Upptäckten av peptiden som en möjlig framtida antibiotika gjordes när forskarna screenade olika antimikrobiella peptiders förmåga att hindra tillväxten av tuberkulosbakterien Mycobacterium tuberculosis. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Tuberculosis.
Forskningen är huvudsakligen baserade på celldata dvs den genomfördes på mänskliga celler i provrör och verifierades sedan i djurmodeller på möss.
– Även om steget från möss till människor är lång, så hyser vi stort hopp om framtida patientstudier eftersom de verifierade resultaten i djurstudierna var så tydliga, säger Gabriela Godaly.
Dagens botemedel mot tbc är antibiotika, men patienterna måste ofta ges flera behandlingar under lång tid. Även i de fall då tbc går att behandla är det en komplicerad och lång process som innefattar flera läkemedel. För resistenta tuberkulosbakterier kan det behövas över två års behandling.
– Trots den långa behandlingstiden lyckades man förra året bara rädda 54 procent av de patienter som hade antibiotikaresistenta bakterier. Behovet av alternativa behandlingar för att förhindra spridning och minska dödligheten i sjukdomen är alltså mycket stort, säger Gabriela Godaly.
Antimikrobiella peptider har dykt upp som intressanta alternativ i jakten på nya läkemedel. Sådana peptider produceras av alla organismer, från däggdjur till växter. De fungerar som naturens egna antibiotika då de dödar bakterier snabbt och skulle fungera som antibiotika även för människor. Peptiden som Gabriela Godaly och hennes kollegor undersökt kommer från den lilla svampen svart vårskål.
Den stora fördelen med antimikrobiella peptider (AMPs), förklarar Gabriela Godaly, är att bakterier har svårare att bilda resistens mot peptiderna eftersom dessa har fler mekanismer för att döda bakterier än antibiotika. En annan fördel är att det finns AMPs som kan dämpa inflammation och därmed förhindra vävnadsskador under behandlingen. Flera AMPs har testats mot tuberkulosbakterier utan framgång eftersom de antingen har varit giftiga mot mänskliga celler eller inte tillräckligt stabila.
Kraftfull peptid
– När vi undersökte olika peptider hittade vi NZX, som inte är giftig för våra celler och som dödar tuberkulosbakterier även vid låga koncentrationer. Peptiden förhindrade även lungskada vid tuberkulosinfektion, säger Gabriela Godaly, universitetslektor vid Institutionen för laboratoriemedicinvid Lunds universitet som lett forskningen.
För att NZX eventuellt ska kunna användas som framtida antibiotika är forskarna tvungna att optimera dess egenskaper. De studerar hur NZX fungerar mot tuberkulosbakterier tillsammans med dagens antibiotika (rifampicin, isoniazid, pyrazinamide, ethambutol och streptomycin) i hopp om att kunna korta TBC-behandlingen.
– Vi kunde visa att NZX verkar mot flera kliniska stammar av tuberkulosbakterier. Den terapeutiska potentialen hos petiden stöds ytterligare i djurmodeller där NZX signifikant minskade bakteriemängden efter endast fem dagars behandling, säger Gabriela Godalay och fortsätter;
– Men som alltid med grundforskning krävs ytterligare bekräftande studier innan man kan gå vidare till kliniska studier, men vi tror definitivt att våra data för NZX-peptiden potential är lovande inför en framtida behandling mot tuberkulos.
Studien har kunnat genomföras med stöd från Hjärt-Lungfonden, Alfred Östlunds stiftelse, Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund, Vetenskapsrådet, FP7/FORMAMP
Bildkälla toppbild NIAID