Den utvecklingssyn vi har idag vet vi leder till att den globala uppvärmningen över tid kommer att döda och skada människor, djur och natur. Eric Brandstedt menar att vi bör försöka ändra vår syn på vad som är utveckling eftersom den äventyrar kommande generationers grundläggande behov.
- Detta ger oss skäl att göra något åt klimatfrågan för att annars är våra ansträngningar för kommande generationer meningslösa. Utan en hållbar utveckling blir det ingen utveckling alls, säger han.
Länge har den globala miljöpolitiken präglats av låsning och ett blamegame nationer emellan, vilket har gjort miljöprotokollen från FN:s toppmöten tandlösa. G77-länderna har ansett sig ha få eller inga förpliktelser vad gäller klimatförändringarna och hävdat att nu får de rika länderna sopa upp vad deras utsläpp orsakat, medan de rika länderna å sin sida har pekat på Kina och Indien och sagt att de släpper ut lika mycket som vi osv.
- Vi behöver acceptera att flera principer samspelar och att det finns legitima anspråk från många olika håll. Det är en mindre framgångsrik väg att försöka hitta den perfekta klimaträttvisan, istället måste man försöka hitta någon typ av överlappande konsensus – punkter där vi håller med varandra och agera på dem, säger Eric Brandstedt.
Eric Brandstedts avhandling handlar om att på ett globalt plan hitta en klimaträttvisa nationer emellan. Frågor han reder ut är vilka skyldigheter vi har och hur ansvaret ska fördelas? Han menar att vi bör utgå från vitt spridda och accepterade antaganden. Vi bör inte presentera lösningsförslag som äventyrar framtida personers grundläggande behov i vår strävan efter förbättring, inte heller förslag som undergräver nationers rättmätiga strävan efter att tillgodose sin befolknings grundläggande behov idag världen över.
Existerande teorier i den filosofiska debatten har försökt hitta den perfekta fördelningen av skyldigheter. Eric Brandstedt menar att den idealiserande hållningen är problematisk när det gäller klimatfrågan p g a av dess komplexitet – frågan innehåller stora mått av osäkerhet och kan samtidigt leda till katastrofala konsekvenser för våra samhällen.
-Vårt beteende ger klimatkonsekvenser som är utspridda både i tid och rum, vilket gör det svårt att överblicka. Dessutom är orsakerna-växthusgaserna - ett resultat av handlingsmönster vi omhuldar som t ex mobilitet och kost. Folk är generellt ovilliga att ge upp den här typen av värden, vilket till en del förklarar den politiska oviljan, förklarar han.
Eric Brandstedt disputerade i filosofi med avhandlingen The Construction of a Sustainable Development in Times of Climate Change 12 oktober och igår kväll torsdagen den 3 april medverkade han i Debatt i Lund ”Hur blir klimathotet hett?” där han kommenterade klimatdebatten ur miljöfilosofiskt perspektiv.
Länk till gårdagens debatt i Lund: http://www.sydsvenskan.se/lund/debatt-hur-blir-klimathotet-hett/
Text : Gisela Lindberg