Digitaliseringen påverkar alla arbetskategorier i samhället – vissa arbetsuppgifter försvinner helt samtidigt som nya skapas.
– En sjuksköterska idag har mycket mer digital utrustning i sin arbetsmiljö än tidigare. Dels är det sådana system som ligger bakom som t.ex. journaler, kvalitetssystem och arbetsplanering, dels system i vårdandet av patienten som läkemedelspumpar eller övervakning. Systemen har frigjort tid samtidigt som de tar mycket tid och de innebär också att sjuksköterskans status har höjts, berättar Kristofer Hansson.
I Pufendorfprojektet Digiwork undersöker han hur sjuksköterskans arbetsmiljö och arbetssituation förändrats. Bl.a. har han undersökt hur vårdmötet har förändrats. Idag kommer en påläst patient som själv har förslag på sjukdomar, behandlingar och mediciner efter att ha letat information på nätet.
– Det kan vara medelålders män i karriären som har haft hjärtinfarkt och har läst på hur man snabbast kommer tillbaka till jobbet. Eller desperata föräldrar till ett cancersjukt barn som hittat en behandlingsmetod i ett annat land. Patienten har mer medicinsk kunskap idag. Digitaliseringen har delvis förändrat maktförhållandet läkare/sjuksköterska – patient i vårdmötet.
Ett annat tema som han har undersökt är det som kallas kontextkollaps. Vi människor är mycket skickliga på att anpassa vår kommunikation efter sammanhanget i synnerhet när vi står ansikte mot ansikte. I sociala medier är det svårare att bestämma hur den den egna kommunikationen kommer att landa när den inte är knuten till tid och rum.
– En sjuksköterska kan t.ex. vara kompis på Facebook med en förälder till ett svårt sjukt barn – åtskillnaden mellan det privata och det professionella löses då upp. Mammans privata tankar om sitt barns sjukdom kan plötsligt bli tillgängliga för sjuksköterskan, som måste förhålla sig till detta när de träffas i vårdmötet. De olika kontexterna faller över varandra och kollapsar.
Digitalisering har också gett oss möjligheten att jobba hemifrån vilket i vissa fall har lett till att gränsen mellan yrkes- och privatliv upplöses. Kristofer Hansson menar att det intressanta med sjuksköterskorna är att det inte är så. På många avdelningar har man förbud för att använda sina privata mobiler och det går inte att logga in i arbetets datasystem hemifrån. Arbetsgivaren är i det här fallet väldigt tydlig med vad som gäller.
– Kanske är detta något andra yrkeskategorier kan kopiera. Vi forskare befinner oss exempelvis i en situation då vi mejlar sent på natten och gränserna mellan jobb och privatliv löses upp. Det finns inga regler för vad som gäller från arbetsgivarens sida, säger Kristofer Hansson.
Vinsterna med den digitala teknologin är att den frigör resurser som kan läggas på annan sjukvård. Den möjliggör t.ex. hemsjukvård för mycket sjuka och den skapar också bättre möjligheter att hjälpa patienter.
– Ett exempel är diabetespumpar som ger en mer välbehandlad diabetes. Dessa kan kopplas till mobiltelefoner vilket gör att föräldrar till diabetesjuka barn kan känna sig tryggare. Men samtidigt har utvecklingen också i vissa fall lett till en ny roll för sjuksköterskorna. Deras arbetsmiljö har förändrats och många känner att de inte riktigt hänger med i utvecklingen.
Delaktighet och tillgänglighet är två nyckelord inom svensk hälso- och sjukvård.
– Lyckas vi utveckla en god digital teknologi så skulle vi kunna skapa en mer tillgänglig och jämlik sjukvård där patienter kan känna sig mer delaktiga. I den utvecklingen måste man ha humaniora med. Det räcker inte med en tekniker för att skapa delaktighet och tillgänglighet. Det är också centralt att de som ska arbeta i systemen är med under utvecklingen, avslutar Kristofer Hansson.
Gisela Lindberg
