I studien har forskarna för första gången visat att det går att styra nervceller från levande hjärnvävnad från människa med hjälp av ljus, så kallad optogenetisk teknik. Något som i framtiden kan hjälpa personer med svår epilepsi.
När forskarna belyste ett ljuskänsligt protein med blått ljus, som på genteknisk väg förts in i nervcellerna i levande hjärnvävnad från patienter med mycket svår epilepsi, kunde de se hur cellerna aktiverades – och de kunde dessutom styra dem. Med den kunskapen torde man i framtiden kunna dämpa överaktiva celler eller aktivera bromsande celler hos patienter med epilepsi.
– Vi har tidigare, som första forskargrupp i världen, i djurförsök visat att optogenetik kan hämma epileptiskt liknande aktivitet. I den här studien visar vi att det även kan vara möjligt i mänsklig hjärnvävnad. Det är ett viktigt första steg i utvecklandet av optogenetik för framtida behandlingar av neurologiska sjukdomar, berättar Mérab Kokaia, professor i neurofysiologi vid Epilepsicentrum, Lunds universitet och My Andersson, forskare och huvudförfattare till artikeln.
Cirka 60 000 personer i Sverige har epilesi, en kronisk neurologisk sjukdom som yttrar sig i form av plötsliga krampanfall, hos en del personer flera gånger om dagen. Många blir hjälpta av läkemedel, men långt ifrån alla.
– Ungefär en tredjedel har så svår epilepsi att inga läkemedel hjälper, och bara en bråkdel av de här personerna går att operera. Därför är nya behandlingsformer välkomna.
Fredagen den 29 april samlas ett 60-tal svenska forskare, läkare och sjuksköterskor i Lund för att diskutera framtida behandlingsstrategier för patienter med epilepsi, inte minst de med svår epilepsi och som det idag i de flesta fall saknas behandling för. Mötet går under rubriken ”Gene therapy in epilepsy: How close are we to clinic?” och arrangeras av Svenska Epilepsi Sällskapet, SES.
– Det här är ett utmärkt tillfälle för forskare och kliniker att träffas och diskutera hur vi forskare i laboratoriet kan styra vår forskning efter det behov som finns på kliniken. Ett sätt att bygga broar mellan laboratoriet och sjukhusen. Allt för att hitta alternativa behandlingsmetoder för patienter med svår epilepsi, där inte läkemedel hjälper, säger Mérab Kokaia.
Fotnot: Optogenetik, det genetiska uttrycket av ljuskänsliga proteiner i nervcellernas membran för att kunna kontrollera dess aktivitet, är idag ett kraftfullt och etablerat verktyg inom neuroforskningen.
Länk till program (SES workshop, fredag 29 april 2016, Segerfalksalen, BMC A10, Sölvegatan 17, Lund) för epilepsimöte 29/4.
Olle Dahlbäck