Idag röker sex procent av alla gravida kvinnor i Sverige. Det motsvarar ungefär 6000 blivande mammor varje år. Det är välkänt att rökning under graviditeten är skadligt för barnet på kort sikt, med ökad risk för spontan abort, för tidig födsel och låg födelsevikt. Däremot vet vi fortfarande mycket lite om det finns några negativa hälsoeffekter i vuxen ålder av att ha utsatts för tobaksrökning i fosterlivet. Det menar Kristina Mattsson, doktorand i arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
- Vi har undersökt om det finns ett samband mellan att ha blivit exponerad för tobaksrökning under fosterlivet och att senare i livet drabbas av typ 1-diabetes, övervikt och graviditetsdiabetes, berättar Kristina Mattsson. Även om vår studiedesign inte med säkerhet kan fastställa att det rör sig om ett orsakssamband så hade vi möjlighet att ta hänsyn till flera potentiella förväxlingsfaktorer, som t ex kvinnornas BMI, ålder och egen rökning, berättar Kristina Mattsson.
Den huvudsakliga källan för forskningsprojektet är hämtad från Medicinska födelseregistret* som täcker i princip alla födslar i Sverige från 1973. Registret innehåller uppgifter om själva graviditeterna, förlossningarna och om de nyfödda barnen och besvarar bland annat frågeställningar som ”Hur många gravida kvinnor röker och hur många har högt BMI?”.
Kristina Mattsson undersökte tillsammans med kollegor runt 1300 barn, där det visade sig att de som blivit exponerade för rökning i fosterlivet hade två till tre gånger större risk att drabbas av typ 1-diabetes** än de barn vars mammor inte rökt under graviditeten.
När det gäller risken att bli överviktig i vuxen ålder eller drabbas av graviditetsdiabetes när man själv väntar barn, är risken 50 procent högre om mamman röker.
Över 50 000 kvinnor undersöktes för övervikt och graviditetsdiabetes. I avhandlingsarbetet jämfördes den information som de gravida kvinnorna uppgett om sin rökning med navelsträngsblod sparat från förlossningen:
- Vi var oroliga för att kvinnorna kanske underrapporterade sina rökvanor eftersom det finns ett stigma kring att röka när man är gravid. I navelsträngsblodet mäter man en biomarkör som visar om fostret utsatts för nikotin. Jämför man då med det som kvinnorna själva rapporterade om sina rökvanor kan man konstatera att registret håller hög kvalitet – endast för fem procent av kvinnorna stämde den självrapporterade informationen sämre, säger Kristina Mattsson.
I början på 1980-talet rökte 30 procent av Sveriges gravida kvinnor så det har skett en tydlig nedgång. Men nu har Sverige landat på sex procent och har stått och stampat på samma siffra under många år. Kristina Mattsson tycker inte att vi ska nöja oss med det:
- Majoriteten av kvinnor som röker och blir gravida slutar innan det första mödrahälsovårdsbesöket. Men sex procent är ändå för mycket tycker jag – det finns ingen anledning att inte ha en nollvision i Sverige. Rökning är självklart också knutet till socioekonomiska förutsättningar – de med svårare socioekonomisk situation röker oftare än de med bättre. Men även om det finns skillnader, så är det lättare att sätta in mer insatser för att förstå och hjälpa de här kvinnorna än att strukturera om ett samhällsekonomiskt system, avslutar Kristina Mattsson.
Avhandlingens titel: ”Maternal smoking during pregnancy – long-term health effects in the offspring” försvaras den 20 november 2015.