Vänstervågens 70-tal var på många håll en höjdpunkt för den politiska litteraturen. Poststrukturalism och dekonstruktivism, deckare, självbiografier m.m. tog sedan en större plats på scenen, men den politiska skönlitteraturen har alltid haft sin roll. Den är idag särskilt stark i det krisdrabbade Spanien.
– Ju mer akut det är att diskutera politik i ett land, desto mer sipprar samhällsfrågorna också in i litteraturen. Men icke spanskkunniga svenskar har inte tillgång till dessa böcker. Förlagen översätter nästan bara deckare, halvgotiska romaner och böcker av de gamla etablerade författarna, säger Christian Claesson beklagande.
Han representerar ämnet spanska och är en av de ansvariga för seminarieserien. De övriga är Annika Mörte Alling (franska), Alexander Bareis (tyska), och Paul Tenngart (litteraturvetenskap).
I Tyskland skrev författarna mycket om politik och samhälle under andra halvan av 1900-talet. Först tog man upp teman kring det nazistiska förflutna, sedan murens fall och Tysklands återförening.
– Författare som Günter Grass och Christa Wolf har haft en enormt stor tyngd i det offentliga samtalet, säger Alexander Bareis.
Efter millennieskiftet verkar tyska romaner mer sällan ta upp rent politiska teman.
– Dagens unga författare behandlar andra frågor, som är mer indirekt politiska. Juli Zeh, en av den nya generationens mest kända namn, skriver t.ex. om identitet, mediekultur, övervakning och hälsofixering. Hon kan inte kallas för en politisk författare, men anser sig definitivt inte som opolitisk, menar Alexander Bareis.
I Frankrike har politik varit centralt i det förflutna, t.ex. i 1800-talsromanen och på Sartres tid. I dagens litteratur är nog politiken närvarande på ett mera indirekt vis, tror Annika Mörte Alling.
– Det finns ingen politisk krisroman i Frankrike, så som det finns i Spanien, säger hon.
Sverige, slutligen, har sin egen profil. Här är det enligt Paul Tenngart framförallt inom poesin som den tydligt politiska litteraturen finns.
Några exempel är Johan Jönson, med närgångna arbetsplatsskildringar från grupp-boenden, byggen och grisfabriker. Lars Mikael Raattamaa har skrivit lyrik med titlar som ”Kommunismen” och ”Politiskt våld”, och poeten och dramatikern Athena Farrokzad har tagit upp rasism och klassfrågor.
Seminarierna om politisk samtidslitteratur ordnas av Forum för komparativ litteraturvetenskap på Språk- och litteraturcentrum SOL.
– ”Comparative literature”, jämförande litteraturvetenskap, är ett eget fält i vissa andra länder, men inte i Sverige. Lund ligger ändå bra till genom att vi har SOL. När vi inom språken sitter under samma tak som litteraturvetarna är det lätt för oss att träffas, säger Christian Claesson.
Text & foto: Ingela Björck
