Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Blindtarmens roll för vårt immunförsvar och utveckling av Parkinsons sjukdom

bild på tarmar och blindtarm
Bildkälla: Mostphotos

En ny stor internationell studie, av amerikanska och svenska forskare, visar att blindtarmen fungerar som samlingsplats för felveckade proteiner, alfasyneuklein, som är nära kopplat till uppkomst och utveckling av Parkinsons sjukdom. Det föranleder nya frågor om vad som orsakar sjukdomen och vad som driver sjukdomsförloppet, menar forskarna bakom studien.

Viviane Labrie vid Van Andel Research Institute, Michigan, USA, som lett studien och hennes forskargrupp har funnit det sjukdomsframkallande proteinet alfasyneuklein i blindtarmen hos såväl friska människor i alla åldrar som hos Parkinsonpatienter. Att patogena former av alfasyneuklein förekom i så stora mängder i blindtarmen i båda grupperna och att det förefaller vara helt normalt, överraskade forskarna. I hjärnan leder ansamling av proteinet omedelbart till skada.

– Blindtarmen har rykte om sig att vara mer eller mindre onödig, men den spelar faktiskt en stor roll i vårt immunförsvar genom att reglera uppsättningen av våra tarmbakterier och kan alltså även spela en roll för uppkomsten av Parkinsons sjukdom. Och att ansamling av alfasyneuklein även finns hos friska personer anger att det inte enbart är förekomsten av proteinet som leder till sjukdom, utan att det också finns andra mekanismer eller kombination av händelser som gör att blindtarmen kan påverka risken för Parkinson säger dr Viviane Labrie.

Nästa steg för forskargruppen är att undersöka hur olika mekanismer och faktorer kopplade till blindtarmen påverkar risken för Parkinsons sjukdom.

Huvudfyndet från svenska patientregistret

Underlaget till studien har hämtats från det svenska patientregistret som samlar anonymiserade diagnoser och så kallade operationskoder för den svenska befolkningen sedan 1964, och Statistiska Centralbyrån.

– Vi har analyserat data från nära 1.7 miljoner individer över tid upp till 52 år, vilket sammanlagt blir nästan 92 miljoner personår. Det svenska patientregistret är en unik databas som möjliggjort att vi har kunnat analysera ett mycket stort antal individer och över lång tid, säger Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och Psykiatri Skåne, som varit ansvarig för insamlande av data och tillsammans med forskarna från Van Andel Research Institute analyserat materialet.

Huvudfyndet från svenska patientregistret var att bland de som hade opererat bort blindtarmen var förekomsten av Parkinsons sjukdom lägre jämfört med matchade kontroller som inte gjort blindtarmsoperation. Detta stärker ytterligare hypotesen att blindtarmen kan spela en roll i sjukdomsmekanismerna, säger Daniel Lindqvist.

Ytterligare information kommer från forskningsprojektet Parkinson’s Progression Marker Initiative (PPMI) som innehåller uppgifter om diagnos, ålder vid sjukdomsutbrott, demografi och genetiska data för Parkinsonpatienter. Det detaljerade registret visade att Parksinson’s sjukdom också debuterar flera år senare i patienter som fått bildtarmen bortopererad flera årtionden före insjuknandet i Parkinson.

–Våra resultat understryker tarmens roll i Parkinson’s sjukdom säger Lena Brundin, forskare vid Van Andel och affilierad till Lunds universitet, där hon tidigare arbetade vid avdelningen för Psykiatri.

– Man har länge vetat att symptom från tarmen ofta kommer tidigt, ibland tiotals år före de neurologiska symptomen vid Parkinson. Vi tror att mediciner som påverkar tarmfunktionen kan komma att bli viktiga i behandling för Parkinson framöver.

Katrin Ståhl

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.