Det är ingen slump att Mats Perssons första universitetsbesök som utbildningsminister är Lunds universitet.
– Det är här jag har pluggat och doktorerat och jag bor här i stan med min hustru, som är professor vid Nationalekonomiska institutionen, och vår son. Det är viktigt för mig att träffa rektorn för Lunds universitet först. Signalmässigt, men också för att det är ett av de viktigaste universiteten i landet.
Lunds universitet har bestämt vilka fem områden som ska vara universitetets egna profilområden fram till 2030. Parallellt pågår en nationell process kring profilområden. Den förra regeringens mål var att de skulle införas 2024. Den nya regeringen säger tidigast 2025.
Kommer profilområdena att leva vidare?
– Vi håller på att analysera den frågan nu på departementet. Jag noterar att de har mötts av mycket kritik och att det är komplext att genomföra. Vi har sagt att planen är att profilområdena ska kunna genomföras tidigast 2025.
Vad är det ni ska titta på fram till dess?
– Det är otroligt komplext att ändra ersättningsmodeller och struktur för hur pengar fördelas. Vi måste analysera det.
Det låter på dig som att det inte är säkert att regeringen anammar profilområdena?
– Det vill jag inte säga. Den inriktning som finns gäller, men tidplanen skjuts upp till 2025.
Spetsad forskning, mer samarbete
I sitt nya jobb som utbildningsminister prioriterar Mats Persson hög kvalitet på forskning och utbildning vid svenska lärosäten. Kvaliteten måste bli högre än idag, spetsforskningen måste bli ännu spetsigare och satsningar på forskningen måste resultera i fler högteknologiska jobb.
– Det är precis det som det handlar om; excellens och forskning av hög kvalitet och att se till att vi får ut fler jobb av forskningen genom att spetsa samarbetet med industrin.
– Jag tror det behövs ett handslag mellan näringsliv och politik. Vi måste förbättra villkoren för det privata näringslivet att investera i forskning och utveckling, det kan handla om allt från skatteregler till statens förmåga att peka ut vad man vill satsa på. Det är här kvalitet och excellens kommer in.
Arbetsvillkor och karriärvägar
Innovation och internationalisering är viktiga delar för att det ska lyckas, menar Mats Persson. För att rekrytera duktiga unga forskare måste de ha bra arbetsvillkor och rimliga karriärvägar. Ofta är det svårt att få internationella forskare som är 45–50 år gamla att flytta till Sverige. Om man istället kryper neråt i åldrarna och rekryterar talangfulla postdoktorer så är chansen större.
– Jag har pratat med rektor Erik Renström om det. Om betydelsen av öppna processer med utlysta tjänster i konkurrens på en internationell forskarmarknad.
Annat som står högt upp på din priolista?
– Akademisk frihet. En utmaning är de strömningar som vill tysta och frysa ut forskare som anlägger vissa teoretiska perspektiv eller använder vissa ord. En annan utmaning handlar om den generella dokumentationssjukan inom all offentlig förvaltning och som gör att enskilda forskare får lägga alldeles för mycket tid på att dokumentera saker istället för att ägna sin tid åt forskning och utbildning. En tredje utmaning är den politiska klåfingrigheten i styrningen av svenska lärosäten.
Hur har den klåfingrigheten yttrat sig menar du?
– Ett exempel är att man av politiska skäl valt att omvandla högskolor till universitet. Nu är det slut med att använda högskolor som regionalpolitiskt verktyg.
Fingrar på socionomprogrammet
Politisk klåfingrighet är annars något som den nya regeringen redan anklagats för. Bland annat av Lunds universitetets rektor Erik Renström som kallat socialförsäkringsminister Camilla Waltersson Grönvalls och regeringens planer på att förändra socionomprogrammet för ”en besvärande politisk klåfingrighet”.
Hur rimmar akademisk frihet och armlängds avstånd mellan politiken och lärosätena med socialförsäkringsministerns uttalande?
– Jag ser ingen motsättning. Vi har jätteproblem med unga människor som dras in i grov kriminalitet och skjuter varandra och mördar. Det är något nytt som vi ser i samhället och den som ska bli socionom i framtiden måste få rätt kompetens för att möta den verkligheten. Så det handlar inte om att styra utan om att peka ut en riktning och fånga det engagemang och den förväntan som finns hos svenska folket på att vi ska ha tidiga insatser mot brott.
Men det uppfattas ju som att en minister vill påverka innehållet i ett utbildningsprogram?
– Jag har full förståelse för det men det är inte så det ska uppfattas. Vi pekar ut en riktning, inget annat.
Cancelkultur ska utredas
Ett hot mot den akademiska friheten är den så kallade cancelkulturen. En utredning har tillsatts för att ta reda på hur pass utbredd tysthetskulturen är vid svenska lärosäten. Utredningen har inte bara mötts av hejarop utan även fått kritik, men Mats Persson står på sig.
– En kultur som fryser ut och tystar vissa medarbetare och forskare är ett problem och det måste vi ta itu med. Jag tycker att det finns ett egenvärde i att akademin är en arena där alla perspektiv får komma till tals och att tankar utmanas.
– Det talas ofta om filterbubblor på nätet och då är det extra viktigt att universitetet är en arena utan filterbubblor. Alla behöver inte vara överens och alla perspektiv behöver inte vara rätt eller ens sanna. Men man måste låta alla perspektiv komma till tals, för det är bara så man kan förstå varför det ena är bättre än det andra.
"Jobbar intensivt"
Mest bråttom, menar han, är att ta itu med frågorna om uppehållstillstånd för utländska postdoktorer och forskare och de nya passkraven för studenter från länder som inte kräver visum för att vistas i Sverige.
Enligt Mats Persson är det i praktiken omöjligt att få uppehållstillstånd för en postdoktor efter doktorandperioden.
– Vi lägger fyra, fem års skattepengar på dem och så kastar vi ut dem när de doktorerat. Det måste vi rätta till snabbt. Man kan tänka sig speciallösningar, men jag vill inte föregripa något. Vi får återkomma till det i lagstiftningen.
För studenter från bland annat USA och Hongkong är problemet ett annat. De har tidigare kunnat ansöka om uppehållstillstånd på nätet, men efter kritik från Riksrevisionen har Migrationsverket skärpt reglerna, något som har lett till att exempelvis en student som bor i västra USA måste resa till Washington DC och visa upp sitt pass för att kunna komma till Sverige och studera.
– Vi jobbar intensivt med att lösa det, för så ska det inte vara.
Vill underlätta för högutbildade
Lagen kan komma att ändras. Under tiden vill regeringen att fler svenska konsulat ska få ökad kompetens att kontrollera pass.
Problemet bottnar enligt Mats Persson i att Sverige historiskt inte velat skilja på högutbildade invandrare, mer traditionell arbetskraftsinvandring och asylinvandring. Samma regler har gällt alla.
– Det får ju konstiga konsekvenser för forskare när samma regler gäller alla. Till exempel reglerna för anhöriginvandring. Nu går vi in i en ny politik med särskilda regler för högutbildade invandrare och andra regler för asylinvandring. Högutbildade ska ha väldigt lätt att komma hit.
Är Tidöavtalet liberal politik vad gäller forskning och utbildning?
– I allra högsta grad, men det är bara en liten del av avtalet, det mesta ligger utanför. Regeringen vill föra breda samtal i riksdagen kring stora delar av den högre utbildningen.
Hur vill du i framtiden bli ihågkommen som utbildningsminister?
– Att det 2030 eller 2035 kommer delegationer från andra länder och gör studiebesök vid svenska lärosäten för att studera vad det var man gjorde i Sverige i början av 2020-talet som ledde till att många svenska universitet hamnade högre på internationella rankingar, fick fler citeringar och blev duktigare på att få ut produkter och tjänster i form av högkvalificerade jobb.
– Idag åker delegationerna till andra länder, jag vill att de ska åka till Sverige.
