Studien är publicerad i The American journal of clinical nutrition.
Ohälsosamma kostvanor, sjukdom och vår planets sjunkande hälsa är starkt sammanflätade. I januari 2019 offentliggjordes Eat-Lancetkommissionens rapport där 37 experter inom hälsa, jordbruk och miljö från 16 länder på vetenskaplig grund beskriver hur världen måste ställa om sin matproduktion för att jordens redan sköra miljö och knappa resurser ska räcka till 10 miljarder människor år 2050. I rapporten har forskarna utifrån sex olika områden – klimatpåverkan, vattenanvändning, biologisk mångfald, fosfor- och kväveanvändning och försurning – sökt svar på hur kosthållning och ett mer hållbart livsmedelssystem kan förbättra vår miljö och hälsa.
– Rapporten föreslår en radikal förändring av vårt nuvarande livsmedelssystem och att en omställning av vår kosthållning kan leda till förbättringar inom alla de områden som analyserats och på så vis leda till en hälsosam och miljömässigt hållbar utveckling för den växande befolkningen, men än så länge har inte Eat-Lancetkosten utvärderats tillräckligt. Vi ville vetenskapligt undersöka hur den kost som rapporten föreslår kan kopplas till hälsa. Resultaten visar tydligt att Eat-Lancetkosten kan kopplas till lägre risk för död i förtid, säger Anna Stubbendorff, doktorand vid Lunds universitet och förstaförfattare till studien.
Planetär hälsodiet som hållbarhetsgrund
Med Eat-Lancetkosten, på engelska benämnd som the planetary health diet eller den planetära hälsodieten, angav forskarna globala målvärden för ett dagligt intag av ett urval av olika livsmedel. Denna kost består av mycket fullkorn, grönsaker, frukt, nötter, frön och baljväxter (ärter, bönor och linser), och mycket mindre kött, socker och mättat fett jämfört med dagens konsumtion. Med teoretiska beräkningar uppskattade forskarna även kostens förbättringar för människors hälsa och livslängd.
Modell för nytt kostindex
I den aktuella studien har forskarna studerat totalt 22 421 deltagare från Malmö kost cancer-studien och undersökt kopplingar mellan kosten och hälsa. Genom att skapa ett särskilt poängsystem, ett kostindex (se faktaruta), som anger hur stora likheterna är mellan individers matvanor och Eat-Lancetkosten kunde de dela in deltagarna i fem grupper. Ju högre följsamhet till Eat-Lancetkosten desto högre poäng enligt forskarnas modell.
Under en genomsnittlig uppföljning på 20 år undersökte forskarna sambanden mellan deltagarnas kost och dödlighet. Sambanden justerades för faktorer som till exempel rökning, fysisk aktivitet, BMI och hög alkoholkonsumtion. Individer med ett matintag som i högst grad följde Eat-Lancetkosten hade 25 procent lägre risk att dö i förtid jämfört med individer i gruppen som var minst följsamma. När forskarna undersökte specifika dödsorsaker kunde de koppla Eat-Lancetkosten till 32 procent lägre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom och 24 procent lägre risk att dö i cancer.
– Även när studiedeltagarnas kosthållning låg långt ifrån målsättningarna för Eat-Lancetkosten såg vi en tydlig skillnad i risken för total dödlighet, redan när deltagare nådde till hälften av målet, säger Anna Stubbendorff.
Bra för människa – bra för planet
I nästa steg vill forskarna studera kosten vidare med fokus på näring. Anna Stubbendorff hoppas ändå att studieresultaten, liksom modellen med poängsystem, framöver ska kunna användas av andra för att utveckla mer hållbara kostriktlinjer.
– För många skulle det innebära en stor förändring att äta enligt Eat-Lancet kosten, särskilt för de som bor i västvärldens rikare länder. Forskning finns som visar att det är möjligt, fast det kommer att ta tid att ändra våra matvanor. Att det finns en typ av kost som både är bra för folkhälsan och för jorden borde ändå öka vår motivation. Hur det än är behöver vi människor förändra vad och hur vi äter – för att rädda vår egen hälsa och vår planet!
