Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tydligt samband mellan östrogenbehandling och hudcancer

Fotografi av en mänsklig rygg med flertalet hudförändringar. Foto: iStock
Forskarna såg såg en tydlig association mellan östrogenbehandling och alla tre hudcancerformerna – melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Foto: iStock

Forskare vid Lunds universitet har i en ny studie funnit ett tydligt samband mellan östrogenbehandling och de tre vanligaste typerna av hudcancer. Att effektivt kunna behandla klimakteriebesvär är viktigt för många kvinnors mående. Men, konstaterar forskarna: läkarna bör informera sina patienter om att solskydd är extra viktigt vid östrogenbehandling.

Antalet personer som varje år diagnosticeras med hudcancer fortsätter att öka. Årligen konstateras drygt 60 000 hudcancerfall i Sverige och minst 500 personer dör i sjukdomen. Hudcancer är flera sjukdomar, där malignt melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer är vanligast. Melanom är den farligaste av dessa, men den minst vanliga trots att antalet fall har dubblerats på tjugo år. Basalcellscancer har nästintill ingen dödlighet eftersom den inte sprider sig, men är däremot mycket vanlig. Skivepitelcancer ligger mitt emellan, både vad gäller förekomst och farlighet. Det finns dödsfall, men de är ovanliga.

Studien om östrogenbehandling och hudcancer är gjord bland andra av Gustav Christensen, doktor i medicinsk vetenskap med inriktning mot hudcancer, vid Lunds universitet och överläkare på Hudmottagningen, Skånes universitetssjukhus i Lund. I fjol disputerade han vid Lunds universitet med avhandlingen “Risk factors and diagnostic tools in the skin cancer era”. Hans aktuella forskningsresultat baseras på 40 000 sydsvenska kvinnor i MISS-kohorten (Melanom i Södra Sverige). Vid studiestarten 1990, alltså innan någon hade hunnit få någon cancersjukdom, besvarade över 29 400 av kvinnorna enkätens frågor om sådant som kan ha relevans för uppkomsten av hudcancer. Kvinnornas mående har sedan följts upp via nya enkäter och matchningar mot register. Under studieperioden hade 1308 fall av basalcellscancer, 528 fall av skivepitelcancer och 257 melanom registrerats hos studiedeltagarna.

– Vi såg en tydlig association mellan östrogenbehandling och alla tre hudcancerformerna – melanom, skivepitelcancer och basalcellscancer. Då hade vi justerat för både solvanor, hudtyp och hårfärg. Risken var i vår studie störst för melanom, där de som använt östrogen hade 35 procent ökad risk för melanom i jämförelse med kvinnor som inte fått någon östrogenbehandling. Motsvarande risker för skivepitelcancer och basalcellscancer var 23 procent respektive 25 procent. Det tydligaste sambandet mellan ökad dos östrogen och sjukdom hade basalcellscancer, säger Gustav Christensen. (se faktaruta för ytterligare förklaring).

Östrogenbehandling ökar känsligheten för solljus

Än så länge ger inte studien tillräckliga belägg för att ändra läkares förskrivningsrutiner. Men Gustav Christensen menar att det är viktigt att informera om att huden kan bli känsligare för solljus i samband med östrogenbehandlingen, och därmed behöver den skyddas bättre.

– Att bli bättre på solskydd och samtidigt kunna ta sin medicin är sannolikt den bästa vägen att gå. Men vi vill gärna titta mer på detta, säger Gustav Christensen. 

– Mediciner som östrogen är något som många kvinnor kan behöva. De ökade risker våra resultat visar bör främst medvetandegöra läkare och patienter om att man behöver vara mer noggrann med de faktorer som går att påverka själv: ett mer hälsosamt umgänge med solen, bättre solskydd och att undvika solarier – men att inte vara rädd för att fortsätta ta sin medicin, säger Kari Nielsen, medförfattare till den aktuella studien. Hon är docent och universitetslektor med fokus på hudcancer, och överläkare på hudmottagningarna vid Skånes universitetssjukhus samt på Helsingborgs lasarett.
Apropå solarier: tidigare internationell forskning, men även av Kari Nielsen, har visat att solarieanvändning ökar risken för melanom. Lundaforskarna vill nu framhäva att solarieanvändning även ökar risken för skivepitelcancer, vilket setts i ett av Gustav Christensens tidigare avhandlingsarbeten (Acta Derm Venereol. 2019 Sep 1;99(10):878-883.), även det baserat på MISS-kohorten. 

Synliga konsekvenser av solariesolande

– Våra resultat är tydliga. Ju mer du har solat solarium, desto mer ökar risken för skivepitelcancer.  Det blir därför lite provocerande för oss hudläkare att det fortfarande finns så många solarier ute i samhället. Vi ser konsekvenserna av att solarierna finns kvar i form av hudcancerfall. Med stöd i både vår och många andras forskning anser vi att det är dags att kritiskt ifrågasätta kommersiella solarier. Är det kanske dags med ett förbud för dem, precis som de redan gjort i Iran, Brasilien och Australien, säger Kari Nielsen.

Publikation

Photosensitizing Drugs and Risk of Skin Cancer in Women—A Prospective Population-­ Based Study

Avhandling

“Risk factors and diagnostic tools in the skin cancer era” (2024)

Fakta/de vanligaste typerna av hudcancer

Livstidsrisken, generellt i Sverige, för att utveckla hudcancer före 75 års ålder är grovt skattat minst 15 procent.  Detta kan jämföras med att risken att få bröstcancer är cirka 10 procent och risken att få prostatacancer är cirka 13 procent före 75 års ålder. När det gäller riskerna för att få melanom i huden är motsvarande siffror 2,9 procent för män och 2,8 procent för kvinnor. För ”annan hudcancer”, då främst skivepitelcancer, är motsvarande siffror 2,9 procent för män och 2,3 procent för kvinnor. För basalcellscancer är livstidsrisken före 75 års ålder 20 procent och den är ännu högre i högre åldrar. 

Basalcellscancer är den vanligaste formen. Cirka 74 000 fall diagnosticerades år 2022 i Sverige. Tumören utvecklas i de celler som finns längst ner i överhuden, basalcellerna. Tumören kan se ut som en glänsande knuta med förgrenade små synliga blodkärl, men den kan också uppträda som ett svårläkt sår. Basalcellscancer anses inte vara en dödlig form av cancer, men är ett folkhälsoproblem eftersom den är den absolut vanligaste formen av cancer och ofta sitter i ansiktet. Behandlingen av basalcellscancer är ofta operation.

Malignt melanom är den allvarligaste av hudens tre vanliga cancerformer. Den största riskfaktorn för malignt melanom och övrig hudcancer är ultraviolett (UV) strålning, främst från solen. Det vanligaste symtomet är att ett pigmenterat märke i huden har vuxit, ändrat färg, storlek eller form. Mer ospecifikt, och ofta senare i förloppet kan fläcken börja klia eller blöda. Malignt melanom i huden kan förekomma var som helst på kroppen men är vanligast på benen hos kvinnor och på bålen hos män. År 2022 fick drygt 5200 personer diagnosen malignt melanom vilket är dubbelt så många som för 20 år sedan.

Skivepitelcancer är näst vanligast. År 2022 diagnosticerades drygt 10 000 personer med detta. Samma år dog ca 90 personer i diagnosen. Skivepitelcancer kan uppkomma var som helst på kroppen, men är vanligast i ansiktet, på ytteröron, på handryggar eller på den kala hjässan. I sitt förstadium visar sig tumören som en rodnad eller röd fläck. Senare kan den märkas som en fjällande, skrovlig, ibland sårig, knuta.

Den största riskfaktorn för hudcancer är ultraviolett (UV) strålning, främst från solen . Även om flera hudcancerformer är vanligast bland äldre, är det viktigt att även skydda barn och unga från för mycket sol . Det minskar risken att de får hudcancer senare i livet . 

Källa: Socialstyrelsens rapport Cancer i siffror 2023, Socialstyrelsens statistikdatabas, Strålsäkerhetsmyndigheten samt Kari Nielsen, överläkare och docent i dermatologi, Lunds universitet.

Fakta om läkemedelsstudien i MISS-kohorten

Totalt följdes drygt 29 000 kvinnor ur MISS-kohorten, Melanom i Södra Sverige, en sydsvensk undersökning som startade 1990 och pågår än. Vid kontroll mot Socialstyrelsens nationella cancerregister och läkemedelsregistret kunde forskarna se vem som utvecklat hudcancer respektive vilka mediciner dessa kvinnor fått utskrivna. Genom att kvinnorna svarat på enkäter om solvanor, solarieanvändning och andra frågor som skulle kunna vara andra riskfaktorer för att utveckla hudcancer kunde forskarna undersöka olika samband mellan möjliga riskfaktorer och att få hudcancer.

I den nyligen publicerade studien ”Photosensitizing Drugs and Risk of Skin Cancer in Women—A Prospective Population‐Based Study” i tidskriften Photodermatology, Photoimmunology & Photomedicine utvärderades MISS-kohorten under åren 2008-2018. Medicinförskrivningsdata från läkemedelsregistret matchades mot det nationella cancerregistret, för att se hur många som fått hudcancer. Forskarna undersökte risken för alla tre stora hudcancergrupperna: skivepitelcancer, basalcellscancer och melanom. 

Under studieperioden hade 1308 basalcellscancerdiagnoser, 528 skivepitelcancerdiagnoser och 257 melanomdiagnoser registrerats hos studiedeltagarna. 

I studien låg fokus på om vanligt använda läkemedel, som dessutom ofta har en effekt som kan göra brukaren mer solkänslig, gav upphov till ökade hudcancerrisker. Det justerades för kända ”störfaktorer” som hårfärg, solvanor mm så att förutsättningarna skulle vara så lika som möjligt förutom läkemedelsanvändningen. Ökad risk till följd av östrogenbehandling visade sig vara 25 procent för basalcellscancer, 35 procent för melanom och 23 procent för skivepitelcancer - allt i jämförelse med de kvinnor som inte fått östrogen förskrivet.

Vid undersökning om högre doser östrogen gav ökade risker (dos-respons-samband) såg forskarna att det var sant, men främst gällde det för basalcellscancer och melanom, och inte för skivepitelcancer.  De högsta behandlingsdoserna av östrogen gav en risk för basalcellscancer på 60 procent (HR 1.6) medan motsvarande risk för melanom var 76 procent. Att en högre dos ger ökade riskdata antyder för en epidemiologisk forskare att det kan finnas ett möjligt orsaks-samband att ha i åtanke när man vill forska vidare på sätt som inte bara är genom observationsstudier.

Källa: Kari Nielsen, överläkare och docent, Lunds universitet.

Kontakt

Fotografi av Gustav Christensen. Foto: Ingemar Hultquist

Gustav Christensen, doktor i medicinsk vetenskap med inriktning mot hudcancer, vid Lunds universitet och överläkare på Hudmottagningen, Skånes universitetssjukhus i Lund

Profil i Lunds universitets forskningsportal

Fotografi av Kari Nielsen. Foto: Ingemar Hultquist

Kari Nielsen, docent och universitetslektor med fokus på hudcancer, och överläkare på hudmottagningarna vid Skånes universitetssjukhus samt på Helsingborgs lasarett

Profil i Lunds universitets forskningsportal

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.