Textversion av poddavsnittet: En oförglömlig resa
Om poddavsnittet
Inspelningsdatum: 11 april 2021
Medverkande:
- Isabella, läkarstudent
- Andrietta, biomedicinstudent
Beskrivning: Lundastudenterna Isabella och Andrietta delar med sig av sina erfarenheter från studentlivet. Vad är egentligen en nation och kan man verkligen köpa en lunch för bara 35 kr? I Lunds studentliv är det alltid något på gång och det finns något för alla. Dessutom berättar de om hur det är att åka på utbyte under studietiden. Det och mycket mer i Studentdjungeln med Isabella och Andrietta.
Här följer textversionen av poddavsnittet
Isabella: Du lyssnar på Lunds universitets studentpodd med Isabella.
Andrietta: och Andrietta.
Andrietta: Vi är igång.
Isabella: Jaså jaha oj. Vad du bara sneaky satte på den
Andrietta: Jaja, jag tänkte att nu kör vi!
Isabella: Ja nu kör vi. Var är vi?
Andrietta: Vi är i Lund?
Isabella: Jag tänkte säga på Nya Zeeland.
Andrietta: Ja men just det, Nya Zeeland är vi idag dit har vi åkt.
Isabella: Och dit också jag också för 2 år sedan nu.
Andrietta: Var det så längesedan?
Isabella: Ja det var det.
Andrietta: Tiden går så snabbt. Jag vill ju veta allt.
Isabella: Ja.
Andrietta: Men hur, jag tänker innan man åker, för du var ju där på utbyte och gjorde din kandidatuppsats?
Isabella: Ja precis! Och viktigt att nämna är väl att man även kan göra praktik utomlands om man går ett program som inkluderar praktik. Men processen är inte att bara sätta sig på ett flyg liksom.
Andrietta: Och sedan nu åker vi!
Isabella: Utan det är en hel radda man ska ta sig an innan man åker på ett utbyte. För det första så ska man ansöka om utbyten och det ser lite olika ut vid de olika fakulteterna ofta är det så att man söker fakultetens olika utbytesmöjligheter. Men annars, när man skriver kandidat så brukar det inte finnas bestämde platser, utan då är det mer att man själv ska ta ansvar för att hitta en handledare utomlands och ta kontakt med någon.
Andrietta: Oj men vad svårt, eller? Det känns svårt?
Isabella: Jo men precis, det är ju inte så att man har kontakter i 88 olika länder.
Andrietta: Men värt att nämna är att Lunds universitet faktiskt har avtal med över 500 universitet i 70 länder.
Isabella: Det är mycket!
Andrietta: Det är extremt många länder, så det ger ju många möjligheter. Men hur gjorde du för att ta kontakt med någon i Nya Zeeland av alla ställen?
Isabella: Ja men in på den fronten, för oftast är det så att man tar kontakt med någon forskargrupp i Lund och som du säger vi har väldigt många avtal med andra länder, och ofta har dem samarbeten med länder utomlands så genom den gruppen så får man en kontakt i utlandet.
Andrietta: Det är ju smart.
Isabella: Ja men jag blev kompis med en vaktmästare på min skola och..
Andrietta: Alltså på din skola på, var?
Isabella: Det var när jag gick i Malmö. För vi på läkarprogrammet som jag då går på, blir utplacerade i Helsingborg, Malmö och Lund under de kliniska terminerna, när vi gör praktik. Så det var anledningen till att jag var i Malmö. Men jag har ju svårt att hålla tyst, jag gillar ju att kommunicera liksom. Så vi blev ändå ganska bra vänner och sedan så visade det sig att han var från Nya Zeeland.
Andrietta: Jaha men oj vad sjukt?
Isabella: Så han hade bott där halva sitt liv och sedan flyttat till Malmö. Förstår inte riktigt hur man kan göra det, men trevligt att byta haha. Nya Zeeland är väldigt vackert, Malmö också såklart. Nej men det var faktiskt på den vägen så det var inte via någon forskningsgrupp så det var lite speciellt.
Andrietta: Men gud vad kul.
Isabella: Ja! Så jag frågade honom om han hade några kontakter och han hade ju många kontakter på många sjukhus.
Andrietta: Jag tar hela listan tack.
Isabella: Så det blev som en liten räkmacka in.
Andrietta: Men så roligt! Då hade du dina kontakter i alla fall och sedan är det mycket pappersarbete gissar jag?
Isabella: Ja och om det är så att man ska ansöka om utbyte via sin fakultet, så är det ofta att man ska skriva någon typ av motivering för att då är det ganska hög konkurrens. Speciellt till vissa olika universitet. Så det är en del i processen och sedan efter det ska man börja söka stipendier.
Andrietta: Ja precis, det finns väldigt många resestipendier att söka och det är en väldigt bra sak eftersom det kan kosta lite och åka utomlands, speciellt Nya Zeeland som är så långt borta.
Isabella: Så långt bort man kan komma.
Andrietta: Så långt bort man kan komma, exakt! Och det kräver ju också en liten process.
Isabella: Ja och då är det också ansökningsbrev och att man ska motivera och skriva vad man ska göra i utlandet.
Andrietta: Men det är inte helt omöjligt att få det?
Isabella: Nej absolut inte.
Andrietta: Man kanske kan tänka att nu kommer jag aldrig få det för det är så många som söker..
Isabella: Ja men precis, men Lund har ju väldigt många både via fakulteterna men också generella. Sedan så finns det ju andra stiftelser som man också kan söka ifrån.
Andrietta: Och det är väl också väldigt specificerat, de som åker till Europa eller de som åker dit. Det är väldigt mycket nischat också så det är inte så att det är stora stipendium som alla söker, men att det är lite olika så att man faktiskt har chans att få någon typ av stipendium.
Isabella: Precis! Där finns det en blandning antingen så är det stora generella eller specifika som är ifall du åker på den här bussen till Nya Zeeland så är du värd det här stipendiet haha.
Andrietta: Nej men vi skickar ju iväg nästan 1 300 studenter på utbyten.
Isabella: Och tar emot minst lika många vilket är så häftigt till Lund från hela världen.
Andrietta: Ja men verkligen och man märker verkligen av det på de internationella programmen, jag går ju en internationell master just nu och då är det folk från hela världen. Dock är det ju inte utbytesstudenter men det är ju väldigt internationellt på det sättet liksom. Men vi har haft utbytesstudenter på kandidatprogrammet. Det är väldigt coolt att få lära känna nya människor från olika delar av världen.
Isabella: Så om man känner för att inte känner för att åka på utbyte så kan man lika väl stanna i Lund och ändå får det internationella utbytet vilket är väldigt tacksamt.
Andrietta: Hur länge var du på Nya Zeeland?
Isabella: Vi skriver kandidatuppsatsen, eller vi skrev nu har dem gjort om lite, under en halv termin. Så det var ju inte jättelång period, men jag var där under årsskiftet och då är det ganska många lediga dagar. Så jag var nog borta i totalt två och en halv månad kanske. Först var det fokus på arbetet så klart, och så intressant. Vi gjorde en journalstudie på ett sjukhus och i Sverige så har vi ju ett digitalt vårdsystem där vi dokumentera vad vi säger till patienterna och vad de säger till oss. På Nya Zeeland är allt handskrivet på vackra papper.
Andrietta: I pärmar liksom?
Isabella: Som inte är sorterade.
Andrietta: Alltså mina OCD får ju liksom panik!! Jag måste ha det organiserat.
Isabella: Ja men så känner vi också. Vi har ju det väldigt organiserat i Sverige, vilket vi insåg när vi kom till Nya Zeeland. De har ju andra fördelar så klart men sitt sjukvårdssystem, men hälften av tiden gick ju ut på att tolka olika handskrifter. Man lärde sig mycket på det och blev väldigt tacksam över det svenska journalsystemet, trots att det så klart också har sina brister. Men det var väldigt lärorikt att se hur den kulturen funkade. Jag minns att jag blev väldigt chokade över att alla läkare i matsalen hade stetoskopet runt halsen och liksom operationskläderna inne i matsalen när det satt och åt. Det skulle ju aldrig förekommit i Sverige.
Andrietta: Lite annorlunda alltså.
Isabella: Ja lite annorlunda klimat och så.
Andrietta: Men så blir det när man kommer till ett annat land, det är ju en helt annan kultur.
Isabella: Det är väl lite mer Gray´s Anatomy om man får säga så haha.
Andrietta: Ja men det låter ju ändå lite coolt. Vi dödliga höll jag på att säga eller vi icke läkare kan ju relatera då lite mer som har sett Gray´s Anatomy haha.
Isabella: Men sedan så blev det inte bara skrivande utan det blev en hel del resa också i med att jag hade några fria dagar.
Andrietta: Lika bra ju att passa på.
Isabella: Ja men precis, så jag fick en månad i Australien också. Och där hade jag några av mina bästa kompisar så jag placerade mig på Bondi Beach i Sydney.
Andrietta: Åh vad härligt.
Isabella: Och utgick därifrån och fick liksom göra den resan som jag kanske tidigare velat men inte haft möjlighet till och nu fick jag ändå en hel del stipendier, vilket gjorde att det inte blev så dyrt heller.
Isabella: Sedan så fick jag ju givetvis bekosta Australienresan själv.
Andrietta: Det är ju ändå så värt när man ändå är så nära att man passar på att uppleva ett annat land på det sättet. Men det här med studentlivet i sig är väl generellt ganska mycket så här att det ger ju ett nytt liv och nya möjligheter. Studentlivet är som en resa och man kan åka utomlands, man kan stanna i Lund. Det kommer vara en resa i sig och man kommer träffa så många nya människor och lära känna så många olika personer.
Isabella: Men livet är väl lite så, uppdelat i olika kapitel och man kan basera det på studielivet att man först tar studenter och sedan så börjar ett nytt kapitel, man börjar på universitetet och sedan ska man plötsligt bli vuxen när man tar sin examen från universitetet och då liksom nästa kapitel och sedan så vet vi väldigt lite om vad som händer sedan haha
Andrietta: Sedan så får man barn typ.
Isabella: Ja det kan också vara ett nytt kapitel.
Andrietta: Ja men precis, eller så gifter man sig. Men att man..
Isabella: Jag veta att många också säger det också att när de kommer från gymnasiet och sedan börjar på universitet att livet har sett väldigt olika ut. Att man har möjlighet att styra och ställa lite över sitt liv. Man kommer från en bakgrund som kanske folk på universitet vet väldigt lite om. Och att man öppnar upp för nya möjligheter helt enkelt när man börjar plugga.
Andrietta: Ja men det gör man verkligen och det finns liksom ingen rätt eller fel väg, utan man kan göra precis det man känner för. Att liksom jag kanske inte engagerade mig supermycket i början när jag började plugga, men att jag har gjort det nu på senare tid. Och det har varit så himla kul.
Isabella: Ja berätta vad har du gjort?
Andrietta: Gärna! Jag började engagera mig i nationslivet på första terminen på min master, ett halvår sedan. Eller ja sista terminen på kandidaten blev det. Och jag sitter som förman.
Isabella: Och vad är en förman?
Andrietta: En förman är, tillsammans med några andra så har du hand om ett utskott på en nation och det finns lite olika utskott beroende på vad nationen riktar in sig på. Och jag sitter som klubbförman, så då har jag hand om klubben. Vilket det tyvärr inte blivit så mycket av den senaste tiden. Men vi har haft lite pub-verksamhet i höstas när man ändå kunde ha lite öppet, nu har vi tyvärr stängt. Så då sitter jag i klubbförman på Västgöta nation. Väldigt härlig nation i sig då man fick lära känna så många nya härliga människor. Fler andra förmän. Vi är ungefär runt 70 förmän. Så på det sättet så får man en helt ny umgängeskrets och det har varit så roligt.
Isabella: Och det är väl lite de som är grejen med nationer generellt att man träffar så många människor men också med olika utbildningar och att alla kommer från olika ställen och det är ju så spännande.
Andrietta: Och där kan man ju också träffa på utbytesstudenter som brukar jobba på utskotten.
Isabella: Får man lön när man jobbar eller hur fungerar verksamheten?
Andrietta: Ja det är många som undrar över hur det fungerar. Man gör ju allt som volontär kan man säga, så i utbyte får man lite sittningar och nya vänner.
Isabella: Det sociala liksom.
Andrietta: Ja men precis, och det är också jättebra att ha på CV:et att man har engagerat sig och gjort något annat utöver studierna. Man får väldigt mycket utbyte just på grund av det sociala.
Isabella: Man får väldigt roliga timmar.
Andrietta: Ja väldigt roliga timmar, även om det kan ta ganska mycket tid med planering och fixande och själva utförandet. Man får också rekrytera lite jobbare och lära känna dem och mingla runt lite eller i alla fall i mitt utskott. Eller så om man tycker om att laga mat så kan man göra det på ett utskott och fixa det. Det finns hur många olika saker som helst.
Isabella: Och det är ju superbra erfarenheter även ute i arbetslivet sedan att lära känna nya personer och strukturera upp olika event.
Andrietta: Jättebra erfarenhet att man får ta på sig en ledarroll och ansvara. Det är väldigt givande och man utvecklas som person också.
Isabella: Här sitter du och ler. Jag ser verkligen hur mycket du älskar detta.
Andrietta: Ja det är superkul och jag rekommenderar det verkligen. Vill man sitta som förman på en nation så jobbar man ju då på de olika utskotten på vilken nation som helst.
Isabella: För man behöver inte ha ansvar.
Andrietta: Nej men precis, man kan bara komma dit, jobba och så får man i utbyte exempelvis en sittning. Vad är en sittning då undrar kanske många. Jo en sittning är att man oftast får en 3-rätts meny och du har ofta ett tema på en sittning där man kanske klär ut sig till något. Så att då sitter man och sjunger och har så roligt tillsammans. Då har man oftast det tillsammans med sitt jobbarlag. Eller så får man en matbiljett som man kan använda på ett matutskott.
Isabella: Sånger och sånt är ju en väldigt stor del av vårt studentliv att vi sjunger mycket. Och det är en ny grej för det var ju inte så att jag höll på att sjunga en massa på tillställningar som jag var på under gymnasiet utan det var först under universitet. Jag är ju tondöv och det låter inte alls bra när jag öppnar min mun och försöker sätta några toner.
Andrietta: Men hur kände du över detta första gången?
Isabella: Men först så var det ju så alla sjunger vi tar i och vi kör. Men sedan så har jag väldigt svårt att komma ihåg texter, vilket är lite fascinerande för nu har jag snart pluggat i fem år och jag kan fortfarande inte någon låt.
Andrietta: Nej på riktigt?
Isabella: Här sjunger man ju några gånger i månader.
Andrietta: I början framför allt när man försöker lära sig låtarna och alla kan dem.
Isabella: Alla lär sig dem till slut, förutom Isabella Aflaki haha. Hon sitter och kämpar med texten. Finns det text på det här?
Andrietta: Men hur är det, nu har vi pratat lite om nationslivet.
Isabella: Vi har ju även fakulteter.
Andrietta: Precis och vad är en fakultet? Typ medicinska då är ju den vi tillhör
Isabella: Sedan så finns det dem som pluggar vid Ekonomihögskolan, samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, humanistiska och teologiska, juridiska, tekniska högskolan och konstnärliga fakulteterna. Där finns de också möjlighet till engagemang för där finns det ofta föreningar inom fakulteten som är drivna av studenter. Och där har man också lite olika utskott man kan ha exempelvis idrottsutskott, matutskott. Jag var engagerade som brunch-mästare under min tidigare termin i Lund. Jag älskar verkligen att stå i köket och fixa. Det innebär att man hade ansvar för att arrangera brunch några gånger i månaden. Då styr man ihop ett jobbarlag precis som på nationer och så styr man bruncher helt enkelt där man får välja tema, handla in och fixa med det.
Andrietta: Så trevligt!
Isabella: Så mysigt.
Andrietta: Det ska också tillägas att nationerna drivs ju också av studenter. Så allting drivs av studenter och inte vuxna som sitter och styr och ställer.
Isabella: Så studenter är inte vuxna? Haha
Andrietta: Nej men du förstår vad jag menar det är studenterna som styr och ställer.
Isabella: Vi säger att det styrs av studenter. Det är ju väldigt billigt och det är just på grund av att det är studenterna som driver detta och inte tar ut någon lön.
Andrietta: Det sitter ju ett kuratel så att säga också, en styrelse kan man säga. Och dem får lite betalt då de sitter på heltid och har hand om ekonomin, det är mycket möten och runt omkring. Så vissa av de posterna är betalda men då får de motsvarande CSN då. Så det är inga större löner så att säga. Men vissa poster är avlönade då man måste ta studieuppehåll. Men annars så är det många som kombinerar. Man kan gå och äta en lunch på en nation för typ 35 kr.
Isabella: Man blir alltid lika chockad, Var det här en läsk eller en måltid?
Andrietta: Ja men eller hur det är så billigt! Så det är ju väldigt nice och också det att man kan gå ut på nationer och dansa om man vill det också väldigt billigt med inträde. Där har vissa nationer att medlemmar får halva priset.
Isabella: Sedan så finns de ju också gratis aktiviteter typ idrottsevenemang. Men även aktiviteter som att spela fotboll varje onsdag.
Andrietta: De finns många olika saker och sedan också att finns det inget utskott för något..
Isabella: Vad gör man då?
Andrietta: Jo då startar man något. Jag kan inte prata utifrån egna erfarenheter då jag inte gjort det men jag har hört om folk som har gjort det. Men exempelvis det här klassiska exemplet som man brukar ta.
Isabella: Enhjuling?
Andrietta: Ja men typ bandy på enhjuling eller något liknande.
Isabella: Det låter väldigt avancerat. Undra hur många som är engagerade i det efterskottet?
Andrietta: Ja men eller hur.
Isabella: Ja men vad finns det mer? Typ bastulag där man bastar varje torsdag, spex, det kan jag prata länge om. Jag har ju spexat. Vi kan prata lite kort om det. Spex är, många tänker att alla står på scen och att man ska stå och vara rolig. Men det är så mycket mer än det. Det är en teaterföreställning med inslag av mycket musik. Och då så finns de olika utskott inom ett spex. Exempelvis sponsring och PR, vilket jag var med i. Vilket kanske är ganska långt ifrån vad man tänker att ett spex är. Så jag satt och letade upp potentiella sponsorer och sedan så finns det de laget som lagar mat till spexet då man ses ganska ofta i X-antal veckor.
Andrietta: Och vad heter de laget som lagar mat till spexet? Förlåt men det tog mig så..
Isabella: Nej men det är fantastiskt. Sexmästeriet.
Andrietta: Det tog mig så långtid, jag fick inte ihop det. Men var kommer det ifrån? Jag tror att det är någon gammal... men att det kommer och de har inget med själva namnet att göra.
Isabella: Men det var ju det man trodde, det här är mästarna på sex. Vågar man söka det utskottet?
Andrietta: Så många frågor!! Det tog ett tag att få in att man lagar mat och inget annat.
Isabella: Sedan så finns det dem som fixar med dekoration och allt som ska finnas på scenen och de som står på scen och de som fixar med ljus och ljud.
Andrietta: Det finns så mycket! Men det är så roligt också, det finns något för alla. Det är inte bara de som står på scen även om de gör ett så bra jobb. De är ju alla runtom som gör att det blir ett spex.
Isabella: Det är ju väldigt uppskattat, det är ju folk som inte är studenter som kommer och kollar på detta. Tror det eller ej. Men nu vill jag jättegärna prata om mitt bästa engagemang i Lund.
Andrietta: Det bästa? Vad tänker du nu då?
Isabella: Det är ju Tandem!
Andrietta: Aha, ja det har ju inte jag så mycket erfarenheter av så det kan du få prata om. Vad är tandem egentligen för de som undrar?
Isabella: Tandem är då ett engagemang som vi har i Lund och det innebär att vi är olika grupper av studenter som åker buss upp till Göteborg. Väl i Göteborg så ses alla och hänger och därefter så ska alla de här lagen cykla tandem från Göteborg till Lund i olika sträckor. Man cyklar inte hela sträckan tack och lov. De är två studenter som cyklar på tandemcykeln. Man cyklar olika sträckor och när man inte cyklar så åker man då bussen. Bussen hänger med från Göteborg till Lund, medan två från varje lag cyklar. Sedan har man lite olika stopp på vägen. Man stannar och dansar lite, äter glass och lite så. Helt fantastisk upplevelse. Riktigt kul.
Andrietta: Det låter ju otroligt roligt. Cykel det kräver ju lite men det måste vare en riktigt gemenskap som man får.
Isabella: Jag tror busschauffören tycker det är lite mindre roligt än vad vi andra på bussen tycker.
Andrietta: Men det är det värt! Det får busschauffören stå ut med. Men det finns ju också så många otroliga engagemang som Lund anordnar.
Isabella: Som är väldigt konstigt.
Andrietta: Konstigt men också så här typ väldigt kända som Lundakarnevalen. Också jättekänd och ska anordnas nästa år. Det är ju en stor folkfest.
Isabella: Det är ju folk från hela Sverige som kommer för att besöka den.
Andrietta: Exakt. Det är också många studenter som engagerar sig i det.
Isabella: Och det drivs ju också av studenter, det är studenter som driver detta stora projekt.
Andrietta: Tänk så drivna vi studenter är, eller vi, studenter i allmänhet.
Isabella: Ja men verkligen att man vill engagera sig och testa på.
Andrietta: Det är nu i detta kapitel som vi var inne på, det är väl nu som man kan göra allt sådant och det känns som att det kommer naturligt och det känns inte framtvingat. Man ska inte känna att man måste engagera sig. För det är också upp till var och en men att det finns alla möjligheter till att göra något.
Isabella: Att det finns ett stort utbud och det är väl det som är väldigt lyxigt i Lund framför allt då det finns så himla mycket här. Och som du säger man behöver inte engagera sig, men om man vill det så finns det möjlighet till det, vilket är fanatiskt. Det finns ju saker varje dag som man hade kunnat vara med i om man hade velat.
Andrietta: Det är så viktigt att pusha det och vi som har varit engagerade i lite olika saker, vi säger ju detta för att det är så otroligt kul.
Isabella: Det är jättekul.
Andrietta: Det är det roligaste man kan göra.
Isabella: Vi har ju pratat mycket om hur det är när man börjar på universitetet, plugget men att det är så himla mycket mer än plugget.
Andrietta: Precis och det kommer naturligt, det blir att man inte sitter och pluggar 24/7 utan det blir en del av allting. Om man nu känner för det. Så det är verkligen det bästa valet att välja Lund. Att jag valde Lund i sig, det är ju något av det bästa jag gjort i mitt liv och nu överdriver jag inte för det har verkligen gett mig så mycket. Jag är så glad för det, just utbildningsmässigt framför allt att man hittat en utbildning som man tycker om och brinner för men att man har fått så mycket mer också.
Isabella: Om man kan tänka sig att alla dessa engagemang låter lite lattjo att man springer runt och klär ut sig men bakom allt det så lär man sig så extremt mycket. Man har ju ganska många motgångar ibland inom vissa engagemang och att man tvingas bli en problemlösa i sådan lite mindre oseriösa engagemang också så det inte bara är lek och så.
Andrietta: Utan man har mer eller mindre ansvar och där får man också jobba på de egenskaperna som också är extremt bra att ha. Nu börjar vår tid rinna ut här såg jag.
Isabella: Jag trodde du skulle säga att nu börjar vår tid i Lund rinna ut, för det gör den ju också.
Andrietta: Åh nej säg inte så! Vi har vårt sista sommarlov framför oss.
Isabella: Ja innan vi blir, blir man vuxen? För efter studenten var vi inte vuxna.
Andrietta: Ja det är sant.
Isabella: Studentlivet är väl lite som ett vuxendagis att man springer runt och är lite på dagis.
Andrietta: Lite på dagis fast ändå inte riktigt. Lite blandat liksom. Men det är en bra blandning mellan en väldigt högkvalitativ utbildning och mycket kul omkring det. Det är det bästa valet som sagt.
Isabella: Jättekul! Ni ska välja utbildning snart många av er. Välj det som känns rätt liksom.
Andrietta: Lyssna på er själva.
Isabella: Ja precis lyssna på er själva det är nog mitt bästa råd faktiskt. Lyssna på dig själv annars kommer det inte bli bra.
Andrietta: Det är viktigt.
Isabella: Klyschigt men så är det. Det är faktum.
Andrietta: Och lycka till med allt till alla. Vi ses och hörs säkert.
Isabella: Vi ses på Lunds alla olika nationer eller ute i världen. Ha det bra och stort lycka till!
Andrietta: Stort lycka till!