Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

AI kräver tillit mellan lärare och student

Kvinna i ett rum. Foto
Rachel Forsyth har tagit fram en vägledning för AI i undervisningen i samarbete med ­Enheten för undervisningsstöd. Foto: Jan Olsson

AI-verktygen har kommit för att stanna. Att förbjuda studenter att använda verktygen är dömt att misslyckas. Tvärtom gäller det att visa hur de kan användas på bästa sätt i olika ämnen. Nyckelorden är tillit och förtroende.

– Ett förbud skulle inte gå att upprätthålla, det är jag övertygad om. Vi ska arbeta med den nya tekniken utan att tumma på validering och hög akademisk standard. Vi måste lita på studenterna och de måste lita på att vi inte jagar dem, säger Rachel Forsyth, projektledare vid LU med en lång bakgrund som pedagogisk utvecklare i Storbritannien.

Motvilligt välkomnande

I samarbete med Enheten för undervisningsstöd har hon tagit fram en vägledning för AI i undervisningen. Riktlinjerna kan ses som ett slags motvilligt välkomnande av den nya tekniken. Under vissa förutsättningar som listas i vägledningen kan lärare använda AI-verktyg i undervisningen så länge som tekniken bidrar till eller underlättar inlärning.

– Vi ska inte gömma undan verktygen och låtsas som att de inte finns, ­istället ska vi berätta hur de kan användas på bästa sätt i olika ämnen, säger Rachel Forsyth.

Förnya undervisningen

Inom exempelvis humaniora och teologi är ChatGPT ett problem i och med att mycket av kunskapsinhämtningen bygger på texter. Rachel Forsyth menar att undervisningen behöver förnyas och studenterna förmås att bli mer engagerade. Som exempel nämner hon att lärarna kan skapa utrymme för fler diskussioner i klassrummet, fler fallstudier eller annan problembaserad inlärning.

– Man skulle till exempel kunna utgå från en sammanfattning gjord av Chat­GPT och diskutera för- och nackdelar med sammanfattningen. På så vis får man in AI i undervisningen samtidigt som man kritiskt ifrågasätter vad den producerar. Jag tror att sådana upplägg kan fungera även inom andra områden än humaniora.

Ingen centralstyrning

Rachel Forsyth arbetar centralt på universitetet med frågor kring AI i undervisningen, men hon vill inte se en central styrning av hur lärare kan använda verktygen.

– Varje institution och varje lärare måste fatta sina beslut. Det är ett decentraliserat universitet och ämnena skiljer sig åt.

Generellt kommer undervisningen alltmer att gå mot aktivt lärande, det är Rachel Forsyth säker på. Det kommer att bli mindre av traditionell klassrumsundervisning och istället blir studenterna mer aktiva och diskussionerna fler. Lärarrollen blir en ”expertroll” där läraren besitter kunskapen och kan bedöma om argument och slutsatser är bra eller inte.

Form och innehåll

Det är formen för undervisningen som genomgår förändringar, inte innehållet, betonar hon och lyfter fram Konstnärliga fakulteten som en föregångare där diskussioner, jämförelser och feedback länge varit naturliga inslag i undervisningen.

– Jag tror att vi får se mycket mer av det i andra ämnen framöver och jag tror att det blir långt färre hemuppgifter, säger Rachel Forsyth och fortsätter:

– Fusket kan ha ökat förra terminen i och med genombrottet för ChatGPT och det kan vi inte tillåta. Jag tror att examinationsformerna förändras framöver och att det till exempel blir fler muntliga tentor och salstentor.

Lärare – tänk på detta!

Det finns många utmaningar med AI i undervisningen. Enligt Rachel Forsyth bör lärare ha följande i åtanke:

  • Tänk på vad du som lärare vill att studenterna uppnår och hur sättet att uppnå detta förändras i och med intåget av AI-verktyg.
  • Lek med AI-verktygen och undersök hur de kan användas.
  • Involvera studenterna.Fundera på hur undervisningen kan främja studenternas kreativitet.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.