– De flestas hjärnor begränsas av relativt vardagliga saker – som att bli avbruten när man skriver ett mejl eller måste komma ihåg ett telefonnummer, säger Hjördis Hardardottir.
Hon vill undersöka om vi alltid blir mer kortsiktiga och otåliga vid ”kognitiv overload”. Idag råder inte konsensus bland de studier som finns inom ekonomi och psykologi, säger hon.
Tiden går snabbt när man har roligt, och att raskt lösa en massa små arbetsuppgifter på löpande band triggar vårt belöningssystem – men få klarar av att tänka grundligt när det går undan. Att ”ha många bollar i luften” är något som förväntas på jobbet, trots att våra hjärnor inte verkar vara fullt utvecklade evolutionärt för att klara av ”multitaska”. Det är ändå bara 200.000 år sedan människan levde i mindre grupper, jagade och samlade mat – utan möjlighet till intryck från hela världen och kommunikation från människor som de inte såg framför sig. Livet var mer konkret, idag förväntas vi kunna tänka mer abstrakt.
– När hjärnan är belastad tar vi snabba, mer känslomässiga och ogenomtänkta beslut, vi går på magkänslan. Det intuitiva tänkandet breder ut sig över arbetsminnet och tränger undan det mer genomtänkta beslutsfattandet, säger Hjördis Hardardottir.
Det impulsiva system ett delar på arbetsminnet tillsammans med det långsamma och mer logiska system två. Om man väljer med det impulsiva systemet kanske det blir pizza till kvällsmat, om man väljer med det långsiktiga hinner man begrunda att risken för hjärtinfarkt ökar på lång sikt och så blir det broccoli och lax istället.
När hjärnan är belastad förenklas besluten. Man går på rutin, följer lathundar och funderar inte över om det är det bästa sättet. Problemet är att det ofta är mycket svårt att medvetet växla över till ett mer långsiktigt, rationellt tänkande när det behövs. På jobbet kan man behöva utarbeta strategier för att kunna freda sin koncentration. Det kan till exempel vara att stänga av sin internetuppkoppling eller att välja att inte svara på mejl under vissa tider, för att kunna tänka ostört.
– Jag hade en professor som inte svarade på mejl efter klockan 11, det är ett sätt att göra det på, säger Hjördis Hardardottir.
Därmed inte sagt att det är bättre att låta alla beslut bearbetas i system två. Att ta förenklade beslut, gå på rutin och följa lathundar på jobbet kan vara effektivt. För till exempel en forskare kan bra, impulsiva beslut handla om att snabbt knyta kontakter på en konferens.
– Om vi aldrig tar impulsiva, känslomässiga beslut är risken att vi missar chanser som dyker upp till exempel vid möten med människor.
Text & foto: jenny Loftrup
