− Tar man av sig mössan så försvinner femtio procent av kroppens värme. Det räcker alltså inte att ha en bra värmeisolering på kroppen om man avstår från att värma huvudet, säger Kalev Kuklane, docent i arbetsmiljöteknik på Ergonomi och aerosolteknologi, Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola.
Just nu håller kylan oss i ett hårt grepp. Men oavsett utetemperaturen brukar forskargruppen i termisk miljö simulera olika klimat i värme- och kylkammaren i klimatlaboratoriet. Där kan man skapa mer dramatiska temperaturförändringar än vi normalt får uppleva i Skåne, allt mellan sextio plusgrader och femtio minusgrader för att undersöka bland annat hälsoeffekter som kan bero på värme eller kyla.
Ett nyligen avslutat forskningsprojekt har jämfört äldre och yngre människors förmåga att behålla kroppens värme. I tre timmar fick försökspersonerna sitta i sina underkläder i värmekammaren medan temperaturen gick ner från 30 till 15 grader. Och fastän försöket utfördes i plusgrader, började kroppen långsamt sitt försvar mot nedkylningen när lufttemperaturen sjönk under 28 grader. Det som sker först när lufttemperaturen sjunker är en nedkylning av huden som täcker de centrala kroppsdelarna, och sedan uppstår ett minskat blodflöde till kroppens extremiteter som händerna och fötterna.
− Då minskar kroppens värmeförluster och de inre organen kan behålla en normal temperatur längre. Om nedkylningen fortsätter uppstår muskelspänningar och så småningom börjar man huttra, säger Kalev Kuklane.
Huttrandet är en viktig del av kroppens försvarsmekanismer mot kyla. Även om blodflödet till huden minskar, och man löper risk att få köldskador på framför allt händerna och fötterna, så dämpar huttrandet den allmänna nedkylningen och kroppens inre temperatur hålls stabil längre. I forskningsstudien visade det sig att det tog längre tid för försvarssystemet att sätta igång hos de äldre, vilket ökar risken för nedkylningsskador. Blodtrycket höjdes också mer hos dem än hos de yngre.
− Det värsta är kyla i kombination med blåst. Det är varken bra för blodtrycket eller hjärtat, säger Kalev Kuklane och berättar att om man befinner sig i en miljö där man är kroniskt utsatt för kyla finns det en risk att utveckla hjärtsjukdomar även om man inte tidigare har sådana problem.
I Skåne har vi inte någon konstant kyla. Vi har mer varierande temperaturer och är ofta inte redo när kylan slår till. Dessutom behöver vi inte få så kraftiga temperatursänkningar för att det ska bli en risksituation; kylan i kombination med blåsten och vätan vi har i Skåne gör kylan extra kännbar och ökar risken för skador. Det finns områden med mycket mer extrema temperaturer som ändå inte upplevs lika nedkylande som här.
− Som i Sibirien. Där får man inte gå till sin arbetsplats om det är under 50 minusgrader. Det låter väldigt kallt, men i Sibirien är luften ofta stillastående och då känns det inte så kallt. Men mycket låga temperaturer kan förstås medföra andra risker, som till exempel skador i andningsvägarna, säger Ka− lev Kuklane.
Trots att temperaturen inte är så extrem i Skåne så kan vi behöva mer kunskap om hur vi ska hantera kylan. Och förutom mössan på huvudet så finns det andra saker vi kan tänka på just nu när det är så kallt.
− Lager på lager-principen är en devis att leva efter. Gärna med ett underställ i ylle och skor med tjocka sulor så att man inte tappar sin kroppsvärme mot det kalla underlaget, säger Kalev Kuklane.
Jessika Sellergren
Läs även:
Iskalla experiment i IKDC:s klimatlabb
Film från klimatlaboratoriet vid Designvetenskaper, Lunds Tekniska Högskola
