Nya typer av produkter och tjänster inom konstnärliga, kulturella och kreativa områden, KKN, ställer även höga krav på snabbare överföring av kunskap och forskning till samhället. Nätverket CROCUS arbetar kring två nyckelteman - kulturens rum och kreativitetens villkor- och vill samla tvärvetenskapliga samarbeten över hela universitetet. Kunskap som även generar nya eller fördjupade insikter som i sin tur utvecklar utbildningar, uppdragsutbildning, etablering av forskarskola samt uppbyggnad av en plattform för tvärvetenskaplig forskning.
– Vårt övergripande mål är att samla alla oss som håller på att forska eller undervisa kring kulturella och kreativa näringar så att vi kan söka projekt och driva projekt tillsammans. Genom nätverket får vi syn på andra kollegor som intresserar sig för samma frågor och då kan vi tydligare se hur vi lyfter in vår kunskap i utbildningar, säger Cecilia Fredriksson, etnolog och projektledare för nätverket.
Nya möjligheter under pandemin
CROCUS såg dagens ljus i början på pandemin och fick snabbt ställa om till att bli ett digitalt nätverk, något som gav lättare möjligheter för både deltagare i regionen samt internationella aktörer att delta. Panelsamtal eller öppna föreläsningar - alla som är intresserade är inbjudna: studenter, forskare, näringsliv och kulturinstitutioner både i Sverige och utomlands.
– Det var rätt så bra när allt skakades om och vi snabbt fick ställa om till det nya normala. Det gav oss möjligheter att få bättre spridning i vårt nätverk. Vi fick samtidigt ett mycket viktigt gemensamt tema att utgå ifrån: kultur i kris, säger Ida de Wit Sandström, projektkoordinator för nätverket och forskare i tjänstevetenskap.
Under det senaste året har nätverket haft tillfällen där man vänt och vridit på vad som faktiskt händer i en kultursektor när man har varit tvungen att stänga ner, boka om, boka av och effekterna av det.
Det räcker inte att man är väldigt duktig som konstutövare, om man vill nå ledande positioner behövs även kunskaper inom management.
Ett annat spår där CROCUS är med och bidrar är Campus Helsingborgs nya masterinriktning Culture and Creativity Management som forskarkollegan inom tjänstevetenskap Katja Lindqvist har utvecklat.
Vilka villkor och drivkrafter behövs om man ska överleva inom KKN-området? Till denna nya satsning söker sig studenter som redan har en bakgrund som exempelvis artister, kuratorer inom konst eller operasångare och ser ett behov av att lära sig mer om projektledning och entreprenörskap. På utbildningen möter lärarna både studenternas förhoppningar och farhågor och kan ge dem verktyg som behövs i en tuff bransch.
– Det räcker inte att man är väldigt duktig som konstutövare, om man vill nå ledande positioner behövs även kunskaper inom management. Universitet behöver, inte minst i ljuset av den snabba digitaliseringen, bli snabbare och bättre på att erbjuda utbildningar som är riktade på delar av industrin eller branscher och där har ett nätverk som CROCUS en viktig roll, säger Ida de Wit Sandström.
CROCUS breder ut sig
Vart eftersom CROCUS växer och fördjupas knoppas det av och blir tydligare inriktningar. Från forskarnas skrivbord finns det nu möjligheter att dela med sig av sin kunskap och forskning i nya samarbetsformer.
– Det finns en väldig lust att arbeta mer med det här och nu har vi så många fler kanaler, berättar Ida de Wit Sandström.
Just nu är Ida de Wit Sandström medförfattare, tillsammans med andra forskare inom CROCUS, till en antologi om kreativt arbete och vilka villkor som det står inför. Hon är även med i ett forskningsprojekt kring konst i det offentliga rummet där man knutit ihop forskare inom juridik, arkitektur och nationalekonomi, konstvetare och historiker.
– Vi tittar på hur konst förhöjer livskvalitén, men att juridik och ekonomi kan sätta gränser. Vem ska bestämma över vad som ska finnas var, var ska det stå? Och vem har ansvar när ett konstverk väl står där? En sådan tvärvetenskaplig analys är inte gjord sen tidigare.
Cecilia Fredriksson ser även hon många fördelar med nätverket. Hon har en lång erfarenhet från gränslanden mellan handel, konsumtion, estetik, livsstil och hållbarhet och upplever att hon kan använda sina kompetenser på nya sätt.
Ett nytt och annorlunda grepp är hur man kan få konst och kultur att samverka när man gestaltar forskningsresultat. Som etnolog men även som akvarellkonstnär är Cecilia Fredriksson intresserad av hur vi visuellt kan kommunicera forskning och förra året var hon med och skapade en utställning som visade upp våra invasiva arter. I Pufendorfinstitutets, en inkubator för nya tvärvetenskapliga idéer, trädgård i Lund hängde man upp 20 stora tavlor i träden och allmänheten bjöds in.
– Lupinen som är både vacker och farlig och den älskade vresrosen som hotar vårt landskap- hur förhåller vi oss till det? Utställningen berörde våra ambivalenta känslor för dessa invasiva arter.
Tankarna är att tillsammans med andra forskare i nätverket utveckla en pedagogisk metod i hur man kan visualisera forskning.
– Det ger mig enormt mycket energi att jobba med kollegor som har intresse för alternativa metoder. Vi behöver inte alltid göra på samma sätt som vi brukar göra, utan vi kan gifta ihop olika områden inom forskningen och sina metoder. Frågorna får olika värden i olika sammanhang och CROCUS blir en möjlighet för mig att titta på olika fält med lite olika glasögon.