– I alla utbildningsrelaterade situationer, som föreläsningar, seminarier och grupparbeten, har jag tillgång till teckenspråkstolkar. Jag får också anteckningsstöd, vilket är särskilt viktigt eftersom jag inte kan anteckna samtidigt som jag fokuserar på tolken, säger Julia Grahn.
Sammantaget tycker Julia Grahn att universitetets hjälp är tillfredsställande och uppfyller hennes behov. Men vissa saker upplever hon som problematiska.
– Att vara ensam döv och studera i en hörande klass kan vara utmanande.
Svårt delta i traditionella studentlivet
Julia Grahn önskar mer utbyte med andra studenter som befinner sig i en liknande situation som hon själv.
– Det skulle vara givande om universitetet kunde skapa en mötesplats för döva studenter. En gemensam plattform, eller ett nätverk, som hade möjliggjort ett utbyte av erfarenheter och stöd. Jag tror också att ett sådant nätverk skulle kunna bidra till en mer inkluderande och stödjande studiemiljö.
Det traditionella studentlivet tycker Julia Grahn kan vara svårt att delta i.
– Jag är inte särskilt aktiv i studentlivet i Lund eftersom jag bor i Malmö och föredrar att umgås med andra döva för att kunna använda teckenspråk, mitt första språk. Jag har också regelbunden kontakt med andra vänner som också är döva, men studerar på annan ort, säger hon.
Vill arbeta med samhällsfrågor
Under våren 2024 avslutar Julia Grahn sina studier i sociologi. Hon skriver just nu sin kandidatuppsats i ämnet.
– Jag skriver om tystnadskultur bland döva gällande att anmäla sexuella övergrepp. Då döva lever i ett litet samhälle kan det vara svårare att våga anmäla någon annan som också är döv.
I framtiden vill Julia Grahn arbeta med samhällsfrågor av något slag.
– Jag ser fram emot att utforska olika yrkesmöjligheter inom samhällsområdet och får se vilka jobb som dyker upp. Jag brinner särskilt för att främja jämställdhet.
Behovet av tolkning har ökat
Cilla Riber Alm är en av teckenspråkstolkarna som arbetar med döva studenter vid Lunds universitet. Dessa har blivit fler under senare år, och därför har behovet av tolkning ökat.
Oftast är det två tolkar som är på plats under föreläsningarna.
– Vi byter av varandra ungefär var femtonde minut eftersom simultantolkning kräver mycket koncentration.
Tolkningen kräver också en hel del förberedelsearbete och Cilla Riber Alm vill gärna vara påläst innan det är dags att tolka en föreläsning.
– När jag får föreläsarens presentation i förväg blir min tolkning bättre. Då har jag hunnit fundera igenom teckenval och svåra resonemang, säger hon.
Får en nära kollegial relation
För att studenten ska kunna tillgodogöra sig undervisningen på bästa sätt behövs inte bara ett gott samarbete mellan teckenspråkstolken och läraren, utan också mellan tolken och studenten.
– Eftersom vi som tolkar ofta jobbar med samma student under flera år lär vi känna varandra ganska väl. Det blir som en nära kollegial relation. Relationen och samarbetet är viktiga för att tolksituationen ska bli så bra som möjligt, säger Cilla Riber Alm.
Utöver föreläsningar tolkas grupparbeten, seminarier och tentamina. I vissa fall, som vid tentamina, sitter tolken med, för även om det inte är en informationsrik situation går det inte att utesluta att det kommer muntlig information som studenten har rätt att få ta del av.
Har tolkat hela läkarutbildningen
Cilla Riber Alm berättar att det roligaste hon har tolkat, men också det svåraste, är läkarutbildningen.
– Jag har tolkat hela läkarprogrammet och har lärt mig otroligt många saker under de åren. Jag har heller aldrig läst på så mycket inför föreläsningar som jag behövde göra då.
Tolkföretaget som Cilla Riber Alm arbetar på är upphandlat av Lunds universitet och har samarbetat med universitetet sedan 2004.
Fotnot. Julia Grahn tilldelades 2022 Stiftelsen P Schönströms stipendium för studerande döv ungdom på 30 000 kr. Stipendiet delas ut en gång om året och har funnits sedan 1995.
