Lärare har länge uttryckt frustration över en växande dokumentationsbörda, som de menar ”stjäl” tid från deras huvuduppdrag - undervisning. Den första statliga utredningen om problemet tillsattes 2012. 2023 tillsattes en ny utredning vars resultat ska redovisas senast den 3 mars.
Sociologen Freja Morris, som nyligen disputerat med avhandlingen Ihärdiga dokument: En studie om dokumentationens dragningskraft i svenska grundskolor, fick upp ögonen för frågan när hon vikarierade som mentor i en lågstadieklass för flera år sedan.
– Jag trodde läraryrket handlade om att förbereda lektioner och undervisa, men jag blev överväldigad av hur mycket tid som gick åt till dokumentation och möten, säger hon.
Syftet med dokumentationen är nästan alltid att hjälpa lärare, elever och skolverksamheten att förbättras och utvecklas. Ändå känner lärare ofta att dokumentation är onödigt merarbete. I sin avhandling beskriver Freja Morris hur dokument som egentligen är tänkta att hjälpa lärare istället upplevs som tidstjuvar eller kontrollmekanismer.
Freja Morris lyfter incidentrapportering som exempel. Att rapportera en incident kan verka enkelt och alla tycker att det är viktigt, men på vissa skolor kan det vara en tidkrävande process där varje led ska dokumenteras. Dessutom använder många skolor idag digitala plattformar för att rapportera incidenter. Genom dessa kan man generera statistik som man sedan diskuterar på möten. Media brukar också vara intresserad av denna statistik. Det är dock inte givet att all denna tid man lägger på att producera och diskutera dokumentationen faktiskt får förebyggande effekt.
– När händelsen ska registreras i digitala system, statistik sammanställas och rapporteras vidare, hamnar fokus mer på administration än på att faktiskt förebygga incidenter och förbättra elevernas arbetsmiljö, säger Freja Morris.
Kommer du med några förslag på lösningar i din avhandling?
– Mitt bidrag är inte en lösning, utan en djupare förståelse av problematiken. Dokumentation befinner sig i ett spänningsfält mellan överbyråkrati och visionen om en likvärdig och rättssäker skola, säger Freja Morris. Risken är att vi skapar dokumentation som får det att se ut som vi jobbar mot de målen, men att vi i praktiken ägnar mer tid åt att syna våra egna verksamheter än att faktiskt göra interventioner i dem.
