Markus Lahtinen är universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan. Han ser inte nödvändigtvis ChatGPT som en revolution, men är optimistisk inför hur man kan använda det som ett kraftfullt verktyg.
– Än så länge finns ganska få exempel på användningsområden, så även vi forskare testar oss fram i stor omfattning. Jag förhindrar det inte i mina klasser, utan tycker det är bra att vi bryter olika mönster, säger han.
Tillsammans med Björn Svensson, studierektor och universitetsadjunkt inom informatik, ingår han i en arbetsgrupp som universitetet tillsatt för att titta på möjligheterna i undervisningen, men också ge förslag på hur man kan motverka fusk som AI möjliggör.
De är i grunden positiva till utvecklingen och poängterar särskilt att studenterna nu fått tillgång till ett produktivitetsverktyg och en coach som är tillgänglig för dem dygnet runt. ChatGPT ger enorma fördelar i form av rådgivning eller att informatikstudenterna kan få kod skriven på några ögonblick, vilket annars skulle tagit timmar.
För den som tror att det nu bara är att packa ihop och låta chattbotten göra jobbet är de noga med att betona att kvaliteten på svaren är helt beroende av hur frågorna formuleras. Har man mer kunskap innebär det att man som användare kan ställa mer insiktsfulla frågor, vilket sedan återspeglas i svaren. De är också noga med att poängtera att studenterna fortfarande ansvarar för och förväntas kunna svara för allt de lämnar in.
Bristfällig vad gäller nyare data
Sedan har ChatGPT flera begränsningar. Även om den kan mycket så är den tränad på data fram till år 2021. Nyare data är bristfällig. Däremot svarar den alltid, ofta självsäkert och övertygande. Björn kallar det AI-konfabulering, eller AI-hallucination, något som i vardagsspråk närmast blir digital killgissning. Svaren, även de med källhänvisningar kan också behöva kollas så att det faktiskt är riktiga artiklar bakom. Källkritik och kunskaper i ämnet kommer alltså även fortsatt vara avgörande för goda studieresultat.
– Det viktigaste budskapet är att vi måste bryta isen. Jag vill uppmuntra alla kollegor inom Lunds universitet att bygga upp sina åsikter utifrån att testa verktyget själva. Skapa ett konto och lägg 15 minuter på att ställa de frågor du vill. Det är en bra början, säger Markus Lahtinen.
Sannolikt kommer examinationsmiljön att behöva ändras. Det kan handla om att lägga till muntliga moment till hemtentor, mer salstentor, eller andra kompletterande moment. Björn Svensson håller med om betydelsen av att all personal på universitetet testar AI-baserade verktyg. Han föreslår att man som lärare kan testa genom att skriva in tentamensfrågor för att se vilka svar som genereras. Han har själv genomfört en kurs i informatik där studenterna inte fick skriva något själva, utan allt inlämnat material måste vara AI-genererat. ChatGPT kan också användas för att exempelvis ta fram nya övningsuppgifter.
I dagsläget blir botten snabbt överbelastad när det är för många inloggade, så det går inte att integrera den helt i undervisningen. Dessutom finns redan betaltjänster, vilket kan komplicera tillgängligheten. Markus Lahtinen menar att universitetet måste ta hänsyn till sådana kostnader och vad som är rimligt att lägga på studenterna. Samtidigt är han personligen övertygad om att en produkt som kan höja ens produktivitet är en god investering.
– När det kommer till kritan så måste AI-baserade verktyg ses som medel för att nå målet, där målet är att studenterna uppfyller de krav som kursen ställer, säger Björn Svensson.
