Det har varit många olika bud när det gäller examination de senaste 15 åren, men trots det har inte så mycket förändrats i praktiken. Men projektet vid LU har tagit avstamp i lärarnas vardag och kunskap om bedömning, och kanske kommer det att leda till att studenterna kan använda betygskriterierna för att lära sig bättre.
– Lärarnas stora kunskap och bedömningspraxis är central. Men ibland är det tyst kunskap och vi har velat vara ett stöd när det gäller att sätta den på pränt, så att den blir synlig för studenterna. Handboken kommer inifrån lärarnas värld, den är inte ett påbud ovanifrån, betonar Johanna Bergqvist, historisk arkeolog och pedagogisk utvecklare vid CED.
Dagens studenter är från grundskolan vana att diskutera sina betyg i detalj – innan de är satta. När de sedan kommer till universitetet är det inte ens säkert att det finns skriftliga betygskriterier. Otydligheten leder till att studenter uppfattar sina betyg som orättvisa och klagar, med merarbete för lärarna som resultat.
2014 startade Humanistiska och teologiska fakulteterna ett projekt som ska leda till att det 2017 finns betygskriterier till alla ca 1.400 delkurser som finns vid fakulteten. Men projektet sträcker sig utanför HT, och de workshops som kommer bedrivas fram till 2017 är öppna för alla pedagoger vid LU. En viktig del av projektet är den handbok som nu lanseras: ”Att sätta praxis på pränt. En handbok i att skriva betygskriterier" som förhoppningsvis kommer att användas av lärare vid hela universitetet.
– Bra kriterier, som är detaljerade och specifika, kan ha en mycket positiv effekt på studentens lärande. Men det räcker inte att skriva dem, utan man måste kommunicera kriterierna under kursens gång och påtala när man tränar olika lärandemål, säger Johanna Bergqvist som har skrivit den vetenskapligt underbyggda handboken.
På studenternas rättighetslista handlar en punkt om betygskriterier. Från kursstart vill studenterna veta vad de bedöms utifrån, för att öka rättsäkerheten och minska subjektiviteten.
– Den som är ny i ämnet eller kommer från ett studieovant hem ska också kunna förstå vad som krävs för olika betyg. Det går inte att lära av sina misstag annars, säger Sara Santesson, studierektor vid Institutionen för kommunikation och medier och en i projektgruppen.
Förutom handboken har projektet innehållit fullsatta workshops i konsten att formulera bra betygskriterier. Intresset har varit stort bland lärarna, eftersom man till viss del ”gör jobbet”, alltså skriver sina egna betygskriterier, under workshopen. Till hösten hålls fler workshops som är öppna för hela universitetet.
– Det är svårt att förklara skillnaden mellan G och VG, där behöver jag skärpa kriterierna. Salstentor är lättare att förklara än hur man bedömer muntliga tentor och uppsatser, säger Marina Andersson, lärare i ryska som deltagit i en av workshopparna.
Att konkretisera skillnaden i mitten av betygsskalan är ofta knepigt.
– De flesta lärare tycker betygssättning är den sämsta delen av jobbet, men samtidigt vet vi att studenterna är oerhört uppmärksamma just när vi talar om betygssättning. Så betygssättning är ett kraftfullt pedagogiskt verktyg, säger Sara Santesson.
Text & foto: Jenny Loftrup
Fotnot: Projektet Betygskriterier vid HT finansieras delvis centralt av Utbildningsnämnden. I höst hålls nya workshoppar i konsten att skriva betygskriterier den 19 nov och 2 dec som är öppna för alla lärare vid LU. Mer info: http://projekt.ht.lu.se/betygskriterier-vid-ht/
