopiskt eksem är därför viktig för att minska utvecklingen av samsjuklighet.
Upp till en tredjedel av alla med atopiskt eksem har en ärftlig mutation (filaggrin-mutationen) som gör att huden blir torrare och spricker lättare. Proteinet filaggrin spelar en viktig roll i att upprätthållla hudens struktur och fuktbalans, samt skydda mot skadliga ämen som kan trigga i gång en inflammation. Mutationen är en viktig faktor bakom atopiskt eksem och är kopplad till hur tidigt man får eksemet och dess svårighetsgrad.
– Tidig behandling är central för att mildra eksemet eller till och med bromsa utvecklingen av andra sjukdomstillstånd. Pälsdjur har generellt en skyddande effekt.
Nya behandlingar ger hopp om god livskvalitet
Med de nya biologiska läkemedlen kan patienter erbjudas målstyrd behandling som utgår från varje persons specifika medicinska behov. Deras aktiva substans har biologiskt ursprung och riktar sig mot immunförsvaret. Immunmodulerande läkemedel hämmar till exempel specifika delar av inflammationsprocessen genom att blockera effekten av de signalmolekyler som immuncellerna använder för att kommunicera med varandra. Vid atopisk eksem blir dessa molekyler överaktiva, vilket leder till kronisk inflammation. Nyligen har även JAK-hämmare – små syntetiska molekyler – introducerats, som likt biologiska läkemedel verkar mer specifikt genom att blockera inflammation.
– Många patienter tror att man måste leva med sitt eksem. Men idag finns det bra behandling och man ska kräva vård tills dess att man är nöjd. Även om eksem är en kronisk sjukdom ska du kunna leva ett bra liv, men det krävs att kunskap om behandlingstrappan, för att förlänga intervallen mellan återinsjuknande. Jag har sett patienter som har fått ett helt nytt liv med rätt behandling så det finns hopp!
Nu påbörjar Laura von Kobyletzki en ny studie där hon vill undersöka kostnaderna som den enskilda patienten har för läkemedel, mjukgörande krämer, extrakläder och sängkläder. Men även de indirekta kostnader som sjukskrivningar och sjukvårdsbesök.
– Du kan behöva vara borta från jobbet för att gå till doktorn eller för att du inte sovit något på natten. Eller kanske du behöver ta ledigt för att gå på ljusbehandling eller för att ta hand om ditt barns eksem. Vi vet att atopiskt eksem innebär stora kostnader för sjukvården, men ingen har tidigare tittat på de kostnaderna som patienterna själva har, avslutar hon.
