Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fem viktiga tips på vägen mot avhandlingen

Porträtt på kvinna
Foto:Jenny Loftrup

Åsa Burman är före detta doktorand vid LU som har utarbetat en metod för effektivitet och stresshantering. I januari höll hon i en workshop för doktorander och har också skrivit en bok med titeln "Bli klar i tid – och må bra på vägen" (se relaterad artikel nedan). Här är hennes bästa tips.

Arbeta i ”units”

Dela in din arbetsdag i units och A- och B-uppgifter. Fyra pass à 45 minuter bör du ägna åt ostört arbete till A-uppgifter – läsa, tänka, skriva. Om du har dina bästa timmar på förmiddagen se till att inte svara på mejl och boka in möten då. Ta riktiga pauser!

80/20-regeln

20 procent av dina ansträngningar leder till 80 procent av resultatet. 80/20 är både ett förhållningssätt och en konkret teknik. Anta utmaningen att identifiera de 20 avgörande procenten och se till att göra tid för dem. Tillämpa det vid materialinsamling, våga välja bort artiklar och lägg mer tid på de få viktiga artiklarna. Även när det gäller kommentarer som du får vid seminarier behöver du sålla – 20 procent av kommentarerna är centrala. Fokusera på dem.

Slutproduktionsfokus

Arbeta baklänges. Bestäm vilken kvalitet du vill uppnå, undersök några av de avhandlingar som anses hålla hög kvalitet i ämnet – vad gör dem bra? Börja med att bestämma vilket ditt viktigaste bidrag till forskningen ska vara, sedan hur många sidor och kapitel som avhandlingen ska bestå av. Avgör vilka delar i din avhandling som är de viktigaste – lägg mest ansträngning och tid på dem, och tillåt dig inte att fastna för länge i övriga kapitel. Använd dig av en pärm med tomma sidor i kapitel, som du efterhand byter upp mot fulla sidor – så ser du tydligt hur det går framåt.

Krav-kontroll-stöd-modellen

är viktig för att hantera stress. Höga inre och yttre krav behöver balanseras med en hög känsla av kontroll, något som planering och att ”arbeta baklänges” kan ge. Graden av det akademiska och sociala stödet som du får på jobbet och hemma påverkar hur du mår och hur mycket stress du kan hantera. En person, till exempel handledaren, kan ofta inte stå för allt stöd. Leta upp personer som kan komplettera din handledare med det stöd du behöver. Kommunicera tydligt när du behöver extra stöd från dina närmaste.

Passiv/aktiv vila

Det är inte stressen i sig som är farlig, utan bristen på återhämtning. Prioritera din återhämtning. Det gäller att känna sig själv och identifiera vad som ger återhämtning – passiv eller aktiv vila? Det man gör som återhämtning bör vara förknippat med lust och inte måsten. Om man är mycket aktiv på fritiden behöver man kanske göra färre saker. Men om man brukar hamna i soffan och sträcktitta på tv-serier behöver man kanske komplettera detta med aktiv återhämtning – till exempel träna eller umgås med familj och vänner.