I valkampanjen inför det amerikanska presidentvalet har Donald Trump fokuserat på internationell ekonomi. Det handlar i huvudsak om två övergripande frågor.
– Ett förslag är som bekant att drastiskt minska både laglig och olaglig invandring och genomföra det som Trump kallar den största inhemska deportationsoperationen i amerikansk historia. Det andra handlar om att minska USA:s import. Det ska bland annat ske genom att införa universella tullar på all import till USA, säger Maria Persson, forskare vid Nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet.
Konkret vill Trump införa tullar på upp till 20 procent på samtliga varor från samtliga länder, undantaget Kina. Där ska tullsatsen istället ska vara 60 procent.
– Trump motiverar de föreslagna tullarna med att företag ska tvingas lägga sin produktion i USA om man vill sälja varor på den amerikanska marknaden, men påfallande ofta motiveras de också som en intäktskälla för staten, säger Maria Persson.
Mindre fokus på internationell ekonomi hos Harris
Veckorna innan valet gjorde Trump utspel om att inkomstskatten helt kan slopas. Istället ska man förlita sig på intäkter från tullar.
– Det är dock något som JD Vance inte verkar vara enig om. Förslaget kan nog beskrivas som en ytterst radikal förändring av USA:s ekonomiska politik, säger Maria Persson.
Maria Persson menar att Kamala Harris politiska utspel jämförelsevis har varit mindre inriktade på internationell ekonomi. Harris har stället fokuserat mycket mer på nationell politik. Hennes politiska program handlar delvis om att minska inflationen och skapa förbättrade ekonomiska möjligheter för medelklassen samt att återställa reproduktiva rättigheter.
– Vad många inte är medvetna om när det gäller handelspolitik, är att Biden-Harris-administrationen i oväntat hög utsträckning fortsatte på den väg som Trump inledde under sin tid som president, säger Maria Persson.
De handelshinder som infördes under Trump under sitt presidentskap har i de flesta fall fått vara kvar.
– Harris har under valkampanjen inte pratat särskilt mycket om handelsfrågor så vi inte riktigt hur hon skulle agera handelspolitiskt som president. Men det finns inget som tyder på att vi skulle få se en radikalt mer liberal handelspolitik med Harris, säger Maria Persson.
Maria Persson konstaterar att Kamala Harris under sin tid som senator varit ganska sval inför de handelsavtal som president Barack Obama förhandlade fram. Som senatorskandidat var Harris exempelvis motståndare till Trans-Pacific Partnership (TPP). Maria Persson understryker dock att Harris inte är principiell motståndare till handel och handelsavtal.
– Den bästa gissningen är att vi inte skulle se någon radikal förändring rent handelspolitiskt om Harris vinner. Kanske kan det på sikt finnas utrymme för förhandlingar om nya handelsavtal mellan USA och omvärlden, inklusive EU, säger Maria Persson.
Höjda tullar väntas slå mot ”vanliga” amerikaner
Så vad händer i USA om Trump vinner? Tullarna väntas öka priset för att importera varor till USA, vilket i sin tur kommer öka priset för alla – såväl hushåll som företag – som behöver konsumera.
– Detta kommer ju att slå mer eller mindre mot alla amerikaner. Harris har också kritiserat tullarna som en ”sales tax on the American people” och får nog sägas ha rätt i den kritiken, säger Maria Persson.
Hon säger att de som har mest att vinna på ökade tullar är den importkonkurrerande industrin.
Maria Persson säger att en eventuell Trump-vinst skulle innebära att resten av världen skulle möta betydligt högre handelshinder än i nuläget. Det väntas minska exporten till USA som är en av de allra viktigaste exportmarknaderna för många företag.
– En ekonomisk nedgång i USA – både som en följd av tullarna och som en bieffekt av utvisning av en stor mängd människor – bidrar i sin tur till att minska efterfrågan på import ytterligare, vilket förstärker effekten av de ökade handelshindren, säger Maria Perrson.
De flesta länder som handlar med USA påverkas kommer att påverkas.
– Det är mycket svårt att sia om storleken på effekterna, men det finns väldigt lite som talar för något annat än en negativ effekt. Om svenska och europeiska företag väljer att flytta sin produktion till USA för att undvika de höga tullarna finns det också en potential för ytterligare negativa sysselsättningseffekter i Europa. Detta eftersom företag som får sämre exportmöjligheter på sikt rimligen kommer säga upp personal, säger Maria Persson.
Massdeportation negativt för amerikansk ekonomi
Effekten av Trumps ambition att massdeportera miljontals människor beskrivs av Maria Persson som drastisk, både för de människor som drabbas men också för amerikansk ekonomi.
– Om man bortser från den mänskliga aspekten av att utvisa miljontals människor bör de negativa ekonomiska effekterna för USA av en deportation av människor av den storleksordning som Trump och Vance pratar om bli ganska märkbar. Många lokalsamhällen skulle tappa både arbetskraft och konsumenter, vilket påverkar både produktion och efterfrågan. När det blir svårare att immigrera blir det också svårare för amerikanska företag att rekrytera människor med specialistkompetens, säger Maria Persson.
Så vad händer då om Harris vinner?
– Den stora effekten är att allt vi nämnt i den här artikeln uteblir. För svensk och europeisk ekonomi är en Harrisvinst alltså betydligt lättare att hantera, även om Harris inte är fullt så frihandelsvänlig som många kanske skulle önska, säger Maria Persson.
