Sydostasien har länge varit Anders Uhlins område. I december förra året befann han sig i Indonesien för att träffa lokala kollegor. Tillsammans satte de upp ramarna för ett nytt forskningsprojekt som är tänkt att jämföra konsekvenserna av den gröna omställningen inom utvinningsindustrin i tre länder – Sverige, Indonesien och Östtimor. Efter många möten över Zoom och åtskilliga timmar som ägnats åt att slipa formuleringarna lämnades en ansökan om anslag in till Vetenskapsrådet tidigare i år.
– Vi sökte finansiering för tre år. Både jag och min doktorand, som har varit väldigt drivande i det här, blev nöjda med ansökan och tyckte att den kändes konkurrenskraftig, säger han.
”Det var en stor överraskning”
Men något besked från Vetenskapsrådet hann Anders Uhlin aldrig få. I stället beslutade regeringen i slutet av juni att strypa Vetenskapsrådets anslag på 180 miljoner kronor för utvecklingsforskning. De ansökningar som skickats in i år skulle inte ens bli bedömda. Nyheten slog ner som en bomb och hård kritik har kommit från hela universitets- och forskarvärlden.
Anders Uhlin minns sin egen reaktion.
– Chock är ett starkt ord, men det var en stor överraskning. Jag såg det inte komma och då hade jag ändå känt en viss oro sedan innan då vi sett en påbörjad trend med nedskärningar i bistånd.
Fråga om akademisk frihet
Han kopplar ihop beskedet om det slopade anslaget med andra politiska beslut som påverkat universitetsvärlden under året, som att regeringen tidigare i år beslutade att korta mandatperioden för samtliga universitetsstyrelser.
– Jag ser det i en bredare kontext som handlar om akademisk frihet. Det är ett försök att ideologiskt styra bort medel från ett forskningsområde som regeringen inte vill prioritera. Det här har vi sett i andra länder där ytterhögerpartier har haft stort inflytande och skurit ner på exempelvis genusvetenskap och utvecklingsforskning.
Vill rikta om biståndet
Att det hela skulle handla om ett försök att politiskt påverka forskningen, har regeringen förnekat. Biståndsminister Johan Forssell (M) hänvisar i en debattartikel i Aftonbladet till det försämrade omvärldsläget, med krig i Europa, som orsaken till att regeringen nu måste prioritera vart biståndspengarna ska gå. Han menar att pengarna gör större nytta i mottagarländerna än här hemma i Sverige. Samtidigt påpekar han att 98 procent av Vetenskapsrådets anslag är intakta.
Anders Uhlin ger inte mycket för den förklaringen.
– Det är ett väldigt populistiskt sätt att resonera. Det är en försvinnande liten del av biståndsbudgeten som går till forskning om fattigdomsbekämpning. Att ställa de två sakerna mot varandra är orimligt tycker jag.
Avbryter internationella samarbeten
Han och hans doktorand har inte gett upp hoppet om att kunna genomföra sin forskning. De planerar att skicka in ansökan till andra finansiärer, men konstaterar att de då konkurrerar med ansökningar inom alla ämnesområden. Anders Uhlin ser också en farhåga i att ansökan inte granskas av någon som har särskild kunskap om utvecklingsforskning så som det tidigare varit.
I ett bredare perspektiv tror han att beslutet får långtgående konsekvenser.
– Utvecklingsforskning handlar om fattigdomsbekämpning, global hälsa och andra områden som har påtagliga effekter på människors välbefinnande. Nu riskerar vi att tvingas avbryta pågående internationella samarbeten. Dessutom försvagas Sveriges internationella anseende som ledande forskningsnation.
