Samtidigt har rankning blivit en så stor och viktig del av rekryteringsarbetet av både forskare och studenter, inte minst internationella, att det är svårt att bortse från den.
– Och trots att rankning är ett ganska trubbigt instrument så finns det mycket information i de olika måtten som rankningar bygger på, säger Mats Benner. Exempelvis är det bra att känna till vad studenter och kollegor tycker om oss, hur vårt anseende ser ut.
Hur man i övrigt ska förhålla sig till rankning utan att låta sig styras av den, är en svår fråga. För Lunds universitets del, som använder sig av rankningsresultat i marknads-föringen, finns inget akut hot just.
– Men om vi åker ur topp 100 i QS World University-rankningen kan det bli bekymmersamt, säger Mats Benner.
LU hamnade på plats 92 i senaste mätningen och har under de senaste fem åren halkat ner en liten bit varje år.
Liten roll
I vissa världar spelar rankningen en ganska liten roll. Särskilt för utbildningsintensiva högskolor och i rekryteringen av nationella studenter. I Mats Benners värld som handlar om ekonomi- och business spelar den en mycket stor roll med Financial Times som en viktig måttstock på kvaliteten bland handelshögskolor.
För Lunds universitet som helhet behöver inte rankning vara så avgörande. Mats Benner delar in universiteten i fyra grupper: ledande, ärevördiga, uppåtsträvande och uppgiftsdrivna. LU hör till de ärevördiga, de mest prestigefyllda och viktigaste universiteten i sitt land eller i sin region. De ärevördiga universitetens referensramar är huvudsakligen nationella och deras finanseringsbas främst offentlig. De har en naturlig och historiskt etablerad roll som nationellt ledande, men tillhör inte de absolut ledande i världen som ständigt måste försvara sin plats på världens rankningslistor.
– Men LU tillhör också LERU, en organisation som samlar några av världens främsta universitet, och vi måste förhålla oss till det och kan inte leva efter egna lagar, påpekar Mats Benner.
Så rankningen är här för att stanna. Och som universitet bör man vara medveten om fallgroparna. Det finns inslag av vilda västern i rankningsvärlden och mycket handlar om köp och sälj och pengar. Mats Benner pekar på att exempelvis THE (Times Higher Education) har mycket höga avgifter på sina konferenser. Och QS-konsulter samarbetar med förlag som Elsevier som flera universitet nu bojkottar. Opartiskheten och objektiviteten är inte alltid att lita på.
– Enligt THE är Oxford det universitet som är högst rankat och bäst i världen. Och även om det är enastående på många sätt är det få som skulle säga att det är lika bra som Harvard, säger Mats Benner som menar att THE mäter med en typ av brittiska mått.
Man bör även tänka på att rankningen inte mäter ett universitets alla uppgifter. Mycket faller utanför som exempelvis socialt ansvarstagande, bred rekrytering och samverkan.
Det är heller inte så att de rikare universiteten per automatik når högre på rankningslistorna, vilket innebär att man inte kan skylla lägre placeringar på att man saknar de finansiella förutsättningarna.
– Man kan komma ihåg att ett universitet som Berkeley endast har en liten förmögenhet medan Stanford har 25 miljarder dollar – och de placerar sig på samma nivå.
En industri
Men rankning är en industri och den ska man ha kontroll på. Som andra industrier förändras den och det är viktigt att känna till vad som tillkommer och vad som faller bort, tycker Mats Benner som rekommenderar att man vid LU, under en kortare period i alla fall, försöker vara mer aktiv. Att ledningsfunktioner håller ett öga på rankning när resurser fördelas och när styr-dokument formuleras.
– Vi har haft många långa goda år, men det kan ändras och då är det bra att ha koll på hur man ligger till och förhålla sig aktivt till det – innan någon annan gör den tolkningen åt en.
