Oskar Hansson, är professor i neurologi med särskild inriktning mot minnesforskning och är fortsatt Lunds universitets mest citerade forskare tillsammans med Sara Linse och Thomas Pugh, båda vid Naturvetenskapliga fakulteten, samt Shorena Janelidze, Niklas Mattsson-Carlgren, Rik Ossenkoppele, Sebastian Palmqvist och Erik Stomrud vid Medicinska fakulteten.
I sin forskning har Oskar Hansson har bland annat utvecklat och validerat blodprov för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom.
Du är Lunds universitets mest citerade forskare 2023 – hur känns det?
– Oj, det visst jag inte. Klart att det är kul att min forskargrupps forskning uppmärksammas av andra forskare runt om i världen. Men kanske inte så viktigt att vara mest citerad vid just Lunds universitet. Det bedrivs ju mycket annan viktig och intressant forskning här.
Hur kommer det sig att du blivit så citerad?
– Jag har under de senaste 15-20 åren haft förmånen att kunna bygga upp en forskargrupp på Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus med otroligt duktiga medarbetare. Vi har även fått med oss ett stort antal altruistiska studiedeltagare i våra forskningsstudier. Detta har lett till att vi ligger i frontlinjen internationellt inom Alzheimerforskningen och relaterade hjärnsjukdomar, samt har publicerat ett flertal artiklar som fått en stor påverkan inom detta området.
Varför är det viktigt att bli citerad?
– Det är roligt om ens arbete uppmärksammas internationellt av forskarkollegor. Dock varierar antalet aktiva forskare och antalet publicerade artiklar mycket mellan olika forskningsområden, så man ska inte bara titta på antalet citeringar utan sätta det i relation till sitt forskningsområde.
Din första vetenskapliga publikation kom 1998. Om man tittar på antal citeringar så tog det egentligen inte fart förrän cirka tjugo år senare. Vad säger det om förutsättningarna och karriären som forskare?
– Det gäller att ha tålamod. Som läkare har jag valt att framför allt bedriva forskning som skulle kunna effektivisera hur sjukvården arbetar samt förbättra livet för personer med hjärnsjukdomar. Sådant arbete tar tid, och målet har aldrig varit att få många citeringar. Det senare är mer en oundviklig, om än rolig, följdeffekt att vi åtminstone delvis uppnått våra egentliga mål.
Har du några tips till yngre forskare hur de kan öka sina citeringar?
– Som sagt bör man som forskare inte drivas av målet att få många citeringar, utan istället av mycket ambitiösa och långsiktiga vetenskapliga mål. Men om man väljer att forska inom ett område som många i samhället bryr sig om så ökar nog sannolikheten att man kommer bli mer citerad. Men ibland kan det vara nog så viktigt att forska inom ett område som många andra forskare ännu inte förstått är viktigt.
