Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Donation till forskning om stigmatiserad sjukdom

Donation till forskning om stigmatiserad sjukdom

Fram till sjuttiotalet tvingades personer med epilepsi sterilisera sig före giftermål. Än idag är det en sjukdom som det ogärna pratas om och som ofta hamnar i skymundan för Alzheimer och Parkinson. Vid Sveriges enda epilepsicentrum, beläget vid Lunds universitet, undersöker forskarna hur framtidens behandlingsformer kan se ut. Med ny teknisk utrustning, som möjliggjorts av en privat donation, hoppas verksamhetsledaren Mérab Kokaia kunna avslöja några av de gåtor som beslöjar sjukdomen.

Epilepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som karaktäriseras av återkommande anfall. Ungefär 40 % av de 60 miljoner som drabbats blir inte hjälpta av de medicinska behandlingar som finns idag.

- De läkemedel som finns ger enbart symptomatisk behandling, så fort patienten slutar ta dem så återkommer symptomen. Många patienter har försämrad livskvalitet, de kan inte köra bil och har svårigheter att hitta arbete, säger Mérab Kokaia.

Det råder stor okunskap om epilepsi, menar Mérab Kokaia. Sjukdomar som Parkinson och Alzheimer får betydligt större uppmärksamhet. 
- Det är helt klart en väldigt stigmatiserande sjukdom som man ogärna pratar om. Det är underligt eftersom ungefär lika många människor lider av epilepsi som av Parkinson. De som drabbas löper större risk att dö i förtid än friska personer. Epileptiska anfall kan hända när- och varsomhelst. Utan medicin nära till hands kan vanliga vardagssituationer förvandlas till dödsfällor. Det är inte många som känner till hur svår sjukdomen som inte svarar på medicinering faktiskt är.

Meráb Kokaia och forskargrupperna vid Epilepsicentrum har i flertalet studier visat att genterapi kan vara en lovande behandlingsform för att bota svår epilepsi. 
- Vi håller för närvarande på att vidareutveckla dessa behandlingar i djurmodeller. Vi har också kunnat visa att genterapi fungerar i human vävnad från patienter med svår behandlingsresistent epilepsi.

Brygga mellan klinik och forskning
Epilepsicentrum fungerar som en brygga mellan den kliniska och den pre-kliniska verksamheten vid Lunds universitet. Forskarna har här tillgång till ett forum där de kan interagera, utbyta erfarenheter och arbeta tillsammans. Pre-klinikerna får veta hur patienternas situation ser ut och kan på så vis styra forskningen mot verkliga problem. På samma sätt får klinikerna möjlighet att ta till sig de rön som ligger i den absoluta frontlinjen. Denna typ av samarbete, så kallad translationell forskning, är en viktig del i Epilepsicentrums framgångar, menar Mérab Kokaia.

- Det finns ett stort problem inom epilepsiforskningen idag, nämligen att det föreligger ett glapp mellan pre-kliniker och kliniker. Det är helt centralt att arbeta tillsammans, det gör att vi kan hitta gemensamma lösningar som gynnar patienter i form av nya behandlingsstrategier. Nu börjar vi se en trend där den translationella forskningen blir allt vanligare i de stora forskningsnationerna England, Tyskland och USA. Detta sammantaget med att den internationella organisationen International League Against Epilepsy, som vi samarbetar med, också driver utvecklingen i denna riktning ger hopp inför framtiden.

Välkommen donation ger nya muskler
Privata donationer kan gynna den translationella inriktningen genom att möjliggöra fler pre-kliniska studier där kliniker kan medverka i processen, hävdar Mérab Kokaia. 
- Extern finansiering kan bland annat bidra till att studier med kliniska tester får tillgång till biverknings- och TOX-analyser, beståndsdelar som inte stöds av andra biståndsgivare. Det kan exempelvis handla om att testa en behandling före man introducerar studier på mänsklig vävnad. Här uppstår ofta ett glapp i finansieringen och då kan privata givare utgöra ett värdefullt stöd. 

Den nu aktuella donationen på runt 400 000 kronor ska användas till att införskaffa ny teknisk utrustning och utgör just ett sådant stöd. Den utrustning som idag finns tillgänglig är inte anpassad för studier av mänsklig vävnad. Utrustningen kommer att stötta flera olika projekt under Epilepsicentrums paraply. 
- Det handlar bland annat om elektrofysiologisk teknik, mikroskop och en kamera som gör att vi kommer kunna spela in elektrisk aktivitet i den hjärnvävnad som vi får från kliniken. Det gör det möjligt för oss att testa olika behandlingar och se om vi kan dämpa de epileptiska anfall som bryter ut. Det är väldigt värdefullt att testa en viss behandling direkt på mänsklig vävnad och inte bara i djurförsök. Vi kommer även kunna genomföra bättre diagnostik vid studier av den inflammation som uppstår i samband med epilepsi och som kan avspeglas i ögat.

Den nu aktuella donationen är den första som tillfaller Epilepsicentrum och kommer att bidra till flera olika forskargruppers arbete. 
- Filantropiska insatser är ovärderligt för vår verksamhet och den här donationen innebär ett mycket välkommet tillskott.

Fakta om epilepsi och Epilepsicentrum
Epilepsi är en kronisk neurologisk sjukdom som yttrar sig i form av plötsliga krampanfall och innebär en ökad risk för plötsliga dödsfall. Det finns 60 000 personer med epilepsi i Sverige och omkring 60 miljoner i hela världen. Medicineringen mot epilepsi måste tas hela livet och kan ha biverkningar som illamående och dåsighet. Så mycket som 30–40 procent av patienterna får ingen hjälp av medicinerna. Det enda som då återstår idag är en eventuell operation.

Epilepsicentrum är ett nätverk som nyligen startats i Lund, det enda i sitt slag i landet. Centret knyter samman forskare från olika områden: neurologer, neurokirurger, patologer, neuropsykologer, grundforskare med flera. Tanken är bl.a. att man tillsammans ska diskutera vad som återstår innan försök med nya behandlingsmetoder kan göras på patienter, och sedan genomföra sådana kliniska studier. Centret hör hemma under Institutionen för kliniska vetenskaper vid Lunds universitet.

Fotograf: Kennet Ruona
Text: Oscar Heimburg
Publicerad: 2016-05-31

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.