Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Födda att äta och sova i luften

blek tornseglare i luften.
Blek tornseglare. Foto: Gai Battista

Bortåt 100 arter av seglarfåglar är helt anpassade till ett liv i luften. Den slutsatsen drar forskare vid Lunds universitet efter att ha studerat ännu en art och konstaterar att det finns individer som inte landar på över tre månader.

– De äter i luften och sover i luften. Det här är något som forskare har trott sedan 1950-talet, vi bevisar att det är så, säger Anders Hedenström, professor vid biologiska institutionen i Lund.

I den nya studien har han tillsammans med Susanne Åkesson, Gabriel Norevik, Arne Andersson och Johan Bäckman vid Lunds universitet, samt Giovanni Boano från Italien studerat fyra individer av arten blek tornseglare (Apus pallidus). Resultaten visar att fåglarna befinner sig i luften utan att landa i mellan två och tre och en halv månad beroende på individ.

Med hjälp av mycket små aktivitetsloggar fästa på fåglarna har forskarna kunnat mäta rörelsen när vingarna slår. Var femte minut registrerar loggarna aktiviteten, och periodvis varje månad var fågeln befinner sig. På så vis har forskarna kunnat konstatera att fåglarna lever månader i sträck i luften under vinterhalvåret, den årstid som de tillbringar i Västafrika efter att ha häckat i Italien.

 

Filmen är från 2016 och gjord i samband med den då aktuella studien på arten tornseglare.

För tre år sedan konstaterade Anders Hedenström och hans kollegor att det inom arten tornseglare (Apus apus) finns individer som lever tio månader i sträck i luften utan att landa. I en tredje studie har ett annat forskarlag studerat arten alpseglare (Tachymarptis melba). Resultaten från den studien visade att alpseglare också till stor del lever i luften.

Enligt Anders Hedenström ger studierna fog för slutsatsen att alla arter inom fågelfamiljen seglare är anpassade till ett liv i luften. Totalt rör det sig om närmare 100 arter.

– De tar mark när de häckar under en tegelpanna eller i ett annat hål, annars lever de i luften. De äter insekter när de flyger och när de har stigit till riktigt hög höjd och sedan glidflyger så sover de korta sekvenser, säger han.

 

Blek tornseglare flyger ut från hålrum i en vägg.
Blek tornseglare häckar i hålrum. Lundaforskarnas studie visar att arten vintertid kan befinna sig i luften så länge som tre och en halv månad utan att landa. Foto: Gai Battista

Häckningsperioden är avgörande för att blek tornseglare inte kan flyga lika många månader i sträck som tornseglare, det vill säga tio månader. Blek tornseglare föder upp två omgångar med ungar, tornseglare en.

– Men det spelar ju ingen roll om en art stannar tre eller tio månader i luften. Båda är gjorda för att leva i det elementet, de är formade för att flyga så energisnålt som möjligt, oavsett om de flaxar eller glidflyger, säger Anders Hedenström och fortsätter.

– Det sägs ju alltid att flyga är det mest energikrävande som fåglar gör. Jag har beräknat att en näktergal, som inte alls lever i luften på samma sätt, gör av med lika mycket energi som en blek tornseglare som hela tiden befinner sig i luften.

 

blek tornseglare i luften.
Blek tornseglare. Foto: Gai Battista

Seglare har hög överlevnadsgrad jämfört med många andra fåglar. Forskarna tror att det beror på att seglare tillbringar så stor del av livet i luften där fiender inte kan överraska dem på samma sätt som på marken eller i ett bo. I luften drabbas de inte heller av parasiter på samma sätt som på marken.

Resultaten presenterades nyligen i en artikel i Journal of Avian Biology.
Jan Olsson

 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.