– Det var för åtta år sedan, konstaterar hon. Men jag har inte forskat på heltid utan har fortsatt att jobba som skådespelare på deltid.
Den konstnärliga forskningen blev en ny och alternativ plattform för Petra Fransson. Och det har varit både för- och nackdelar med att bryta ny mark i en rätt oetablerad forskningsvärld. Den konstnärliga doktorsexamen infördes 2010 och då bildades också en nationell konstnärlig forskarskola till vilken Petra Fransson varit ansluten. En dramatiker från Teaterhögskolan i Malmö har också disputerat men ingen skådespelare. Nationellt är hon den första skådespelare som tar en konstnärlig doktorsexamen, dvs. disputerar på konstnärlig grund. Tidigare har tre skådespelare disputerat i Sverige med en filosofie doktorsexamen, dvs på vetenskaplig grund.
– Att vara först med den konstnärliga har gett mig en enorm frihet men jag har ju också fått uppfinna en hel del vilket varit jobbig ibland, säger hon.
Petra Fransson har dock inte arbetat ensam utan beskriver sitt avhandlingsarbete som tvärkonstnärligt. Hon har som konstnärligt ansvarig och projektägare jobbat tillsammans med bland annat musiker, andra skådespelare och bildkonstnärer.
Hennes avhandling ”Omförhandlingar: Kropp, replik och etik” bygger på tre texter av den österrikiska dramatikern och författaren Elfriede Jelinek som fick Nobelpriset i litteratur 2004. De första två texterna är monologer ur ”Prinsessdramer” och den tredje ”Vinterresan” satte Petra Fransson upp på Teater Galeasen i Stockholm. Den sista delen i avhandlingen ”etik” handlar bland annat om skådespelaren som upphovsperson.
Nu hoppas hon på en framtid med ena benet på teaterscenen och det andra inom akademien som lärare och forskare.
#metoo och uppropet #tystnadtagning som Petra Fransson själv var en del av uppstod precis efter det att hon lämnat sin doktorsavhandling till tryck.
– Så det påverkade inte själva avhandlingen men har blivit en påminnelse om varför jag överhuvudtaget gick in i forskningen, och om vikten av avhandlingens placering av skådespelarens arbete i en feministisk och postkolonial diskurs, säger hon.
Maria Lindh
