Personer med mörka drag leder ofta till stora relationsproblem på arbetsplatsen. Det handlar om ett ”skitstövelbeteende”. Beteendet handlar ofta om skälla ut och skämma ut medarbetare som är längre ned i makthierarkin, att få dem att känna sig förnedrade och förminskade.
Att skitstövlar – som faktiskt är den term som används populärvetenskapligt – leder till stora kostnader på jobbet är relativt väl beforskat, men hur nära skitstövelbeteendet hänger ihop med den mörka triaden finns det inte studier på. Den mörka triaden är ett relativt nytt begrepp och Magnus Lindén har forskat på vad som är den onda kärnan i dessa tre olika personlighetsdrag som delvis griper in i varandra. Narcissisten har en grandios självbild där man överdriver sin egen betydelse och förmåga på bekostnad av andra. Den machiavelliska personligheten manipulerar andra och känner varken empati eller bryr sig om etik. Psykopaten kännetecknas av egoism och känslokyla, ett impulsivt spänningssökande och en oförmåga att känna ånger. Magnus Lindén menar att detta kan vara ett stort problem på arbetsplatser.
– Men det är viktigt att inte demonisera personer. De här personlighetsdragen kan ju vara mer eller mindre dominerande beroende på sammanhanget, säger Magnus Lindén, lektor i psykologi.
De tre personlighetsdragen fungerar som en bas för att bete sig som en skitstövel.
– De med mörka drag attraheras av makt och håller sig gärna nära sin chef och bekräftar dem. Med de mörka dragen följer oärlighet, manipulation och aggression. Ofta är de också verbala och duktiga att koppla på en ytlig charm.
Vid anställningsintervjuer är det därför svårt att avslöja personer med mörka drag. Psykopaten är duktig på att göra ett bra första intryck, narcissisten är duktig på att sälja sig själv, macchiavellisten har inga problem med att vara oärlig i sitt cv… Men ett sätt att avslöja dem är genom att prata med flera referenser. Ringer man bara en referens på den nuvarande arbetsplatsen så finns alltid risken att de ger goda referenser – för att bli av med personen.
Förutom att människor med psykopatiska drag har talets gåva så har de ofta egenskaper som eftersöks när större arbetsplatser letar efter chefer. De är prestationsdrivna och trivs bäst i ett klimat som präglas av konkurrens, där de är beredda att trampa på folk för att klättra uppåt.
– De är orädda, visionära, karismatiska och vågar fatta riskabla beslut, egenskaper som ses som positiva. Men de motiveras av att öka sin egen makt och har inte företagets bästa för ögonen – vilket vanligtvis får negativa konsekvenser.
De som drabbas av ”skitstövelbeteendet” är de som hamnar längre ned i makthierarkin eller som ses som rivaler.
– Typiskt för dem som utsätts är att de töms på energi och får känslor av att bli förminskade och förnedrade.
För chefen till skitstöveln är beteendet ofta svårt att förhålla sig till. Det byggs upp under tid och allt sker i en moralisk gråzon, beteendet är inte ett lagbrott men ändå något slags moraliskt övertramp. Ledare låter ofta det gå för långt innan de griper in.
– Ofta är det först när ekonomer flaggar för att nu börjar det här bli dyrt som något händer. Det kan handla om att konsulter kopplats in för att lösa problem eller att personal blir sjukskriven.
Mönstret är att det uppstår en konflikt som leder till oschyssta utbrott mot en medarbetare. Sedan är det lugnt ett tag och sedan kommer ”skitstövelbeteendet” tillbaka mot en ny medarbetare och så ännu en… Forskning visar att de som utsätts för oförrätter inte glömmer med tiden.
– Alla kan få ett utbrott någon gång, man ber om ursäkt och så går man vidare. En skitstövel fortsätter med beteendet. Ofta slutar medarbetarna att vilja samarbeta med personen och situationen blir ohållbar.
Om man blir utsatt för en skitstövel på jobbet så är det god idé att dokumentera vad som händer, söka socialt stöd hos kollegor och undvika personen så mycket det går.
– Det gäller att skapa ”säkra fickor” på jobbet, att helt enkelt se till att man befinner sig i samma rum så lite som möjligt genom att byta arbetsrum. Kanske kan man undvika möten genom att mejla istället.
Han tillägger även att det som medarbetare handlar om att försöka hålla en emotionell distans och sänka sina förväntningar – det blir inte bättre på nästa möte.
Det som en chef kan göra för att skapa ett klimat som inte göder skitstövlar är att uppmuntra så lite maktordning som möjligt.
– Det gör man genom att lyssna lika noga på medarbetarna oavsett position. Sedan är det viktigt att inte låta vissa personer komma undan med saker, för det undergräver gruppens tillit.
På LU tycker Magnus Lindén att man skulle kunna diskutera en uppförandekod, som man skriver under när man bli anställd.
– Google har till exempel sin ”Don’t be evil-policy” som ska följas av medarbetarna. Och man vet att det blir svårare för människor att bryta en överenskommelse som de skrivit under.
Text & foto: Jenny Loftrup
