Det är två av punkterna som universitetet trycker på i sitt inspel till regeringens kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition.
MAX IV togs i drift 2016 och har idag 16 operativa strålrör. Anläggningen är världens ledande synkrotronljusanläggning, men för att fortsätta ligga i täten krävs uppgraderingar samt att det byggs nya strålrör.
Fem strålrör för 1,2 miljarder
Ambitionen är att bygga fem nya strålrör kommande femårsperiod. Priset för de fem strålrören beräknas till 1,2 miljarder kronor, en kostnad som industri och andra externa finansiärer förhoppningsvis delvis bidrar till, enligt inspelet. Men det kommer också att krävas statligt anslag.
De fem nya strålrören leder även till ökade driftskostnader, enligt beräkningar 30 miljoner kronor för varje nytt strålrör och år. Universitetet vill att regeringen tar finansiellt ansvar för detta.
Planer på frielektronlaser
Parallellt med de fem nya strålrören bör den stora ringen uppgraderas, anser universitetet. På så vis garanteras att MAX IV är fortsatt konkurrenskraftigt när andra synkrotronljusanläggningar i världen uppgraderas. Uppgraderingen beräknas kosta cirka 350 miljoner kronor och projekteringen bör påbörjas senast år 2027. Utöver kostnaden för uppgraderingar och nya strålrör har kostnaderna för att driva anläggningen ökat kraftigt på grund av höjda räntor och energipriser. Av behovet på 100 miljoner kronor extra anslog regeringen nyligen 40 miljoner i budgetpropositionen. I framtiden bör driften finansieras direkt från statsbudgeten, anser Lunds universitet.
I strategin för MAX IV finns även planer på att bygga en frielektronlaser. Kostnaden, inräknat en tillbyggnad av acceleratortunneln, beräknas till en miljard kronor.
Nationella profilområden
I fjol beslutade Lunds universitet att satsa på fem profilområden åren 2022–2030: ljus och material, naturbaserade framtidslösningar, proaktivt åldrande, mänskliga rättigheter samt naturlig och artificiell kognition. För att komma igång anslog rektor fyra miljoner kronor till varje område.
När universitetet fattade beslutet var den då S-ledda regeringens plan att skapa en plattform för nationella profilområden som skulle sjösättas 2024. Enligt den nya regeringen blir det tidigast 2025 – om det alls blir en nationell satsning på profilområden.
Lunds universitet vill gärna se en sådan. I en bilaga till inspelet står att läsa: ”Om den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen innehåller åtgärder som stöder profilering, skulle detta öka möjligheterna att ge de existerande profilområdena möjligheter till ett större internationellt genomslag. Sådana åtgärder skulle också möjliggöra för Lunds universitet att komplettera de nu utvalda fem profilområdena med ytterligare några profilområden”.